Folkrätt

Under FN-förbundets seminarium på FN-dagen den 24 oktober höll utrikesminister Tobias Billström ett anförande om FN och Ukraina. Seminariet hölls på konserthuset i Stockholm. Det talade ordet gäller.

Regeringen uppdrar åt Folkhälsomyndigheten att ta fram underlag till en uppdaterad nationell strategi mot bland annat hiv/aids

I skrivelsen redogör regeringen för en samlad strategi för politiken avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel om pengar (ANDTS-strategin). Syftet med strategin är att ange mål och inriktning för hur samhällets insatser inom ANDTS-området ska genomföras, samordnas och följas upp under perioden 2022–2025.

Faktapromemoria gällande förslag till Europarlamentets och rådets förordning om skydd av unionen och dess medlemsstater mot ekonomiskt tvång från tredjeländer.

Den 26 januari godkände Sverige genom FN-ambassadör Anna-Karin Eneström en utökning av brottskatalogen i Romstadgan för den Internationella brottmålsdomstolen (ICC).

Att stärka den inter­natio­nella straff­rätten genom att bekämpa straffrihet och verka för lag­föring av personer som begår allvarliga brott mot folk­rätten är ett viktigt medel för att upp­rätt­hålla fred och säkerhet.

Att stärka den inter­natio­nella straff­rätten genom att bekämpa straffrihet och verka för lagföring av personer som begår allvarliga brott mot folkrätten är ett viktigt medel för att upprätt­hålla fred och säkerhet.

Genom Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (SÖ 2002:59, Romstadgan) inrättades Internationella brottmålsdomstolen (ICC) som en permanent institution för lagföring av enskilda för de allvarligaste internationella brotten. Sverige undertecknade stadgan den 7 oktober 1998 och deponerade ratifikationsinstrumentet hos FN:s generalsekreterare den 28 juni 2001.

Den 5-12 december möttes statsparterna för internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag för sitt årliga möte. Förutom att besluta om domstolens budget för 2019, kom mötet att präglas av ICC:s 20-årsdag som hade uppmärksammats i flera fora och länder under det gångna året. Andra viktiga frågor som diskuterades var behovet av fortsatt stärkt samarbete med domstolen och vikten av statsparternas stöd för domstolens oberoende och integritet i en omvärld där den regelbaserade världsordningen står under allt större tryck.

Genom avtalet upprättas ett ramverk för förbindelserna mellan EU och Kuba. Syftet med avtalet är att konsolidera redan existerande relationer med Kuba samt att skapa ett instrument som underlättar för EU att stödja reformprocesser i landet och främja europeiska värderingar och intressen.

Här kan du ta del av de remissvar som inkommit till Justitiedepartementet för betänkandet Aggressionsbrottet och ändringar i Romstadgan (SOU 2018:33). Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

Den 24 maj antog FN:s säkerhetsråd enhälligt en resolution som för första gången berör kopplingen mellan konflikt och svält. Resolutionen lades fram av Sverige tillsammans med Nederländerna, Elfenbenskusten och Kuwait och baseras på ett svensk-initierat ordförandeuttalande från augusti 2017. I resolutionen framhålls att alla parter till väpnade konflikter ska efterleva sina folkrättsliga skyldigheter, inklusive de som följer av de mänskliga rättigheterna och den internationella humanitära rätten, och att de som kränker folkrätten måste hållas ansvariga.

I denna proposition föreslår regeringen vissa ändringar i tobakslagen (1993:581) som syftar till att genomföra EU:s så kallade tobaksprodukt­direkti­v. Direktivet ska underlätta för EU:s inre marknad för tobaksvaror och relaterade produkter att fungera smidigt. Samtidigt ska det se till att det finns en hög skyddsnivå för folkhälsan, särskilt för ungdomar.

Regeringen har beslutat att en särskild utredare i egenskap av nationell samordnare ska stödja det arbete som utförs av myndigheter, kommuner, landsting och organisationer inom området psykisk hälsa och även verka för att arbetet samordnas på nationell nivå.