Regeringens politik

Här hittar du regeringens politik och satsningar inom olika områden.

Projekt, satsningar och frågor inom olika områden

RSS Mail
Prenumerera

Totalt 107 träffar.

  • Kreditgarantier till elproducenter

    Här samlas information om kreditgarantier till elproducenter.

  • Åtgärder mot höga elpriser

    Här samlas information om åtgärder mot höga elpriser.

  • Energiförsörjningen

    Här samlas information om regeringens åtgärder för att säkerställa en väl fungerande elmarknad i Sverige.

  • Regeringens insatser för hållbar turism och växande besöksnäring inom olika politikområden, 2022 och framåt

    Den 15 oktober 2021 presenterade regeringen den nationella strategin för hållbar turism och växande besöksnäring där man pekar ut den långsiktiga inriktningen för svensk turism och besöksnäring fram till 2030. Som ett led i arbetet med strategin lyfter regeringen fram exempel på insatser inom olika politikområden för 2022 och framåt som alla är relevanta för besöksnäringens utveckling och bidrar till strategins genomförande.

  • Ordning och reda på arbetsmarknaden

    Regeringen värnar den svenska arbetsmarknadsmodellen som bygger på att fack och arbetsgivare kommer överens om anställningsvillkoren på arbetsmarknaden. Arbetslivet ska erbjuda var och en som arbetar trygghet, utveckling och god hälsa. I EU-arbetet prioriterar regeringen fler jobb i alla medlemsländer. Jobben ska vara schyssta och villkoren rättvisa. Regeringen bedriver ett aktivt arbete för att motverka alla former av fusk och arbetslivskriminalitet. Fokus ligger på att motverka de affärsmodeller som driver på arbetslivskriminaliteten: Det ska vara svårt att fuska, enkelt att åka fast och kännbart att bli straffad.

  • Sverige och Nato

    Här samlas information om regeringens arbete med Sveriges ansökan om Natomedlemskap.

  • En taxonomi för hållbara investeringar

    Syftet med EU:s taxonomi är att hjälpa investerare att identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar genom ett gemensamt klassificeringssystem för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Taxonomin är ett viktigt verktyg för att nå EU:s klimatmål och målsättningarna inom EU:s gröna tillväxtstrategi, den gröna given.

  • Världsmiljödagen 2022

    Sverige är värd för Världsmiljödagen den 5 juni 2022, i samarbete med FN:s miljöprogram Unep. Temat för dagen, Only One Earth eller En enda jord, fokuserar på vikten av att leva hållbart i samklang med naturen och på våra möjligheter att ställa om till en grönare livsstil, både genom politik och egna val. Världsmiljödagen innebär en också möjlighet att visa upp svenska lösningar och innovationer på miljöområdet. Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att samordna aktiviteter i Sverige och att genomföra kommunikationsinsatser inför Världsmiljödagen. De ska skapa engagemang och sprida kunskap om Världsmiljödagen över hela landet. Många aktörer kommer att genomföra aktiviteter under eller i anslutning till Världsmiljödagen, exempelvis kommuner, museer, organisationer och företag. Världsmiljödagen äger rum samma vecka som FN-mötet Stockholm+50. Det var vid Stockholmskonferensen 1972 som FN:s medlemsländer beslutade att instifta den årliga Världsmiljödagen 5 juni. Vid Stockholmskonferensen beslutade länderna även att FN:s miljöprogram Unep skulle bildas och de antog Stockholmsdeklarationen med principer för utveckling och miljöförvaltning. Stockholm+50 äger rum den 2-3 juni.

  • Stärka Sverige

    Sverige ska ha ett starkt totalförsvar och en upprustning av Sveriges försvarsförmåga pågår. Regeringen samverkar med alla berörda aktörer för att vidmakthålla och stärka vår förmåga att stå emot cyberattacker och cyberspionage. Regeringen för löpande dialog med myndigheter och näringsliv för att lyssna och planera för hur Sverige möter de utmaningar som kan följa med anledning av omvärldssituationen. Regeringen har samlat krishanteringsrådet för ett extrainsatt möte i syfte att utbyta information om myndigheternas hantering och samverkan med anledning av den säkerhetspolitiska utvecklingen i omvärlden. EU:s energiministrar har ett löpande informations- och erfarenhetsutbyte om bland annat störningar och beredskap på energiområdet.

  • Sanktioner mot Ryssland

    EU har fattat beslut om ett flertal sanktioner mot Ryssland och den ryska statsledningen. Dessa omfattar till exempel den finansiella sektorn, energi- och transportsektorn, produktioner som kan användas för både civila och militära ändamål samt viseringar. EU:s utrikesministrar har även förbjudit ryska luftfartyg att trafikera EU. Regeringen har beslutat om förbud mot rysk luftfart i svenskt luftrum och uppmanar bland annat till bojkott av idrottsliga utbyten med Ryssland.

  • Stötta Ukraina

    Sverige bistår med ett direkt ekonomiskt stöd till Ukrainas väpnade styrkor och skänker även militär utrustning såsom pansarskott, skyddsvästar, hjälmar och fältransoner. Sveriges stöd till Ukrainas väpnade styrkor sker i nära samordning med andra länder. Sverige donerar även sjukvårdsmateriel. Sverige är ett av de länder som sedan många år ger störst bistånd till Ukraina, både när det gäller reforminriktat utvecklingssamarbete och humanitärt stöd. Med anledning av den ryska invasionen av Ukraina har regeringen fattat beslut om ytterligare medel som ska lindra nöden för landets befolkning. Regeringen har också beslutat om utbetalningar och stödåtgärder till FN:s flyktingorgan UNHCR, FN:s humanitära landfond och Internationella Rödakorskommittén.

  • Rysslands invasion av Ukraina

    Här samlas information om regeringens arbete kring den pågående säkerhetspolitiska utvecklingen i Ukraina.

  • Regeringens insatser av betydelse för större företagsetableringar och expansioner i Norrbotten och Västerbotten

    Sverige ligger långt framme i klimatomställningen, tack vare stora gröna investeringar och en tydlig politisk riktning. Vårt land ska ta sin del av ansvaret för att få ned utsläppen, men också visa omvärlden hur en snabbare klimatomställning skapar jobb och exportmöjligheter. Regeringen ska driva på en allt snabbare klimatomställning och samtidigt möjliggöra fler privata investeringar som bidrar till minskade utsläpp, ökad export och nya arbetstillfällen. Sverige är ett av världens mest innovativa länder där klimatomställningen lägger grunden för nya lösningar, exportmöjligheter, stärker vår konkurrenskraft och skapar morgondagens jobb och välfärd. Det minskar Sveriges utsläpp och skapar fler jobb i hela landet. Större företagsetableringar och företagsexpansioner spelar en viktig roll i denna omställning.

  • Nationell strategi för life science

    I den nationella life science-strategin finns 30 målsättningar inom åtta prioriterade områden som bedöms vara särskilt angelägna för att uppnå målet att vara en ledande life science-nation. Life science-strategin presenterades i december 2019, ett resultat av ett nära samarbete med samverkansprogrammet för hälsa och life science. Sedan dess har ett flertal insatser genomförts och denna sida uppdateras regelbundet med nya insatser kopplat till de prioriterade områdena.

  • Trygghet och omställning

    Regeringens omställningspaket för långsiktigt förbättrad flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden har sin grund i ett förslag från fack och arbetsgivare på den privata arbetsmarknaden. Alla arbetstagare får bättre förutsättningar till omställning och kompetensutveckling genom hela arbetslivet och Sveriges konkurrenskraft stärks.

  • Cirkulär ekonomi

    Regeringen arbetar med att främja omställningen till en cirkulär ekonomi på flera sätt, bland annat genom en övergripande strategi för cirkulär ekonomi, genom lagstiftning för avfallsområdet och genom nya etappmål. Omställningen till en cirkulär ekonomi har en stor potential att minska resursanvändningen och är ett verktyg för att nå dels miljö- och klimatmålen, dels de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030.

  • God och nära vård

    En viktig fråga för regeringen är att möta framtidens behov inom hälso- och sjukvården. Regeringen vill därför utveckla en god och nära vård med hög kvalité som ska finnas nära medborgarna. Primärvården ska vara navet i den vård som är närmast medborgarna. Den tekniska utvecklingen och digitaliseringen bidrar till ökad tillgänglighet och möjlighet att bedriva vård nära medborgarna. Genom större delaktigt från patienter kan också sjukvårdens resurser utnyttjas mer effektivt. Målet är en samordnad vård som stärker hälsan och förebygger fysisk och psykisk ohälsa.

  • Arbetet för att stärka barnets bästa

    Regeringen har genomfört en rad reformer och har flera förslag för att barn och unga ska få en stabil och trygg uppväxt. Barnets bästa är den bärande principen i FN:s konvention om barnets rättigheter. Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen svensk lag. Det förpliktigar och regeringen vidtar ett antal åtgärder för att stärka barns rättigheter. Här är ett urval av åtgärder som vidtagits på socialminister Lena Hallengrens område.

  • Data – en underutnyttjad resurs för Sverige

    Regeringens datastrategi syftar till att öka mängden data som kan användas för utveckling av till exempel artificiell intelligens. Det sker genom att underlätta datadelning. EU vill gå i spetsen för det datadrivna samhället och regeringens ambition är att aktivt bidra till en inre marknad för data. Inom många olika områden behövs stora mängder data för att kunna använda ny teknik, till exempel medicinsk forskning, hållbart samhällsbyggande ett konkurrenskraftigt näringsliv.

  • Utbildning för framtidens arbetsmarknad

    Sverige behöver utbildad arbetskraft för att möta framtidens utmaningar. För att utbilda för framtidens arbetsmarknad initierade regeringen 2014 kunskapslyftet, en omfattande utbyggnad av permanenta utbildningsplatser i hela landet. Regeringen har också gjort många andra satsningar för att underlätta för den som vill byta yrke eller vidareutbilda sig, bland annat ett mer flexibelt studiestöd, samt satsningar på validering och distansutbildning.