Rättsväsendet

Allmänheten har ett berättigat krav på att offentlig verksamhet bedrivs på ett ansvarsfullt och korrekt sätt, och det är nödvändigt att det finns ett effektivt system för individuellt ansvarsutkrävande när felaktigheter begås. Regeringen föreslår därför att ett nytt gradindelat brott införs i brottsbalken, med beteckningen missbruk av offentlig ställning. Därigenom straffbeläggs att vid utövandet av offentlig tjänst, offentligt uppdrag eller annan offentlig verksamhet, uppsåtligen i strid med lag eller annan författning vidta eller underlåta att vidta en åtgärd för att få en otillbörlig förmån eller för att någon annan ska få en sådan förmån eller för att otillbörligt missgynna någon annan.

Regeringen har lämnat över propositionen Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar till riksdagen. Propositionen innehåller förslag om ett nytt brott, missbruk av offentlig ställning, och en skärpning av minimistraffet för grovt tjänstefel. Syftet är att stärka skyddet mot maktmissbruk, korruption och otillåten påverkan inom offentlig verksamhet.

Här kan du ta del av de remissvar som har kommit till Justitiedepartementet på betänkandet Rättssäkerhetens pris (SOU 2025:111). Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

(Ny version) Regeringen har beslutat att ge en utredare i uppdrag att lämna förslag om anpassningar av svensk rätt med anledning av Prüm II-förordningen.

Justitieminister Gunnar Strömmer, debattartikel, Aftonbladet, den 10 april 2026.

Den allvarliga brottsligheten tränger allt längre ner i åldrarna. Regeringen har därför lämnat en proposition till riksdagen med förslag som ska ge rättsväsendet bättre möjligheter att utreda brott som begås av unga lagöverträdare.

Regeringen har beslutat att Kriminalvården ska få ingå hyresavtal på sex orter. I Värnamo och Trelleborg kommer nya anstalter byggas. Besluten innebär bland annat att totalt upp till 1 818 nya platser planeras att tas i bruk.

Under mandatperioden har omfattande steg tagits i omläggningen av kriminalpolitiken och rättsväsendet tillförts stora resurser. I vårändringsbudgeten för 2026 föreslås ytterligare 270 miljoner kronor för detta arbete. Det handlar om medel till Polismyndigheten för stärkt teknisk förmåga, till Statens institutionsstyrelse (SiS) för att förbereda för elektronisk övervakning av barn och unga samt till anslaget för brottsskadeersättning för att säkerställa att brottsoffer får sin berättigade ersättning utan onödiga dröjsmål.

Regeringen lämnar en proposition till riksdagen med förslag som ska stärka brottsoffers ställning och minska skadeverkningarna av brott. Förslagen innebär bland annat att brottsoffer ska kunna få sin brottsskadeersättning direkt från Brottsoffermyndigheten, utan att först behöva försöka driva in betalningen från gärningspersonen.

Regeringen har i dag beslutat om en lagrådsremiss och en proposition som utgör centrala delar i regeringens omläggning av kriminalpolitiken. Det handlar bland annat om förslag om avskaffad mängdrabatt, att hela straffskalan ska komma till användning, dubbla straff för gängkriminella, ett stort antal straffskärpningar och ett nytt straffrättsligt påföljdssystem. Förslagen bygger på Straffreformutredningens betänkande från 2025.

I propositionen lämnar regeringen flera förslag som ett led i att åstadkomma ett mer rättvist straffsystem där straffen på ett bättre sätt återspeglar brottslighetens allvar, brottsofferperspektivet ges ett ökat inflytande och samhällsskyddet förbättras.

I lagrådsremissen lämnar regeringen flera förslag som ett led i att åstadkomma ett mer rättvist straffsystem där straffen på ett bättre sätt återspeglar brottslighetens allvar, påföljderna som döms ut i större utsträckning framstår som rimliga och rättvisa, brottsofferperspektivet ges ett ökat inflytande och samhällsskyddet förbättras.

Regeringen har i dag beslutat att utse Rikard Jermsten till ny generaldirektör och chef för Kriminalvården. Anställningen gäller från och med den 11 maj 2026 till och med den 31 maj 2032.

Regeringen ger Polismyndigheten och Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga och analysera informationsdelningen mellan myndigheter, hälso- och sjukvården och socialtjänsten vid inträffade brott av oprovocerat ickerelationellt dödligt, eller potentiellt dödligt, våld (s.k. vansinnesdåd).

Regeringen ger Polismyndigheten och Socialstyrelsen i uppdrag att föreslå åtgärder för att stärka arbetet med att förhindra så kallade vansinnesdåd. Uppdraget innebär bland annat att kartlägga och analysera informationsdelningen mellan statliga myndigheter, socialtjänsten samt hälso- och sjukvården vid inträffade vansinnesdåd, dra lärdom av dessa och föreslå åtgärder för att förhindra att nya vansinnesdåd begås.

Torsdag den 9 april bjuder justitieminister Gunnar Strömmer in till pressträff tillsammans med Henrik Vinge (SD), ordförande i justitieutskottet, Torsten Elofsson (KD), rättspolitisk talesperson och Martin Melin (L), rättspolitisk talesperson. Vid pressträffen presenteras förslag på den största straffreformen sedan brottsbalken infördes.

Faktapromemoria gällande förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om bekämpande av olaglig handel med skjutvapen och andra skjutvapenrelaterade brott och om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1260.

I dag, tisdag den 7 april, besöker justitieminister Gunnar Strömmer Kumla och Västerås.

När ett brott inte kan förhindras behöver samhällets resurser rikta in sig på att minska skadeverkningarna av brottet och hjälpa brottsoffret. Den som utsätts för brott kan drabbas av olika skador, och ekonomisk kompensation för skadorna är en viktig del i brottsoffrets upprättelse. Ersättningssystemets legitimitet förutsätter att brottsoffer inte bara har rätt till ersättning för sina skador utan också goda möjligheter att faktiskt få ut sin ersättning. Regeringen föreslår därför flera lagändringar i syfte att stärka brottsoffers ställning och minska skadeverkningarna av brott.

Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget. Regeringen beslutade den 20 februari 2025 kommittédirektiven Hemliga och preventiva tvångsmedel – en effektiv och tydlig reglering (dir. 2025:12). Syftet med utredningen är bland annat att göra en rättslig och systematisk översyn av reglerna om hemliga och preventiva tvångsmedel för att åstadkomma en mer effektiv och tydlig reglering och förbättra möjligheterna att använda tvångsmedlen i brottsbekämpningens olika faser.