Totalförsvar

Regeringen föreslår i budgetpropositionen 2025 ökade medel till det militära försvaret om nästan 13 miljarder kronor, sammantaget med uppräkningar och tidigare beslut. Det motsvarar en ökning med 10 procent jämfört med 2024. Förslaget innebär att anslagen till det militära försvaret uppgår totalt till 138 miljarder kronor för 2025. För kommande försvarsbeslutsperiod 2025–2030 föreslår regeringen tillskott på över 170 miljarder kronor sammantaget för perioden. Det är en betydande resursförstärkning som syftar till att kunna genomföra åtgärderna i den kommande propositionen Totalförsvaret 2025–2030. Med de tillskotten prognostiseras försvarsutgifterna för 2025 motsvara cirka 2,4 procent av BNP enligt Natos definition, för att år 2028 motsvara omkring 2,6 procent.

Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson och Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar, besökte den 11 september övningen CAMO24 på Ledningsregementet i Enköping. Övningen genomfördes i nära samarbete mellan Nato och EU.

(Ny version) Regeringen anser att satsningarna för att utveckla och stärka det civila försvaret måste fortsätta att öka. Regeringen avser tillföra ytterligare 2 miljarder kronor 2025 för att stärka det civila försvaret på bred front. Totalt tilldelas det civila försvaret ca 8,5 miljarder kronor under 2025. För 2028 och framåt beräknas de totala utgifterna för civilt försvar uppgå till ca 15 miljarder kronor per år. Detta är en historiskt stor satsning som understryker regeringens prioritering av området.

Torsdag den 12 september håller regeringen och Sverigedemokraterna en pressträff för att presentera satsningar i 2025 års budgetproposition som ska stärka det civila försvaret.

Regeringen har den 29 augusti utsett Henrik Jonsson till ny överdirektör vid Kustbevakningen. Han tillträder den 1 september.

Försvarsminister Pål Jonson och minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin undertecknade under tisdagen en avsiktsförklaring om stärkt försvarssamarbete mellan Sverige och Moldavien.

Regeringen fortsätter att stärka Sveriges försvarsförmåga. På en pressbriefing den 15 augusti sammanfattade försvarsminister Pål Jonson det aktuella läget på försvarsområdet. Pål Jonson meddelade att DCA-avtalet i dag träder i kraft och att Försvarets materielverk (FMV) nu analyserar möjligheten att etablera en närvaro i Ukraina under hösten 2024.

Regeringen beslutade den 27 juni 2024 att en särskild utredare, som ska fungera som nationell rådgivare, ska stödja regeringens arbete med att stärka svensk försörjningsberedskap och stödja näringslivets beredskapsplanering genom att bland annat bidra till utvecklad samverkan mellan statliga aktörer och näringslivet.

Säkerhetsläget har på senare år försämrats i såväl det euroatlantiska som det indopacifiska området. Fördjupat samarbete för att möta utmaningarna stod på agendan när Japans försvarsminister Minoru Kihara mötte Sveriges försvarsminister Pål Jonson i Stockholm den 25 juli.

Den 12 juli undertecknade försvarsminister Pål Jonson en avsiktsförklaring om samarbete mellan Sverige och den amerikanska delstaten New York. Samarbetet kommer i huvudsak att ske mellan Försvarsmakten och nationalgardet i New York, inom ramen för USA:s så kallade State Partnership Program (SPP).

De nordiska länderna ingår ett samarbete för att främja tillgängligheten till Danmarks, Finlands, Islands, Norges och Sveriges luftrum för Natos flygverksamhet. En samarbetsförklaring undertecknades den 9 juli av ländernas försvarsministrar i samband med Natos toppmöte i Washington.

Regeringen har beslutat om Sveriges nya nationella säkerhetsstrategi. Strategin innehåller fem vägledande principer för hantering av Sveriges säkerhet. Den utgör ramverket för regeringens arbete med nationell säkerhet fram till 2030.

Regeringen har beslutat om Sveriges nya nationella säkerhetsstrategi. Strategin innehåller fem vägledande principer för hantering av Sveriges säkerhet. Den utgör ramverket för regeringens arbete med nationell säkerhet fram till 2030.

Regeringen har beslutat om Sveriges nya nationella säkerhetsstrategi. Strategin innehåller fem vägledande principer för hantering av Sveriges säkerhet. Den utgör ramverket för regeringens arbete med nationell säkerhet fram till 2030.

Den 4 juli beslutade regeringen om Sveriges första försvars- och säkerhetsstrategi för rymden − Rymdens roll i ett nytt säkerhetspolitiskt läge.

Försvars- och säkerhetspolitiska aspekter får allt större betydelse i svensk rymdpolitik. Sverige ska därför bedriva en sammanhållen och kunskapsbaserad rymdpolitik som bidrar till utvecklingen av krisberedskapen och totalförsvaret. Genom att stärka försvars- och säkerhetsdimensionen i rymdpolitiken blir Sverige bättre rustat att möta utmaningarna i rymden och mer kapabelt att använda rymden för försvar och säkerhet.

Måndag den 8 juli bjuder statsminister Ulf Kristersson in till en pressträff tillsammans med försvarsminister Pål Jonson och Henrik Landerholm, nationell säkerhetsrådgivare.

Charlotte Petri Gornitzka blir särskild utredare och nationell rådgivare för stärkt privat-offentlig samverkan i totalförsvaret.

Regeringen ger Folkhälsomyndigheten i uppdrag att fortsatt säkerställa tillgången till vissa antibiotika för beredskapsändamål under perioden den 1 januari 2025 till den 31 december 2028.

Den 19–20 juni besökte statsminister Ulf Kristersson och försvarsminister Pål Jonson Bodø i Norge för möte med sina norska och finska kollegor.