Ordning och säkerhet i skolan
Publicerad
Alla elever har rätt att känna sig trygga i skolan och ha studiero i undervisningen. Lärarna ska kunna lägga sin tid på att undervisa, inte på att hantera ordningsproblem. Regeringen har gjort satsningar och vidtagit åtgärder som syftar till att göra skolan en trygg och säker plats.
I den senaste skolundersökningen om brott som Brottsförebyggande rådet (BRÅ) genomförde 2021 svarade 45 procent av de tillfrågade eleverna att de hade utsatts för stöld, misshandel, hot, rån eller sexualbrott minst en gång under de senaste tolv månaderna. Det gäller brott både i och utanför skolan. BRÅ:s undersökning visar att många unga är oroliga för att utsättas för brott och att det innebär begränsningar för deras vardag och sociala liv.
Regeringen vidtar åtgärder både för att skydda barn och unga för att utsättas för brott, men också för att förhindra att barn och unga börjar begå brott och dras in i en livsstil med brottslighet.
Säkerheten i skolan utreds
Det är mycket allvarligt när våldsdåd drabbar personer i skolmiljön. För att motverka sådana händelser krävs ett förebyggande arbete som behöver pågå både i skolan och det omgivande samhället. En särskild utredare har fått i uppdrag att lämna förslag på åtgärder för att förbättra arbetet med säkerhet i skolväsendet. I juni 2023 delredovisade utredaren frågan om hur lokala eller regionala operativa organ för samverkan i individärenden som rör oro för skolattacker kan organiseras. Delbetänkandet har remitterats.
Utredaren ska även lämna förslag på olika förebyggande åtgärder, till exempel att skolor ska vara stängda för obehöriga, men även lämna förslag på åtgärder för att stärka beredskapen och kompetensen att hantera våldssituationer. Utredaren ska också lämna förslag om hur en skyldighet att polisanmäla brott som begås i eller i anslutning till skolan kan utformas. Denna del ska delredovisas senast den 29 februari 2024.
Utredaren ska också kartlägga och analysera vilka uppgifter som kan behöva utbytas mellan skola, socialtjänst och polis brottsförebyggande syfte och lämna förslag som förbättrar möjligheterna att utbyta information. Detta uppdrag ska slutredovisas den 29 september 2024.
Samverkan mellan skola och socialtjänst med skolsociala team
För att elever ska klara utbildningens mål behöver de vara i skolan. Det är viktigt att fånga upp elever som har hög frånvaro i tid och sätta in rätt insatser. Regeringen har gjort en satsning på så kallade skolsociala team där skolan och socialtjänsten samverkar för att öka elevers närvaro i skolan och skapa en lugn och trygg skolmiljö. I budgetpropositionen för 2023 avsattes 75 miljoner kronor för skolsociala team och regeringen beräknar 250 miljoner kronor under 2024 och 250 miljoner kronor under 2025 för satsningen.
Akutskolor som disciplinär åtgärd
Det förekommer att skolor har mycket stora problem med elever som stör ordningen. I vissa fall kan en elev som en disciplinär åtgärd behöva flyttas tillfälligt utanför den egna skolenheten. Avsikten är att skapa en bättre skolsituation både för den aktuella eleven och för övriga som verkar i skolan, och att ge de andra eleverna på skolan den trygghet och studiero de har rätt till. Samtidigt kan eleven som tillfälligt behöver placeras i en akutskola få en utbildning utifrån sina förutsättningar så att eleven inte själv halkar efter. I budgetpropositionen för 2023 avsattes 50 miljoner kronor för akutskolor och från och med 2024 föreslås 100 miljoner kronor årligen för att fler huvudmän ska kunna inrätta akutskolor.
Viktiga lagändringar och stödmaterial för trygghet i skolan
I juni 2022 beslutade riksdagen om ändringar i skollagen där det bland annat framgår att alla elever ska ha rätt till en skolmiljö där utbildningen präglas av trygghet och undervisningen av studiero. All personal har numera allmänna befogenheter för att se till att det råder trygghet och studiero och får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är nödvändiga. All personal har också befogenhet att ingripa fysiskt för att stoppa våld, kränkningar eller andra ordningsstörningar.
I samband med lagändringarna fick Skolverket flera uppdrag, bland annat att ta fram stödmaterial som riktar sig till skolans personal och bland annat beskriver vad de får göra och vilket ansvar de har att agera i svåra situationer. Skolverket har också i uppdrag att erbjuda kompetensutveckling för elevassistenter och annan berörd personal kopplad till trygghet och studiero. Myndigheten erbjuder sedan tidigare stöd till rektorer och lärare för att främja trygghet och studiero. I det stödet ingår också skolans värdegrundsarbete och arbete mot trakasserier och kränkande behandling.
Satsning på ökad tillgång till speciallärare och särskilda undervisningsgrupper
Alltför många elever får inte tillgång till effektiva stödinsatser i rätt tid. Därför genomför regeringen nu en stor statsbidragssatsning om totalt 600 miljoner kronor för att huvudmännen ska kunna anställa fler speciallärare och för kompetensutveckling inom specialpedagogik. Samtidigt är det en stimulansåtgärd för att för att få fler förskollärare och lärare att utbilda sig till speciallärare, eftersom bidraget även omfattar personal som redan arbetar som speciallärare och parallellt utbildar sig.
Många av de elever i behov särskilt stöd som skulle gynnas av undervisning av en speciallärare i en särskild undervisningsgrupp får inte sådan undervisning i dag, bland annat på grund av en bristande tillgång på speciallärare. För att öka möjligheten att anställa speciallärare för tjänstgöring i särskild undervisningsgrupp kan det ovan nämnda statsbidraget även användas för sådana personalkostnader.
Inom ramen för det nya fortbildningsbidraget har regeringen även satsat 200 miljoner kronor per år från 2023—2025 för att lärare ska kunna utbilda sig till speciallärare.
Ytterligare åtgärder planeras
Regeringen planerar även flera ytterligare förändringar av regelverket som ska öka tryggheten och studieron i skolan. Det rör sig bland annat om rektorns ansvar och befogenheter när det gäller omplacering, tillfällig placering eller avstängning av en elev. Det ska göras en författningsändring som förtydligar att det är läraren som beslutar om undervisningen och hur den ska läggas upp. Regeringen planerar även att lätta på lärarens dokumentationskrav, till exempel när en elev behöver visas ut från klassrummet. Ett förväntansdokument om skolans ordningsregler ska införas och elever och föräldrar ska förväntas skriva på det.
