Utrikes­­departementet

Statsminister Ulf Kristersson och utrikesminister Maria Malmer Stenergard deltar i dag vid en nationell minnesgudstjänst för tsunamins offer.

Förenta nationernas generalsekreterare António Guterres utnämner Elinor Hammarskjöld till undergeneralsekreterare för rättsliga frågor och rättschef i FN. Elinor Hammarskjöld tjänstgör i dag som rättschef och chef för rättsavdelningen vid Utrikesdepartementet.

Regeringen har utnämnt Hanna Hellquist till vikarierande överdirektör vid Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Hon tillträder sin anställning den 20 januari 2025.

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard har signerat ett samförståndsavtal med USA för att motverka otillbörlig informationspåverkan. Avtalet utgör en viktig plattform för närmare samarbete och erfarenhetsutbyte mellan Sverige och USA på området.

Regeringen har beslutat att avsätta 800 miljoner kronor till den humanitära krisen i Gaza och regionen. Därtill fortsätter det svenska stödet till responsen i Gaza genom omfattande kärnstöd till ett antal centrala humanitära aktörer. Regeringens kärnstöd till FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA) avslutas. 

År 2025 markerar 250 år av etablerat judiskt liv i Sverige. Det är ett tillfälle att uppmärksamma den judiska minoriteten, den judiska kulturen och det judiska kulturarvet i hela landet. I regleringsbrev för 2025 ger regeringen därför uppdrag till ett antal myndigheter att bidra till att uppmärksamma 250-årsjubileet. Samtidigt är det 80 år sedan förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades. Det finns ett fortsatt behov av att öka kunskaperna om Förintelsen och regeringen ger nu Forum för levande historia i uppdrag att genomföra en bred kunskapshöjande insats för hågkomst av Förintelsen genom att utveckla budskapet i boken ”…om detta må ni berätta…En bok om Förintelsen 1940–1945”.

Sveriges ordförandeskap 2024 i de nordiska och nordisk-baltiska informella samarbetena, N5 och NB8, har varit en central prioritering för regeringen. I en tid präglad av ett förändrat säkerhetsläge och ökade globala utmaningar utgör dessa samarbeten en viktig plattform för att stärka den regionala utrikes- och säkerhetspolitiska dialogen, stödja Ukraina och värna den regelbaserade världsordningen.

Det nordiska samarbetet är ett av världens äldsta och mest omfattande regionala politiska samarbeten. Det bygger på en gemensam historia, ett gemensamt kulturarv och en gemensam identitet. Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. Visionen antogs av de nordiska statsministrarna 2019. I år har Sverige varit ordförande i Nordiska ministerrådet, de nordiska regeringarnas officiella samarbetsorgan. Visionen har varit vägledande för vårt ordförandeskap.

Inför veckans regeringssammanträde har inga regeringsärenden kunnat publiceras. Felsökning pågår och ärendena publiceras så snart det är möjligt.

Regeringen har beslutat att ge 40 miljoner kronor till FN:s barnfonds (Unicef) arbete i Gaza. Stödet går bland annat till vinterspecifika förnödenheter, skydd, tillgång till utbildning och psykosocialt stöd.

I skrivelsen ges en samlad resultatredovisning av Sveriges internationella bistånd genom multilaterala organisationer. Med utgångspunkt i regeringens mål och prioriteringar redogörs för reformåtgärder och för det multilaterala biståndets omfattning och innehåll. Verksamhet och resultat som det svenska stödet bidragit till redovisas. Ukraina, Demokratiska republiken Kongo, Kenya och Colombia behandlas särskilt. Tidsmässigt fokus ligger på år 2023.

Den 17 december tog utrikesminister Maria Malmer Stenergard emot betänkandet från den parlamentariska kommitté som granskat det samlade svenska engagemanget i Afghanistan under åren 2001-2021. Syftet har bland annat varit att klargöra vad det svenska engagemanget bidragit till.

- erfarenheter och lärdomar

Betänkande av den parlamentariska kommittén för utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan under åren 2001–2021.

Denna strategi styr svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer. Den är en del av genomförandet av regeringens reformagenda för biståndet, Bistånd för en ny era – Frihet, egenmakt och hållbar tillväxt (UD2023/17726) med syfte att bidra till ett effektivt, långsiktigt och transparent bistånd samt koherent och strategiskt svenskt agerande och därmed ökat genomslag för regeringens prioriteringar.

Tisdag den 17 december tar utrikesminister Maria Malmer Stenergard emot betänkandet från den parlamentariska kommitté som granskat det samlade svenska engagemanget i Afghanistan under åren 2001–2021. I samband med överlämnandet håller Maria Malmer Stenergard en pressträff tillsammans med ordföranden i utredningen Lennarth Hjelmåker.

EU har antagit ett femtonde sanktionspaket med anledning av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Sanktionerna är ett av de främsta verktygen för att motverka Ryssland och stödja Ukraina genom att begränsa den ryska statens inkomster och krigsförmåga. Det nya sanktionspaketet innehåller ytterligare åtgärder mot den så kallade skuggflottan, kringgående av sanktioner och tredje lands stöd till Ryssland.

Den 16-18 december besöker bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa Israel och Palestina för att få en uppdaterad bild av det katastrofala humanitära läget i Gaza och föra samtal om humanitärt tillträde och stöd.

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard deltar i EU:s utrikesministermöte (FAC) i Bryssel idag den 16 december 2024.

Sverige har beslutat att bidra med 4 miljoner kronor till ESCAP:s fond för tsunami-, katastrof- och klimatberedskap. Fonden stärker tidiga varningssystem och anpassningsförmåga i Asien och Oceanien, där extrema väderhändelser till följd av klimatförändringarna blir allt vanligare.