Medlemskapet i FN
Sverige blev medlem i FN 1946, året efter det att organisationen bildats. Sedan dess har ett aktivt engagemang i FN utgjort en hörnsten i svensk utrikespolitik. Sverige är en av de största bidragsgivarna till FN och ett av de länder som uppfyller FN:s biståndsmål om 0,7 procent av BNI.
Sveriges regering, med ett brett stöd i riksdagen, ser det multilaterala samarbetet som det viktigaste instrumentet för att komma till rätta med de stora överlevnadsfrågorna. Denna uppgift kräver ett starkt FN och ett nära samarbete med regionala och andra organisationer.
Sverige har deltagit i flertalet fredsbevarande operationer sedan 1960-talet. Mer än 70 000 svenskar har gjort FN-tjänst genom åren och åtskilliga svenskar har arbetat som FN-medlare.
Sverige verkar inom ett brett spektrum av FN:s och dess fackorgans arbetsområden. Vi har funnits bland initiativtagarna till viktiga sakfrågor som dödsstraffets avskaffande, barns rättigheter, avskaffande av apartheid, tortyrkonventionen, liksom inom områden som nedrustning, miljö och narkotikabekämpning.
Vår säkerhet förutsätter ett starkt FN
Sveriges starka stöd till FN är det främsta uttrycket för våra ansträngningar att värna internationell fred, säkerhet och utveckling. Bara FN har den bredd och den legitimitet som krävs för den globala säkerheten. FN är ett oumbärligt forum, en oumbärlig normbildare och en garant för folkrätten anser regeringen.
Vid fyra tillfällen har Sverige varit medlem i FN:s säkerhetsråd: 1957-58, 1975-76, 1997-98 och 2017-2018.
Sverige stor bidragsgivare
Sverige är en av de största bidragsgivarna till FN. Vår obligatoriska andel i budgeten uppgår till 1,035 procent. Utöver detta ger Sverige varje år omfattande frivilliga bidrag till FN:s fackorgan, utvecklingssamarbete och humanitära insatser.
Sverige betonar traditionellt vikten av kostnadseffektivitet inom FN:s budget. Genom att framhålla behovet av ökad samordning mellan olika delar av FN-systemet vill Sverige att FN ska bli bättre på att utnyttja de knappa resurserna och förbättra kvaliteten på verksamheten. Beslut om omfördelningar, nedläggning av föråldrad verksamhet och tidsbegränsningar för program är nödvändiga för att FN ska kunna satsa resurser på framväxande, prioriterade frågor inom existerande budgetramar.
Svenskar i FN
Enskilda svenskar har med framgång tjänat FN i olika funktioner. Dag Hammarskjöld var FN:s generalsekreterare 1953-1961. Den förste FN-medlaren var Folke Bernadotte. Efter honom har flera andra svenskar haft medlaruppdrag: Gunnar Jarring, Olof Rydbeck, Olof Palme och Jan Eliasson. Andra som de senaste åren haft framträdande positioner inom FN är Jan Mårtensson, Rolf Ekéus, Carl Bildt, Hans Corell och Hans Blix.
