Krisberedskap

Betänkande av Kommittén om beredskap enligt regeringsformen.

I dag, måndag den 27 november kl. 13.45, tar justitieminister Gunnar Strömmer emot ett betänkande från den parlamentariska kommittén om beredskap enligt regeringsformen. I samband med detta hålls en pressträff tillsammans med kommitténs ordförande Johan Hirschfeldt.

I lagrådsremissen föreslås att en myndighet ska få besluta att vissa aktörer ska vara skyldiga att inom beredskapssektorn för elektroniska kommunikationer delta i totalförsvarsplaneringen och i planering och samordning av åtgärder inför eller vid fredstida krissituationer.

Regeringen har i dag beslutat att återinföra gränskontroll vid Sveriges inre gräns från och med den 12 november till och med den 11 maj 2024. Detta för att regeringen bedömer att det finns ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten.

Den 7 november möttes minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin och Finlands inrikesminister Mari Rantanen i samband med Hanaholmen Initiative i Finland.

Regeringen har i dag förordnat Paula Bäckdén till dispaschör. Hon är advokat och sedan 2011 biträdande dispaschör. Paula Bäckdén blir Sveriges första kvinnliga dispaschör sedan posten inrättades 1752.

I går kväll nåddes regeringen av det fruktansvärda beskedet att två svenskar dödats i ett terroristdåd i Bryssel. En attack som av allt att döma är riktad mot Sverige och svenska intressen. Våra tankar går till de omkomna och deras anhöriga.

Regeringen uppdrar åt Kammarkollegiet att tillsammans med Region Stockholm, Region Uppsala, Region Skåne, Region Östergötland, Västra Götalands-regionen och Region Västerbotten ingå överenskommelser om skadereglering för tjänstereseskador på motsvarande sätt som gäller för anställda vid statlig myndighet. En sådan överenskommelse får som längst gälla till och med den 31 december 2023.

Regeringen har i dag fattat beslut om att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder som stärker polisens beredskap. Utredningen ska bland annat se över hur Försvarsmaktens stöd till polisen kan stärkas och föreslå en moderniserad form av den tidigare beredskapspolisen.

En särskild utredare får i uppdrag att föreslå åtgärder som stärker Polismyndighetens och Säkerhetspolisens förmåga att genomföra sina uppgifter vid kriser och andra samhällsstörningar i fredstid samt vid höjd beredskap och ytterst i krig. Syftet är att stärka polisens beredskap.

I skrivelsen redogör regeringen för sin bedömning av de slutsatser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i rapporten Regeringens styrning av samhällets informations- och cybersäkerhet – både brådskande och viktig (RiR 2023:8).

Statsminister Ulf Kristersson reser till Granada i Spanien för att delta i möte i den Europeiska politiska gemenskapen (EPC) den 5 oktober. Under mötet kommer statsministern tillsammans med Albaniens premiärminister Edi Rama att leda en diskussion på temat digital omställning och artificiell intelligens.

Sverige befinner sig i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge och regeringen föreslår därför ett antal satsningar på det civila försvaret och samhällets krisberedskap i budgetpropositionen för 2024 samt höständringsbudgeten 2023.

Det kraftigt försämrade säkerhetsläget och erfarenheter från Ukraina har tydliggjort behovet av ett starkt civilt försvar. Kommuner och regioner har en avgörande roll för att säkerställa att samhällets funktionalitet kan upprätthållas genom hela hotskalan. Regeringen föreslår därför att bidragen till kommunernas och regionernas arbete med krisberedskap och civilt försvar ska öka med 100 miljoner kronor årligen från och med 2024.

Här kan du ta del av vilka instanser som Finansdepartementet har remitterat promemorian En nationell telesamverkansgrupp för fredstida kriser och höjd beredskap.

I denna promemoria föreslås de författningsändringar och övriga åtgärder som behöver vidtas inför en tillfällig aktivering av civilplikten inom den kommunala räddningstjänsten och elförsörjningsområdet.

Regeringen föreslår åtgärder för att möjliggöra en skyndsam aktivering av civilplikten inom den kommunala räddningstjänsten och elförsörjningsområdet för att stärka Sveriges beredskap. Erfarenheterna från Ukraina visar att beredskap inom dessa områden är avgörande i händelse av höjd beredskap och krig. I budgetpropositionen föreslår därför regeringen ett tillskott om 40 miljoner kronor för aktiveringen av civilplikten.

Regeringen har idag beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att se över om Sveriges säkerhet ska kunna beaktas vid tillståndsprövning och villkorsgivning för allmänna sammankomster enligt ordningslagen.

Det säkerhets­politiska läget för Sverige har allvarligt försämrats. Det råder ett högt terrorhot mot Sverige och landet står i fokus för vålds­bejakande extremism. Händelse­utvecklingen är allvarlig och påverkar Sveriges inre och yttre säkerhet. Det säker­hets­politiska läget påverkas ytterligare av hybrid­krigföring, inte minst genom informations- och påverkans­operationer som riktas mot Sverige. Hot mot Sverige som land, det svenska samhället i stort, svenska intressen utom­lands och svenskar i utlandet har före­kommit från en mängd aktörer efter vissa demonstra­tioner i Sverige. Dessa aktörer har utnyttjat händelser i Sverige som före­vändning för att hetsa och bruka våld, bland annat genom att svenska beskick­ningar har attackerats. Detta utgör ett allvarligt hot mot såväl enskilda individer som samhälls­ordningen och vår demokrati. Sådana händelser har ökat och kan även framöver komma att öka attentats­hotet mot Sverige och svenska intressen. Mot bakgrund av detta kan det finnas ett behov av ändringar i regel­verket om allmänna samman­komster.

Säkerhets­polisen har beslutat att höja terrorhot­nivån från förhöjt hot, till högt hot, från tre till fyra på en fem­gradig skala. Med anledning av det försämrade säkerhets­läget arbetar regeringen intensivt och löpande för att vidta de åtgärder som behövs.