Parisa Liljestrand

För att barn och elever ska få ordentlig tillgång till böcker inrättade regeringen 2024 ett statsbidrag för inköp av skönlitteratur och facklitteratur. Från början riktade sig bidraget till förskolan, förskoleklassen och lågstadiet, men från 2025 omfattas även mellanstadiet, högstadiet och gymnasieskolan. Samtidigt höjs bidraget från 176 miljoner kronor för 2024 till 480 miljoner kronor för 2025. Det skulle kunna motsvara cirka 2,4 miljoner nya böcker till landets barn och elever.

Utvecklingen av AI och dess effekter på samhällsutvecklingen ligger högt på regeringens dagordning. Regeringen har därför gett särskilda återrapporteringskrav och uppdrag till fyra nyckelmyndigheter inom kulturområdet; Riksarkivet, Statens kulturråd, Konstnärsnämnden och Riksantikvarieämbetet.

År 2025 markerar 250 år av etablerat judiskt liv i Sverige. Det är ett tillfälle att uppmärksamma den judiska minoriteten, den judiska kulturen och det judiska kulturarvet i hela landet. I regleringsbrev för 2025 ger regeringen därför uppdrag till ett antal myndigheter att bidra till att uppmärksamma 250-årsjubileet. Samtidigt är det 80 år sedan förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades. Det finns ett fortsatt behov av att öka kunskaperna om Förintelsen och regeringen ger nu Forum för levande historia i uppdrag att genomföra en bred kunskapshöjande insats för hågkomst av Förintelsen genom att utveckla budskapet i boken ”…om detta må ni berätta…En bok om Förintelsen 1940–1945”.

Regeringen presenterade i april 2024 skrivelsen Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher. I regleringsbrev för 2025 ger regeringen ett flertal myndigheter uppdrag och återrapporteringskrav om att arbeta i linje med strategin.

Forum för levande historia tilldelas en miljon kronor under 2025 för att ta fram ett kunskapshöjande material om den nationella minoriteten romer och antiziganism. Materialet ska rikta sig till skolväsendet och behandla romers historia, kultur, språk och situation i Sverige samt antiziganism idag och genom historien.

Som en del i regleringsbreven för 2025 får Kulturrådet och Riksantikvarieämbetet uppdrag på temat barn och bildning. Kulturrådet ska kartlägga och tillgängliggöra goda exempel på läs- och skrivfrämjande arbete utanför skolans område. Myndigheten ska också föra dialog med relevanta aktörer för att verken på de nyligen presenterade läslistorna för skola och förskola ska finnas att tillgå. Riksantikvarieämbetet ska undersöka förutsättningarna för att skapa en gemensam ingång för museernas digitala utbud för skolan.

Regeringen genomför flera åtgärder för att skolan ska tillbaka till grunderna, med mer ordning och reda i klassrummen och i skolan. Nu förbättras möjligheterna att anställa utbildad läraravlastande personal, speciallärare och elevhälsopersonal.

Kulturminister Parisa Liljestrand och skolminister Lotta Edholm har samlat ett råd av representanter för civilsamhället, akademin och näringslivet för att bidra till målet att Sverige ska vara ett läsande land. Rådets sista möte för året ägde rum den 5 december 2024.

Regeringen har i regleringsbrevet för 2025 beslutat att Riksantikvarieämbetet ska vidta särskilda åtgärder för att stärka skyddet av kulturarv genom beredskapsplanering för evakueringsmagasin och säkra transporter. Åtgärderna ska syfta till att utveckla och stärka det civila försvaret och bidra till en högre samlad förmåga inom totalförsvaret. Myndigheten tilldelas 19 miljoner kronor för uppdraget under 2025.

Regeringen har i regleringsbrevet för 2025 beslutat att Konstnärsnämnden får ett återrapporteringskrav att redovisa insatser för att utveckla den del av Kulturbryggan som stödjer nya finansieringsmodeller, till exempel förmedling av kontakter mellan kulturaktörer och privata finansiärer. Centrala museimyndigheter får också ett återrapporteringskrav att redovisa hur myndigheten arbetar för att bredda finansieringen av verksamheten.

Regeringen har beslutat att, i regleringsbrevet för 2025, ge Riksantikvarieämbetet i uppdrag att genomföra en informationsinsats om möjligheten för organisationer som företräder de nationella minoriteterna, inklusive urfolket samerna, att söka bidrag för återlämnandeprocesser.

Regeringen presenterar nu en ny handlingsplan mot rasism och hatbrott. Genom denna kraftsamling tar regeringen viktiga steg framåt i arbetet för ett Sverige fritt från rasism och hatbrott. Arbetet på området ska bli träffsäkert, utvärderingsbart och långsiktigt. Ett särskilt fokus läggs på områdena skola, rättsväsende, välfärd samt arbetsliv.

Den 12 december 2024 beslutade regeringen om en handlingsplan mot rasism och hatbrott. Genom denna kraftsamling tar regeringen viktiga steg framåt i arbetet för ett Sverige fritt från rasism och hatbrott. Arbetet på området ska bli träffsäkert, utvärderingsbart och långsiktigt. Ett särskilt fokus läggs på områdena skola, rättsväsende, välfärd samt arbetsliv.

Fredag den 13 december kl. 08.20 håller jämställdhets- och arbetslivsminister Paulina Brandberg, kulturminister Parisa Liljestrand och socialminister Jakob Forssmed en pressträff där de presenterar regeringens nya handlingsplan mot rasism och hatbrott.

Regeringen har beslutat om förnyade medel till det uppdrag Mediemyndigheten fick 2024 om att genomföra en nationell satsning för stärkt medie- och informationskunnighet (MIK). Myndigheten tilldelas nu medel för att fortsätta uppdraget 2025. Omvärldsutvecklingen visar att det finns ett behov av att bredda kunskapen hos medborgarna för att de ska kunna navigera i dagens medielandskap på ett tryggt sätt och inte sprida desinformation omedvetet.

Regeringen har i dag fattat beslut om att omfördela medel till språkcentrum för de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Den totala finansieringen uppgår till 28 miljoner kronor för 2025.

Brottsofferjouren Sverige beviljas en miljon kronor under 2025 för att fortsätta och vidareutveckla arbetet som nationell kontaktpunkt för journalister som utsätts för hot, hat eller trakasserier. Samtidigt får Mediemyndigheten ett permanent uppdrag att följa arbetet med journalisters säkerhet.

Lördagen den 7 december deltar statsminister Ulf Kristersson och kulturminister Parisa Liljestrand vid återinvigningen av katedralen Notre Dame i Paris. Ett stort antal stats- och regeringschefer från hela världen väntas närvara.

Den 3 december 2024 bjöd kulturminister Parisa Liljestrand in företrädare för dansbandsbranschen till ett rundabordssamtal om aktuella frågor för branschen, däribland de ekonomiska förutsättningarna. Dansbanden är viktiga både för Sveriges kulturliv och som en del av Sveriges kulturella och kreativa branscher.

Kulturminister Parisa Liljestrand deltar i dag vid Kulturrådets pressträff där den europeiska expertjuryn ska offentliggöra vilken stad de nominerar som europeisk kulturhuvudstad 2029 i Sverige. Kiruna och Uppsala är de två städer som tävlar om titeln.