Regeringens politik

Sedan 2017 finns en nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor som är styrande för regeringens arbete. Där ingår insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck, sexuellt våld samt prostitution och människohandel. Strategin omfattar även hbtqi-personers och mäns utsatthet för våld.

För att nå hela vägen till nettonollutsläpp krävs en ny klimatpolitik som investerar i fossilfri energi och möjliggör fler gröna innovationer, samtidigt som konkurrenskraften stärks. Därför bjuder regeringen in näringsliv, civilsamhälle, intresseorganisationer och akademin till ett nationellt klimatmöte den 16 juni 2023.

Regeringen lanserar våren 2023 ett initiativ för att höja förmågan och takten för innovation inom försvarsindustrin. Försvarsinnovationsinitiativet ska genom ökad och fördjupad samverkan inom och mellan näringsliv och myndigheter, i flera olika sektorer, skapa mervärden. Syftet är att stärka Sveriges försvars- och säkerhetsförmåga samt öka konkurrenskraften i försvarsindustrin.

Att öka utrikes födda kvinnors låga sysselsättningsgrad är ett viktigt steg mot såväl minskad segregation som att ge alla kvinnor och män samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som leder till ökad ekonomisk jämställdhet. Regeringen prioriterar därför arbetet med att öka andelen utrikes födda kvinnor i jobb.

Regeringen är ytterst ansvarig för att de mänskliga rättigheterna tillgodoses i Sverige. Regeringen har även ett ansvar att göra information om de mänskliga rättigheterna tillgänglig för allmänheten. Institutet för mänskliga rättigheter är den myndighet som ansvarar för att följa, undersöka och rapportera om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas i Sverige.

Sedan Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022 har Sverige bidragit med militärt stöd till Ukraina. Det har skett en betydande förändring av nivå och innehåll på stödet som Sverige lämnar. Från skyddsutrustning i det första beslutet till stridsvagnar, avancerade vapensystem och ammunition i senare paket. Det totala värdet av Sveriges militära stöd till Ukraina är ca 16,9 miljarder kronor (24 mars 2023). Det militära stödet kan delas upp i två huvudsakliga kategorier: vapen och utrustning samt finansiellt stöd genom fonder. Därutöver har Sverige ingått ett svensk-ukrainskt upphandlingssamarbete för försvarsmateriel samt bidragit med personal till flera utbildningsinsatser.

För att stärka Sveriges ekonomi och konkurrenskraft har regeringen som uttalat mål att förbättra förutsättningarna för kvinnor att driva och utveckla företag.

Ett paradigmskifte sker nu inom svensk migrationspolitik. Antalet asylsökande ska väsentligt minska med beaktande av Sveriges internationella åtaganden. Fusk och missbruk kopplat till arbetskraftsinvandring ska stoppas och skuggsamhället bekämpas. Sverige ska ha ett värdigt mottagande, och för personer som saknar skyddsskäl eller av andra skäl inte har laglig rätt att vistas i Sverige ska beslutet att lämna landet verkställas.

I december 2019 lanserades Sveriges life science-strategi. Arbetet med att uppnå strategins målsättning – att vara en ledande life science-nation fortsätter med regeringen Kristersson. I strategin finns 30 målsättningar inom åtta prioriterade områden som bedöms vara särskilt angelägna att fokusera på för att uppnå målet om en ledande life science-nation.

Med exportpriset för de kulturella och kreativa näringarna vill regeringen uppmärksamma insatser inom svensk export och främjandet av Sverige som ett innovativt och kreativt land. Priset delas ut årligen till en aktör som utgör ett särskilt gott exempel inom sitt område och därmed bidrar till svensk export och till att synliggöra Sverige utomlands. Priset delas ut för föregående år.

Här samlas information om kreditgarantier till elproducenter.

Här samlas information om åtgärder mot höga elpriser.

Här samlas information om energieffektivisering.

Här hittar du samlad information om regeringens åtgärder för att hantera energikrisen på kort och lång sikt genom att kraftsamla, spara energi och stötta hushåll och företag. Sidan uppdateras löpande.

Den 16 maj 2022 fattade regeringen, med ett brett stöd i riksdagen, beslut om att ansöka om medlemskap i Nato. Den 5 juli 2022 undertecknade samtliga Natoländer anslutningsprotokollet för Sverige. Till dess att samtliga Natoländer har ratificerat Sveriges ansökan om Natomedlemskap har Sverige status som inbjudet land (invitee). Sverige integreras nu gradvis i Natos politiska och militära strukturer. Den 8 mars 2023 överlämnade regeringen propositionen om Sveriges medlemskap i Nato till riksdagen för godkännande och den 22 mars godkände riksdagen Sveriges anslutning till Nato. När alla medlemsstater har ratificerat ansökan kan Sverige bli medlem i Nato.

Nationella minoriteter är judar, romer, samer (som också är ett urfolk), sverigefinnar och tornedalingar i enlighet med Sveriges åtaganden enligt Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Riksdagen har också erkänt finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska som nationella minoritetsspråk i Sverige. De nationella minoriteterna och minoritetsspråken har funnits i landet under lång tid och minoriteternas språk och kultur är en del av det gemensamma kulturarvet.

Sedan Rysslands storskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har Sverige utökat sitt humanitära och militära stöd till Ukraina i flera omgångar och bistår också med ekonomiskt stöd, civil krishantering och stöd till Ukrainas reformarbete och återuppbyggnad. Sedan februari 2022 har Sverige bidragit med motsvarande över 21,5 miljarder kronor till olika insatser för att stötta Ukraina (24 mars 2023). Tillsammans med EU har Sverige också fattat beslut om omfattande makroekonomiskt stöd och ett flertal sanktionspaket mot Ryssland.

Omställningspaketet för långsiktigt förbättrad flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden har sin grund i en överenskommelse mellan fack och arbetsgivare på den privata arbetsmarknaden. Alla arbetstagare får bättre förutsättningar till omställning och kompetensutveckling genom hela arbetslivet och Sveriges konkurrenskraft stärks.

Det första halvåret 2023 är Sverige ordförande i Europeiska unionens råd, även kallat ministerrådet. Ordförandeskapet innebär att Sverige under sex månader planerar och leder arbetet i ministerrådet samt företräder rådet i förbindelserna med övriga EU-institutioner.

Arbetslivet ska erbjuda var och en som arbetar trygghet, utveckling och god hälsa. I arbetsmiljöstrategin för 2021 – 2025 tydliggörs politikens inriktning på de områden som har stor betydelse för att uppnå goda arbetsvillkor och möjlighet till utveckling i arbetet för både kvinnor och män.