Utbildnings­departementet

Förlängd tid för uppdraget.

I denna lagrådsremiss föreslås ändringar i skollagen (2010:800) som syftar dels till att systemet för kommuners beslut om bidrag till enskilda huvudmän inom skolväsendet ska bli tydligare, mer transparent och rättssäkert, dels till att öka likvärdigheten mellan kommunala och enskilda huvudmän samtidigt som principen om lika villkor upprätthålls. Ändringarna bedöms öka möjligheten att ge alla barn och elever tillgång till god och likvärdig utbildning oavsett huvudman.

Till regeringssammanträdet torsdag den 10 februari.

I denna lagrådsremiss lämnas förslag till ändringar i skollagen (2010:800) som syftar till att öka kontrollen av konfessionella inslag i skolväsendet. En informationsskyldighet föreslås införas för huvudmän till vårdnadshavare och elever om konfessionella inslag. Det föreslås vidare en huvudregel om att konfessionella inslag ska vara skilda från övriga aktiviteter inom utbildningen, i syfte att eleverna ska ha reella möjligheter att välja om de vill delta i sådana inslag eller inte.

I lagrådsremissen föreslås en ny lag, lagen om in- och utpasseringskontroll vid högskoleprovet, ändringar i lagen (1980:578) om ordningsvakter samt ändringar i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Förslagen syftar till att förhindra fusk vid högskoleprovet som sker genom användning av elektroniskt hjälpmedel.

Här kan du ta del av till vilka instanser som regeringen har remitterat SOU 2021:65 Stärkt fokus på framtidens forskningsinfrastruktur.

Till regeringssammanträdet torsdag den 3 februari.

I propositionen föreslår regeringen att alla nationella yrkesprogram i gymnasieskolan ska innehålla det som krävs för att eleverna ska uppnå grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå. För att det ska vara möjligt utan att minska yrkesförberedelsen ska också programmens omfattning utökas, både vad gäller gymnasiepoäng och garanterad undervisningstid. Det ska dock vara möjligt att välja bort grundläggande behörighet.

Lagrådsremissen innehåller förslag som syftar till att underlätta ungdomars och vuxnas etablering på arbetsmarknaden och att förbättra kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv.

I lagrådsremissen lämnar regeringen förslag som syftar till att öka deltagandet i förskolan, vilket ger positiva effekter såväl för barns utveckling och lärande som för samhället.

I lagrådsremissen föreslås att ett nytt omställningsstudiestöd införs genom en ny lag om omställningsstudiestöd. Stödet är ett komplement till det reguljära studiestödet och syftar till att förbättra förutsättningarna för vuxna att finansiera studier som kan stärka deras framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov.

Till regeringssammanträdet torsdag den 27 januari.

Lagrådsremissen innehåller förslag om mer undervisningstid för elever som behöver det. Förslagen syftar till att stärka skolans kompensatoriska uppdrag och få fler elever att bli behöriga till gymnasieskolans nationella program.

Regeringen lämnar i lagrådsremissen förslag som syftar till att validering inom kommunal vuxenutbildning (komvux) i högre grad ska tillgodose de behov som finns på arbetsmarknaden och hos enskilda. Med förbättrad validering ökar möjligheterna att tillvarata det kunnande som individen tidigare har förvärvat. Detta bidrar till en effektivare kompetensförsörjning, en snabbare etablering på arbetsmarknaden och ökade möjligheter till omställning under arbetslivet.

Till regeringssammanträdet torsdag den 20 januari.

Regeringen ger Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) och Verket för innovationssystem (Vinnova) i uppdrag att tillsammans vidareutveckla den modell för kvalitetsbaserad resursfördelning av universitetens och högskolornas anslag för forskning och utbildning på forskarnivå som myndigheterna redovisat i juni 2021 (U2021/02882).

Informationsmaterialet innehåller en sammanfattning av de viktigare lagar och förordningar som träder i kraft kring årsskiftet 2021/2022.

Till regeringssammanträdet torsdag den 13 januari.

I propositionen lämnar regeringen förslag på åtgärder som syftar till att stärka kvaliteten och likvärdigheten i pedagogisk omsorg.

Regeringen förlänger tiden för uppdraget till Stockholms universitet, Umeå universitet, Kungl. Tekniska högskolan och Karlstads universitet att anordna kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå (U2016/02603). Uppdraget förlängs till och med den 31 december 2026. Stockholms universitet och Kungl. Tekniska högskolan ska anordna utbildningen tillsammans och ha en gemensam antagning. Utbildningen ska anordnas i enlighet med bestämmelserna i förordningen (2016:705) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå.