Utbildnings­­departementet

Den svenska förskolan och skolan ska vara en trygg plats för barnen och eleverna. Det som lärs ut ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, och det måste gå att lita på att den svenska skolan har en rättvis betygsättning. Därför får Skolinspektionen tre nya uppdrag av regeringen.

Kunskapsbidraget innebär ett rejält ekonomiskt tillskott till skolan. För att säkerställa att bidraget används på ett ändamålsenligt sätt och att skolhuvudmännens insatser utgår ifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet får Skolverket i uppdrag att följa upp det.

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remissen promemorian En modern krisreglering för verksamheter på skolområdet. Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

För att barn och elever ska få ordentlig tillgång till böcker inrättade regeringen 2024 ett statsbidrag för inköp av skönlitteratur och facklitteratur. Från början riktade sig bidraget till förskolan, förskoleklassen och lågstadiet, men från 2025 omfattas även mellanstadiet, högstadiet och gymnasieskolan. Samtidigt höjs bidraget från 176 miljoner kronor för 2024 till 480 miljoner kronor för 2025. Det skulle kunna motsvara cirka 2,4 miljoner nya böcker till landets barn och elever.

Föräldrar som har särskilda svårigheter att nå målen i teckenspråksutbildningen TUFF får nu möjlighet till fler undervisningstimmar. Ytterligare medel till utbildningen tillförs också.

I rapporter från Skolinspektionen framkommer ett antal fall där personer i huvudmannens ägar- och ledningskrets bedömts ha kopplingar till antidemokratisk extremism. Rapporterna visar också att det finns risk för oseriösa aktörer i delar av det svenska skolväsendet. Regeringen ger därför Skolinspektionen i uppdrag att ta fram stödmaterial för kommunernas ägar- och ledningsprövning och tillsyn. Skolinspektionen får även ett återrapporteringskrav om att motverka välfärdsbrott.

- en försöksverksamhet för fler behöriga elever

Betänkande av Utredningen om Mer obligatorisk undervisningstid för elever som behöver det.

Bryta tystnadskulturer, samarbeta och luta sig mot lagstiftningen var några av de centrala delar som diskuterades när regeringen hade ett möte med representanter för myndigheter och civilsamhällesorganisationer. Under mötet fick regeringen ta del av värdefulla erfarenheter och synpunkter till det fortsatta arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck.

År 2025 markerar 250 år av etablerat judiskt liv i Sverige. Det är ett tillfälle att uppmärksamma den judiska minoriteten, den judiska kulturen och det judiska kulturarvet i hela landet. I regleringsbrev för 2025 ger regeringen därför uppdrag till ett antal myndigheter att bidra till att uppmärksamma 250-årsjubileet. Samtidigt är det 80 år sedan förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades. Det finns ett fortsatt behov av att öka kunskaperna om Förintelsen och regeringen ger nu Forum för levande historia i uppdrag att genomföra en bred kunskapshöjande insats för hågkomst av Förintelsen genom att utveckla budskapet i boken ”…om detta må ni berätta…En bok om Förintelsen 1940–1945”.

Regeringen genomför flera åtgärder för att skolan ska tillbaka till grunderna, med mer ordning och reda i klassrummen och i skolan. Nu förbättras möjligheterna att anställa utbildad läraravlastande personal, speciallärare och elevhälsopersonal.

Fredagen den 20 december kl. 08.45 tar skolminister Lotta Edholm emot Utredningen om mer obligatorisk undervisningstid för elever som behöver det. I samband med överlämningen hålls en pressträff tillsammans med den särskilde utredaren Pontus Bäckström.

Det nordiska samarbetet är ett av världens äldsta och mest omfattande regionala politiska samarbeten. Det bygger på en gemensam historia, ett gemensamt kulturarv och en gemensam identitet. Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. Visionen antogs av de nordiska statsministrarna 2019. I år har Sverige varit ordförande i Nordiska ministerrådet, de nordiska regeringarnas officiella samarbetsorgan. Visionen har varit vägledande för vårt ordförandeskap.

Inför veckans regeringssammanträde har inga regeringsärenden kunnat publiceras. Felsökning pågår och ärendena publiceras så snart det är möjligt.

Sverige är och ska vara en ledande life science-nation. Forskning och innovation inom life science driver samhällsutveckling och välfärd, stärker näringslivets konkurrenskraft och möter globala samhällsutmaningar. Därför satsar regeringen cirka 600 miljoner kronor fram till år 2028 på bland annat forskning inom precisionsmedicin, psykisk ohälsa, kvinnors hälsa och demens.

– skolans och socialtjänstens behov

Regeringen tillsatte utredningen med syftet att barn, elever, lärare, rektorer och annan personal ska ha en säker och trygg utbildnings- och arbetsmiljö (dir. 2022:86).

Kulturminister Parisa Liljestrand och skolminister Lotta Edholm har samlat ett råd av representanter för civilsamhället, akademin och näringslivet för att bidra till målet att Sverige ska vara ett läsande land. Rådets sista möte för året ägde rum den 5 december 2024.

Onsdagen den 18 december kl. 09.15 tar skolminister Lotta Edholm emot slutbetänkandet från Skolsäkerhetsutredningen. I samband med överlämningen hålls en pressträff tillsammans med den särskilde utredaren Jonas Trolle.

Regelverket för tillgodoräknande inom högskolan har länge varit oförändrat vilket lett till att få tillgodoräknanden faktiskt har gjorts. Dagens system gör det svårt för studenter att tillgodoräkna sina kunskaper och förkorta sin tid i utbildning. Förändringen som nu görs förenklar och gör tillgodoräknandet lärosäten emellan mer likvärdig.

Regeringen har fattat beslut om en ändring i högskoleförordningen, för att underlätta för lärosätena som bedriver arbetsintegrerad lärarutbildning. Ändringen innebär att anställning kan bli ett särskilt behörighetskrav inom utbildningsformen.