Arbetet med att stärka Sveriges säkerhet

Sverige befinner sig i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge och regeringen föreslår därför ett antal satsningar på det civila försvaret och samhällets krisberedskap i budgetpropositionen för 2024 samt höständringsbudgeten 2023.

Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskrigets slut. Det ställer nya krav på det militära försvaret.

Det kraftigt försämrade säkerhetsläget och erfarenheter från Ukraina har tydliggjort behovet av ett starkt civilt försvar. Kommuner och regioner har en avgörande roll för att säkerställa att samhällets funktionalitet kan upprätthållas genom hela hotskalan. Regeringen föreslår därför att bidragen till kommunernas och regionernas arbete med krisberedskap och civilt försvar ska öka med 100 miljoner kronor årligen från och med 2024.

Om det värsta skulle inträffa – att Sverige drabbas av krig – behöver civilbefolkningen skyddas. Erfarenheter från Ukraina visar att krigföring ofta riktas direkt mot civil infrastruktur. Regeringen föreslår i budgetpropropositionen för 2024 ett tillskott till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), för att förstärka både arbetet med upprustning av skyddsrum och den kommunala räddningstjänstens förmåga under höjd beredskap.

Regeringen genomför just nu en stor omläggning av rättspolitiken för att återupprätta tryggheten i Sverige. För att genomföra den omläggningen gör regeringen historiska satsningar på rättsväsendet. Sammanlagt beräknas rättsväsendet växa från 69 till 90 miljarder kronor mellan år 2023 och 2026, en ökning med 21 miljarder kronor.

I dag, den 14 september, beslutade regeringen att utse Magnus Hjort till ny generaldirektör för Myndigheten för psykologiskt försvar, MPF. Han kommer närmast från rollen som vikarierande generaldirektör på samma myndighet.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen 2024 ytterligare tillskott till det militära försvaret om ca 700 miljoner kronor, vilket sammantaget med uppräkningar och tidigare beslut gör det att anslagen till det militära försvaret ökar med mer än 27 miljarder kronor mellan 2023 och 2024, en ökning med 28 procent. Det innebär att anslagsnivån har fördubblats sedan 2020 och att Sverige redan 2024 kommer att uppfylla målsättningen om att försvarsutgifterna ska uppgå till två procent av BNP enligt Nato:s definition. Regeringen beräknar även i budgetpropositionen tillskott för 2025 och 2026 med ca 1,2 respektive 7,4 miljarder kronor.

I denna promemoria föreslås de författningsändringar och övriga åtgärder som behöver vidtas inför en tillfällig aktivering av civilplikten inom den kommunala räddningstjänsten och elförsörjningsområdet.

Regeringen föreslår åtgärder för att möjliggöra en skyndsam aktivering av civilplikten inom den kommunala räddningstjänsten och elförsörjningsområdet för att stärka Sveriges beredskap. Erfarenheterna från Ukraina visar att beredskap inom dessa områden är avgörande i händelse av höjd beredskap och krig. I budgetpropositionen föreslår därför regeringen ett tillskott om 40 miljoner kronor för aktiveringen av civilplikten.

I dag, torsdagen den 31 augusti klockan 10.45, håller justitieminister Gunnar Strömmer en pressbriefing tillsammans med Fredrik Hallström, chef för författningsskydd och kontraterror vid Säkerhetspolisen och Tobias Bergkvist, kommenderingschef vid polisens nationella operativa avdelning (NOA). En gemensam lägesuppdatering kommer att ges med anledning av det försämrade säkerhetsläget.

I dag den 30 augusti tog ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin, emot betänkandet för Utredningen om nationell samordning av försörjningsberedskapen, från den särskilda utredaren Birgitta Böhlin. I betänkandet föreslår utredningen bland annat att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ska ansvara för den nationellt samordnande funktionen för försörjningsberedskap.

Brotts­före­byggande rådet (Brå) får i uppdrag att stärka sam­verkan mellan nationella myndig­heter och mellan myndig­heter och andra relevanta aktörer, i syfte att före­bygga radikali­sering och sprid­ningen av vålds­bejakande extremism. Uppdragets fokus är på dialog och trygg­hets­skapande åtgärder. I upp­draget ingår att utveckla sam­ord­ningen mellan den nationella, regionala och lokala nivån. I uppdraget ingår också att stärka och utveckla myndig­heternas dialog med tros­sam­funden och andra aktörer i det civila sam­hället. Upp­draget ska genom­föras inom ramen för verk­sam­heten vid Center mot vålds­bejakande extremism vid Brå.

I dag träffade justitieminister Gunnar Strömmer flera aktörer i civilsamhället vid en hearing om utmaningar kopplade till terrorism och våldsbejakande extremism i barns och ungas livsmiljöer. Det skedde inom ramen för regeringens arbete med att ta fram en ny samlad strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism.

Den 29 augusti höll minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin en pressträff tillsammans med Magnus Hjort, vikarierande generaldirektör på Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF). Pressträffen innehöll en uppdaterad lägesbild av de omfattande påverkanskampanjer som riktas mot Sverige. Under pressträffen presenterades också ett nytt uppdrag och ökat anslag till MPF.

Sverige befinner sig i ett försämrat säkerhets­läge, med ett ökat attentats­hot från terrorister och vålds­bejakande extremister. Det försämrade säkerhets­läget kräver ytter­ligare åtgärder, inte minst i det före­byggande arbetet mot radikali­sering och vålds­bejakande extremism. Brotts­före­byggande rådet (Brå) får därför i uppdrag att stärka samverkan mellan myndig­heter och andra relevanta aktörer för att före­bygga radikali­sering och spridning av vålds­bejakande extremism. Uppdraget ska genom­föras inom ramen för verk­samheten vid Center mot vålds­bejakande extremism (CVE) vid Brå.

Idag, måndagen den 28 augusti 2023, håller statsminister Ulf Kristersson en pressbriefing för att informera om regeringens arbete med anledning av det försämrade säkerhetsläget.

I dag den 28 augusti håller justitieminister Gunnar Strömmer en pressträff tillsammans med Jonas Trolle, chef på Center mot våldsbejakande extremism. På pressträffen presenteras ytterligare en åtgärd med anledning av det försämrade säkerhetsläget i Sverige.

Med anledning av det försämrade säkerhetsläget håller justitieminister Gunnar Strömmer en pressbriefing.

(Ny tid) I dag, fredag den 25 augusti, besöker justitieminister Gunnar Strömmer Polismyndighetens nationella taktiska råd, vid Noa, som har det övergripande ansvaret för myndighetens terrorbekämpning. Fokus är det försämrade säkerhetsläget och Polismyndighetens arbete med att förebygga och bekämpa terrorism.

Regeringen ger Trafikverket och Transportstyrelsen i uppdrag att gemensamt utreda behovet av att stärka det svenska järnvägs- och kollektivtrafikskyddet.