Grundlagar och integritet

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remissen Ett modernt belöningssystem, de allmänna flaggdagarna och redovisningen av anslaget till hovet (SOU 2021:74). Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

Regeringen föreslår ändringar i bland annat tryck­frihets­förord­ningen och yttrande­fri­hets­grund­lagen, för att anpassa grund­lags­skyddet till den tekniska och mediala utvecklingen.

I propo­sitionen före­slås ändringar i tryck­frihets­förord­ningen, yttrande­frihets­grund­lagen och lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryck­frihets­förord­ningens och yttrande­frihets­grund­lagens områden.

Här kan du ta del av till vilka instanser regeringen har remitterat SOU 2021:66 Rätt mottagare Demokrativillkor och integritet.

Våld i form av skjutningar och spräng­ningar har ökat tydligt i Sverige de senaste åren. Antalet skjut­ningar med dödlig utgång har också ökat. Denna brotts­lighet har stark kopp­ling till krimi­nella nätverk. För att öka trygg­heten i landet och stärka skyddet mot sådan brotts­lighet som utgör ett hot mot såväl enskilda män­niskors liv och hälsa som det svenska sam­hället i stort måste insatserna mot de krimi­nella nät­verken ytter­ligare intensi­fieras. Ett viktigt led i detta är att säker­ställa att de brotts­bekäm­pande myndig­heterna har till­gång till ända­måls­enliga och verk­nings­fulla verktyg för att effek­tivt kunna förhindra och bekämpa allvarlig brotts­lighet. En avgörande faktor för att kunna förhindra skjut­ningar och spräng­ningar och annan allvarlig brotts­lighet är att myndig­heterna får tillgång till information i ett tidigt skede.

Internationella freds- och säkerhetsfrämjande samarbeten bygger i hög grad på förtroende och på att de hemliga uppgifter som förekommer inom ramen för samarbetena kan skyddas av de samverkande länderna. För att stärka skyddet för sådana samarbeten mot spioneriliknande gärningar föreslår regeringen att brotten utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete införs i brottsbalken. 

I dag har regeringen överlämnat en proposition till riksdagen med förslag till ändring i regeringsformen. Syftet är att möjliggöra begränsningar i föreningsfriheten i förhållande till sammanslutningar som ägnar sig åt eller understöder terrorism.

Terrorism utgör en svår påfrestning för drabbade samhällen och hotar såväl internationell fred och säkerhet som nationell säkerhet. Terrorism innefattar brottslighet av mycket allvarlig och systemhotande natur och är ett av de allvarligaste hoten mot demokratin, det fria utövandet av mänskliga rättigheter och den ekonomiska och sociala utvecklingen. Sverige behöver därför ha goda möjligheter att kunna ingripa mot terrorism.

I en proposition föreslår regeringen ändringar i vallagen för att ytterligare stärka skyddet för fria och hemliga val och stärka väljarnas skydd vid röstmottagningen.

För att stärka väljarnas skydd vid röstmottagningen och stärka skyddet för valhemligheten föreslår regeringen ändringar i vallagen (2005:837).

Enligt 7 kap. 7 § regeringsformen ska författningar, förslag till riksdagen och andra regeringsbeslut som ska expedieras för att bli gällande skrivas under av statsministern eller ett annat statsråd på regeringens vägnar. I propositionen föreslår regeringen ändringar i bestämmelsen som syftar till att göra den teknikneutral.

Regeringen beslutade igår att till­sätta en parla­men­tarisk kom­mitté som ska se över om grund­lagen behöver ändras för att kunna möjlig­göra ett snabbare agerande vid fram­tida kriser, exempel­vis en pandemi. I upp­draget ingår även att se över riks­dagens krigs­dele­gation och vissa bestäm­melser om riksdagens arbets­former.

En parla­men­tariskt samman­satt kommitté får i upp­drag att göra en översyn av regle­ringen om krigs­deleg­ationen, var riks­mötet hålls och regeringens norm­givnings­kompe­tens i all­varliga freds­tida kriser. Syftet med utred­ningen är att säker­ställa att regle­ringen av hur riks­dagens arbete organi­seras vid krig eller krigs­fara är ända­måls­enlig, att över­väga om bestäm­melserna om var riks­mötet hålls bör ändras och att över­väga om regeringens norm­givnings­kompe­tens i all­varliga freds­tida kriser bör utvidgas.

Internationella freds- och säker­hets­främ­jande sam­arbeten bygger i hög grad på förtro­ende och på att de hem­liga upp­gifter som före­kommer inom ramen för sam­arbetena kan skyddas av de sam­verkande länderna. För att stärka skyddet för sådana sam­arbeten mot spioneri­liknande gärningar före­slår regeringen att brotten utlands­spioneri, grovt utlands­spioneri och röjande av hemlig uppgift i inter­natio­nellt sam­arbete införs i brotts­balken. Där­igenom blir det straff­bart att under vissa omstän­dig­heter t.ex. obehöri­gen röja hemliga upp­gifter som före­kommer inom Sveriges inter­natio­nella sam­arbeten och som kan skada Sveriges för­hållande till någon annan stat eller en mellan­folklig orga­nisation. Undan­tag från straff­ansvar ska gälla om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omstän­dig­heter är försvarlig.

I dag, fredag den 1 oktober klockan 11.15, håller justitie- och migrationsminister Morgan Johansson en pressträff där bland annat nya åtgärder vid framtida kriser kommer att presenteras.

Förlängd tid för uppdraget

Med anledning av Sveriges dialogmöte med FN:s kommitté mot tortyr (CAT) bjöd Justitiedepartementet in berörda civilsamhällesorganisationer till sakråd den 14 oktober 2021.

Regeringen före­slår ändringar i bland annat tryck­frihets­förord­ningen och yttrande­frihets­grund­lagen, för att anpassa grund­lags­skyddet till den tekniska och mediala utveck­lingen.

I lagrådsremissen föreslås ändringar i tryck­frihets­förordningen, yttrande­frihets­grund­lagen och lagen (1991:1559) med före­skrifter på tryck­frihets­förord­ningens och yttrande­frihets­grund­lagens områden.

I en lagråds­remiss föreslår regeringen ändringar i val­lagen för att ytter­ligare stärka skyddet för fria och hemliga val och stärka väljarnas skydd vid röst­mottag­ningen.