Bekämpning av terrorism

Regeringen har i dag fattat beslut om fortsatt gränskontroll vid inre gräns i sex månader. Beslutet baseras på regeringens bedömning att det alltjämt föreligger ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten i Sverige.

Våld i form av skjutningar och spräng­ningar har ökat tydligt i Sverige de senaste åren. Antalet skjut­ningar med dödlig utgång har också ökat. Denna brotts­lighet har stark kopp­ling till krimi­nella nätverk. För att öka trygg­heten i landet och stärka skyddet mot sådan brotts­lighet som utgör ett hot mot såväl enskilda män­niskors liv och hälsa som det svenska sam­hället i stort måste insatserna mot de krimi­nella nät­verken ytter­ligare intensi­fieras. Ett viktigt led i detta är att säker­ställa att de brotts­bekäm­pande myndig­heterna har till­gång till ända­måls­enliga och verk­nings­fulla verktyg för att effek­tivt kunna förhindra och bekämpa allvarlig brotts­lighet. En avgörande faktor för att kunna förhindra skjut­ningar och spräng­ningar och annan allvarlig brotts­lighet är att myndig­heterna får tillgång till information i ett tidigt skede.

I en proposition som i dag har överlämnats till riksdagen föreslår regeringen att flera brott relaterade till spioneri ska införas i brottsbalken. Det handlar bland annat om brotten utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete.

Internationella freds- och säkerhetsfrämjande samarbeten bygger i hög grad på förtroende och på att de hemliga uppgifter som förekommer inom ramen för samarbetena kan skyddas av de samverkande länderna. För att stärka skyddet för sådana samarbeten mot spioneriliknande gärningar föreslår regeringen att brotten utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete införs i brottsbalken. 

I dag har regeringen överlämnat en proposition till riksdagen med förslag till ändring i regeringsformen. Syftet är att möjliggöra begränsningar i föreningsfriheten i förhållande till sammanslutningar som ägnar sig åt eller understöder terrorism.

Terrorism utgör en svår påfrestning för drabbade samhällen och hotar såväl internationell fred och säkerhet som nationell säkerhet. Terrorism innefattar brottslighet av mycket allvarlig och systemhotande natur och är ett av de allvarligaste hoten mot demokratin, det fria utövandet av mänskliga rättigheter och den ekonomiska och sociala utvecklingen. Sverige behöver därför ha goda möjligheter att kunna ingripa mot terrorism.

Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism är ett prioriterat arbete för regeringen. Det är ett arbete som sker på flera nivåer – globalt, inom EU och nationellt. I Sverige berörs flera myndigheter av frågan, både tillsynsmyndigheter och brottsbekämpande myndigheter, tillsammans med stora delar av privata sektorn.

Regeringen föreslår lag­änd­ringar som ska anpassa svensk rätt till EU:s nya elektro­niska in- och utrese­system. Systemet förenklar EU:s identi­fiering av in- och utresande och är ett verktyg i det brotts­bekämpande arbetet.

Två EU-förordningar som antogs 2017 innebär att det ska inrättas ett gemen­samt in- och utrese­system för elek­tronisk regist­rering av de tredje­lands­med­borgare som passerar de yttre gränserna för kortare vistelser, eller som nekas inresa. Systemet syftar till att för­bättra och effekti­visera in- och utrese­kontrol­lerna vid de yttre gränserna och till att bidra till bättre möjlig­heter att identifi­era personer som inte uppfyller vill­koren för inresa eller vistelse inom med­lems­staternas terri­torium. Systemet ska även kunna användas av de brotts­bekämpande myndig­heterna för att förstärka den inre säker­heten och kampen mot terrorism och andra grova brott.

När justitie- och migrationsminister Morgan Johansson och inrikesminister Mikael Damberg träffade sina EU-kollegor i Luxemburg 7–8 oktober diskuterade de migration och utmaningar i samband med screening och förvar vid EU:s yttre gräns. Andra frågor på dagordningen var Europeiska åklagarmyndigheten, kampen mot sexuella övergrepp på barn på internet och eventuella EU-åtgärder om häktning.

Här kan du ta del av till vilka instanser Justitie­departe­mentet har remitterat betänkandet EU:s förord­ning om terrorism­innehåll på internet – frågan om behörig myndig­het, SOU 2021:76.

Delbetänkande av Utred­ningen om behörig myndig­het och lämpliga sanktioner enligt EU:s förord­ning om att hantera spridning av terrorism­innehåll online.

I en lagrådsremiss som beslutades igår föreslår regeringen att flera brott relaterade till spioneri ska införas i brottsbalken. Det handlar bland annat om brotten utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete.

Internationella freds- och säker­hets­främ­jande sam­arbeten bygger i hög grad på förtro­ende och på att de hem­liga upp­gifter som före­kommer inom ramen för sam­arbetena kan skyddas av de sam­verkande länderna. För att stärka skyddet för sådana sam­arbeten mot spioneri­liknande gärningar före­slår regeringen att brotten utlands­spioneri, grovt utlands­spioneri och röjande av hemlig uppgift i inter­natio­nellt sam­arbete införs i brotts­balken. Där­igenom blir det straff­bart att under vissa omstän­dig­heter t.ex. obehöri­gen röja hemliga upp­gifter som före­kommer inom Sveriges inter­natio­nella sam­arbeten och som kan skada Sveriges för­hållande till någon annan stat eller en mellan­folklig orga­nisation. Undan­tag från straff­ansvar ska gälla om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omstän­dig­heter är försvarlig.

EU:s inrikesministrar och ministrar från Västra Balkan samlades nyligen för att diskutera gemensamma åtgärder kopplat till EU:s handlingsplan mot illegala vapen och EU:s så kallade vägkarta mot illegala vapen från Västra Balkan. För Sveriges räkning deltog inrikesminister Mikael Damberg och tillsammans med ministrar från EU och Västra Balkan samt EU-kommissionen och EU:s utrikestjänst diskuterades strategier och åtgärder för att ytterligare skärpa arbetet mot smuggling av illegala vapen från Västra Balkan.

Proposal for a REGULATION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL on the prevention of the use of the financial system for the purposes of money laundering or terrorist financing, COM (2021) 420 final. Proposal for a REGULATION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL establishing the Authority for Anti-Money Laundering and Countering the Financing of Terrorism and amending Regulations (EU) No 1093/2010, (EU) 1094/2010, (EU) 1095/2010, COM (2021) 421 final. Proposal for a REGULATION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL on information accompanying transfers of funds and certain crypto-assets (recast), COM (2021) 422 final. Proposal for a DIRECTIVE OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL on the mechanisms to be put in place by the Member States for the prevention of the use of the financial system for the purposes of money laundering or terrorist financing and repealing Directive (EU) 2015/849, COM (2021) 423 final.

Regeringen avser inom kort att tillsätta en utredning som ska se över använd­ningen av hemliga tvångs­medel i preventivt syfte för att förebygga, förhindra och upptäcka allvar­liga brott som till exempel skjutningar.

Säkerhetspolischefen Klas Friberg har meddelat att han väljer att lämna sitt uppdrag av privata skäl. Regeringen har därför den 26 augusti utsett Charlotte von Essen till ny säkerhets­polischef och chef för Säkerhets­polisen.

Här kan du ta del av till vilka remissinstanser Justitiedepartementet har remitterat betänkandet Föreningsfrihet och terroristorganisationer (SOU 2021:15).

Den 7-8 juni träffas EU:s justitie- och inrikesministrar under ett möte i EU:s råd för rättsliga och inrikes frågor (RIF). Mötet äger rum i Luxemburg.