Medlemskapet i FN
Sverige blev medlem i FN 1946, året efter att organisationen bildats. Folkrätten, inklusive FN-stadgan, är en hörnsten i Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik.
FN:s har som uppgift att bevara internationell fred och säkerhet och understödja internationellt samarbete. Polarisering mellan medlemsstaterna påverkar dagens samarbetsklimat inom FN och omvärldsutvecklingen har satt FN under stark politisk och finansiell press. Det ställer krav på reformer och effektiviseringsåtgärder. Ett handlingskraftigt FN bygger på medlemsländer som tar ansvar, samarbetar och möjliggör organisationens arbete. Sverige verkar i FN genom alliansbyggande, långsiktighet och målmedvetenhet.
FN-systemet främjar och skyddar också mänskliga rättigheter, understödjer hållbar utveckling i enlighet med Agenda 2030 och förmedlar humanitärt stöd i kriser. Sverige är en stor givare och en engagerad partner i det arbetet.
Genom ett strategiskt agerande i FN-systemet och gentemot FN-organisationerna säkerställer Sverige genomslag för regeringens prioriteringar på utvecklingsområdet och i hanteringen av globala utmaningar. Finansiering styrs mot FN-verksamhet som är i linje med regeringens prioriteringar och som levererar effektivt på landnivå.
Sverige har deltagit i flertalet fredsbevarande operationer sedan 1960-talet. Mer än 80 000 svenskar har gjort FN-tjänst genom åren och åtskilliga svenskar har arbetat som FN-medlare.
FN är viktigt för Sveriges säkerhet
Sverige stärks av att bygga allianser, agera med andra och främja våra intressen och driva vår politik tillsammans med likasinnade. FN är en central plattform för Sverige när vi arbetar tillsammans med länder utanför vårt närområde till försvar för en regelbaserad världsordning, med FN-stadgan och folkrätten som grund. Det bidrar i sin tur till regeringens viktigaste uppgift: att göra Sverige friare och säkrare.
Sveriges stöd till FN, FN-stadgan och en regelbaserad världsordning manifesteras inte minst genom vårt omfattandestöd till Ukraina, regeringens allra främsta utrikes- och biståndspolitiska uppgift de kommande åren.
Vid fyra tillfällen har Sverige varit medlem i FN:s säkerhetsråd: 1957–58, 1975–76, 1997-98 och 2017-2018.
Sverige - en stark och krävande partner
Sverige är en betydande givare till FN-systemet och bidrar med stöd och engagemang som går utöver vårt lands storlek. Som stark, pålitlig och krävande partner verkar Sverige för att FN ständigt utvecklas och förbättrar sitt arbete. Vi ställer höga krav på effektivitet och insyn i det bistånd som kanaliseras genom FN och fokuserar FN-samarbetet till verksamheter som effektivt bidrar till regeringens prioriteringar.
Regeringen stöder FN-reformer som bidrar till ökad effektivitet, såväl inom utvecklingssystemet och den internationella finansiella arkitekturen som i säkerhetsrådets arbete. Regeringen agerar också för att få in fler svenskar på strategiska positioner i FN. Sverige bör ha inflytande och politiskt genomslag i paritet med våra ekonomiska bidrag. Svenska företag stöttas och uppmuntras att delta i internationella upphandlingar som finansieras av FN och multilaterala organisationer.
Svenskar i FN
Enskilda svenskar har med framgång tjänat FN i olika funktioner. Senast tillträdde Elinor Hammarskjöld 2025 som undergeneralsekreterare för rättsliga frågor och rättschef i FN. Dag Hammarskjöld var FN:s generalsekreterare 1953–1961 och Jan Eliasson var ordförande för FN:s generalförsamling 2005–06 samt vice generalsekreterare 2012–16. Flera andra svenskar har haft framträdande positioner i FN.
