Ekonomisk politik

I denna proposition lämnar regeringen förslag till ändringar i statens budget för 2026. Förslagen är en följd av det allvarliga säkerhetspolitiska läget i Sveriges närhet med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Förslagen är även en följd av kriget i Mellanöstern, vilket bland annat påverkar drivmedels- och flygbränslepriser.

Kriget i Mellanöstern har lett till snabba prisökningar på bland annat olja. För att möta konsekvenserna av ökade energipriser föreslår regeringen åtgärder på totalt 17,3 miljarder kronor i en extra ändringsbudget som planeras att beslutas i morgon.

De höga drivmedelspriserna till följd av Irankriget slår hårt mot jordbruket. Den utökade skattenedsättningen för jordbruksdiesel föreslås därför förlängas till 2027. Samtidigt föreslås en kompletterande nedsättning för andra halvåret 2026. Förslagen lämnas i en promemoria som har skickats ut på remiss inför höstbudgeten 2027.

I promemorian föreslås att den tillfälligt utökade nedsättningen av koldioxid- och energiskatt på diesel som används i arbetsmaskiner, skepp och vissa båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruks-verksamhet även ska omfatta förbrukning som sker under 2027. I promemorian föreslås också en kompletterande nedsättning av skatt för så kallad jordbruksdiesel som har förbrukats under andra halvåret 2026.

Här kan du ta del av till vilka instanser som regeringen har remitterat promemorian Förlängd utökad nedsättning av skatt på jordbruksdiesel för 2027 och kompletterande nedsättning under andra halvåret 2026.

I morgon, onsdag den 27 maj kl. 11.00, bjuder finansminister Elisabeth Svantesson in till pressträff för att presentera åtgärder i extra ändringsbudgeten för att stötta hushåll och företag med anledning av kriget i Mellanöstern.

Torsdag 21 maj bjuder infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson, finansminister Elisabeth Svantesson, Thomas Morell (SD) och Helena Gellerman (L) in till pressträff för att presentera insatser för flyget i en kommande extra ändringsbudget, mot bakgrund av den globala energikrisen.

Den 17 maj tog statsminister Ulf Kristersson emot Indiens premiärminister Narendra Modi i Göteborg. Under besöket höll ledarna bilaterala möten och deltog i samtal med europeiska näringslivsledare om innovation, klimat och handel. H.K.H. Kronprinsessan Victoria, utrikesminister Maria Malmer Stenergard, och Indiens utrikesminister Subrahmanyam Jaishankar, deltog också i programmet.

Onsdag den 13 maj kl 11.30 bjuder finansminister Elisabeth Svantesson, energi- och näringsminister Ebba Busch, vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz och Martin Kinnunen (SD) in till pressträff för att presentera ytterligare åtgärder mot bakgrund av den globala energikrisen.

Söndag den 17 maj tar statsminister Ulf Kristersson emot Indiens premiärminister Narendra Modi i Göteborg. Under besöket kommer ledarna att ha bilaterala möten och delta i diskussioner med europeiska företagsledare om innovation och handel. Statsministern och premiärminister Modi kommer även att göra gemensamma pressuttalanden tillsammans med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. H.K.H. Kronprinsessan kommer också att delta i delar av programmet.

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remissen Verktyg för skydd av EU-medel – Rättsliga förutsättningar för svenska myndigheter att använda Arachne och Edes (SOU 2025:112). Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

Sverige ställer sig bakom det gemensamma uttalande som länderna i kreditorgruppen för Ukraina (GCU) antog den 16 april 2026 om ett samförståndsavtal för fortsatta lättnader i Ukrainas skuldåterbetalning.

Tyskland är Sveriges viktigaste handelspartner, tillika världens fjärde största ekonomi. Onsdagen den 6 maj tog statsminister Ulf Kristersson emot Tysklands förbundspresident Frank-Walter Steinmeier i Stockholm, för ett möte på temat regional säkerhetspolitik, totalförsvar och samarbete mellan Sverige och Tyskland.

Irankriget och stängningen av Hormuzsundet har drivit upp globala energipriser och försämrat tillväxtutsikterna i Sverige och omvärlden. Den pågående återhämtningen i svensk ekonomi väntas fortsätta, men i långsammare takt än i prognosen från 2026 års vårproposition. Finansminister Elisabeth Svantesson har presenterat en uppdaterad prognos för den ekonomiska utvecklingen i Sverige.

I dag, onsdag den 6 maj kl. 14.00, presenterar finansminister Elisabeth Svantesson en extrainsatt, uppdaterad ekonomisk prognos med anledning av Irankrigets ekonomiska konsekvenser.

I propositionen föreslås att Statistiska centralbyråns (SCB) mikrosimuleringsmodell fördelningsanalytiskt statistiksystem för inkomster och transfereringar (Fasit) ska utökas med uppgifter om hushållssektorns skulder och skuldbetalningar. Genom att dessa uppgifter behandlas i Fasit möjliggörs bättre analyser av individers och hushålls motståndskraft och känslighet mot ekonomiska störningar. Detta kan bidra till beslutsunderlaget för den ekonomiska politiken och att ändamålsenliga åtgärder kan identifieras.

Det ekonomisk-politiska beslutsfattandet kan stärkas av mer kunskap om hushållens ekonomiska motståndskraft. Därför ska Statistiska centralbyråns (SCB) mikrosimuleringsmodell Fasit utökas med uppgifter om hushållssektorns skulder och skuldbetalningar. Detta föreslår regeringen i en proposition som nu överlämnats till riksdagen.

Finansminister Elisabeth Svantesson reser till Bryssel för att delta på Ekofinrådets möte den 5 maj. Under mötet kommer rådet bland annat diskutera de ekonomiska och finansiella konsekvenserna av Rysslands angrepp av Ukraina. I samband med mötet kommer ekonomi- och finansministrarna även diskutera de ekonomiska effekterna av kriget i Mellanöstern och blockaden av Hormuzsundet. Finansministern kommer också träffa kommissionären Wopke Hoekstra för att diskutera bland annat skatt på snus.

EU:s ramverk för ekonomisk styrning (EU-ramverket) är en uppsättning regler och förfaranden för multilateral samordning och övervakning av den ekonomiska politiken, finanspolitiken, sysselsättningspolitiken och socialpolitiken inom EU. Det arbete som utförs enligt EU-ramverket samordnas huvudsakligen genom en årlig process som kallas för den europeiska planeringsterminen.

För att motverka stigande drivmedelspriser sänks nu skatten på bensin och diesel. Skattesänkningen gäller under perioden 1 maj–30 september 2026.