Demokrati och mänskliga rättigheter

Att människor inte känner till sina rättigheter innebär en utmaning både för individen och för arbetet mot diskriminering. Regeringen ger därför Diskrimineringsombudsmannen (DO) i uppdrag att genomföra särskilda utbildningsinsatser för personer som riskerar att utsättas för rasism och diskriminering. Insatserna ska bidra till att öka kunskapen om vad som kan utgöra diskriminering och om individens skydd och rättigheter.

Här kan du ta del av remissinstansernas yttranden som inkommit till Justitiedepartementet gällande SOU 2023:17 En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp. Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

Regeringen beslutade idag om förslag att den 15 september 2023 ska vara en tillfällig allmän flaggdag. Detta för att högtidlighålla 50-årsdagen av Konungens trontillträde.

I proposi­tionen föreslås att den 15 september 2023 ska vara en tillfällig allmän flaggdag för att högtidlighålla 50-årsdagen av H.M. Konung Carl XVI Gustafs trontillträde.

Strategin för romsk inkludering antogs 2012 med det övergripande målet att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom. Den tjugoåriga strategin ska ses som en förstärkning av minoritetspolitiken. Strategin utgår från de mänskliga rättigheterna med särskild betoning på principen om icke-diskriminering. Strategin utgår även från ett jämställdhetsperspektiv och arbetet ska präglas av romskt deltagande och inflytande.

Den 16–17 maj reser utrikesminister Tobias Billström till Reykjavik för att i statsministerns ställe delta i Europarådets toppmöte. Detta är fjärde toppmötet i Europarådets historia, som äger rum med anledning av kriget i Ukraina och att Ryssland därför i fjol uteslöts ur organisationen, samt mot bakgrund av att demokratin är på tillbakagång i delar av Europa.

EU-minister Jessika Roswall och justitieminister Gunnar Strömmer, debattartikel Expressen, den 9 maj 2023.

Regeringens satsning ”Samling för judiskt liv” har i år temat säkerhet och trygghet. Satsningen presenterades den 26 januari och arbetet ska pågå under hela mandatperioden. De tre organisationerna från civilsamhället som bjudits in att medverka i arbetsgruppen har nu tackat ja och första mötet planeras i juni.

Utrikesdepartementet har i dag, lördag den 6 maj, kallat upp Irans ställföreträdande ambassadör för att protestera mot avrättningen av den svenske medborgaren Habib Chaab som ägde rum tidigare i dag.

Uttalande av utrikesminister Tobias Billström med anledning av avrättning i Iran.

Den 27 april delade kulturminister Parisa Liljestrand ut 2023 års Per Anger-pris på Forum för levande historia. Priset togs emot av Malú García Andrade som kämpar för rättvisa och upprättelse för mördade kvinnor.

Regeringen har idag beslutat att utvidga instruktionen till Forum för levande historia (FLH). Myndighetens demokratifrämjande uppdrag kvarstår men kommer framöver, förutom lärdomar från Förintelsen och kommunistiska regimers brott mot mänskligheten, även att inkludera andra historiska brott mot mänskligheten.

Det är oacceptabelt att den som bedriver nyhets­förmedling eller utövar en annan samhälls­nyttig funktion utsätts för våld, hot eller trakas­serier. I förlängningen innebär sådana brott ett angrepp mot demokratin och samhället. Regeringen vill därför stärka det straff­rättsliga skyddet för dessa yrkes­grupper, genom en proposition som överlämnats till riksdagen i dag.

Angrepp mot journalister och utövare av vissa andra samhällsnyttiga funktioner är ett allvarligt problem. Brott som begås mot en person på grund av att han eller hon har bedrivit journalistik eller mot en person med en samhällsnyttig funktion i hans eller hennes tjänsteutövning, är ett angrepp inte bara mot den som utsätts för brottet utan i förlängningen även mot demokratin och samhället som sådant.

Betänkande av Kommittén om kriminalisering av förnekande av Förintelsen och av vissa andra brott.

Den 20-21 april besöker jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg Skåne, bland annat för att besöka det nyinrättade Institutet för mänskliga rättigheter i Lund.

Den 20-21 april arrangerar det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd tillsammans med European Union Agency for Fundamental Rights en konferens i Lund med fokus på institutionellt skydd för mänskliga rättigheter i tider av kris.

Brottsförebyggande rådet (Brå) får i uppdrag att studera otillåten påverkan som utövas av systemhotande aktörer och grupperingar i Sverige mot enskilda förtroendevalda, politiska partier och beslutande församlingar på alla nivåer. Särskilt fokus ska vara på otillåten påverkan från aktörer och grupperingar inom den organiserade brottsligheten och i kriminella nätverk. Därutöver ska Brå ge en bild av några delar av de kommunala verksamheter som är särskilt sårbara för otillåten påverkan. Brå ska också lämna förslag på åtgärder som kan vidtas av relevanta aktörer.

Den 12 april samlas deltagare från hela EU för att tillsammans identifiera och dela erfarenheter kring arbetet för hbtqi-personers rättigheter och möjligheter. Detta blir också ett tillfälle att ta avstamp inför det fortsatta arbetet med EU:s strategi för hbtqi-personers lika rättigheter.