Det här är civilt försvar

Det civila försvaret behövs för att säkerställa att samhället kan fortsätta att fungera även under kraftigt störda förhållanden och ytterst i krig. Detta innebär bland annat att civilbefolkningen ska skyddas och att försörjning av samhällsviktiga varor och tjänster kan fortsätta. Det civila försvaret ska också stödja det militära försvaret och stärka försvarsviljan.

Civilt försvar börjar hos den enskilda individen, med den egna beredskapen. Den kan stärkas genom att, under en period, kunna klara sig utan till exempel el, tillgång till livsmedelsbutiker eller vatten. Ju fler som kan klara sig själva en tid, desto bättre kan myndigheter och organisationer fokusera på att hjälpa dem som har det svårast. Att stärka den egna beredskapen kan också handla om att vara medveten om påverkanskampanjer samt att vara källkritisk.

En del av totalförsvaret

Sveriges försvar är en fråga för hela samhället. Totalförsvar är verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Det består av två delar: det militära försvaret och det civila försvaret.

Dessa båda delar är ömsesidigt förstärkande. Beredskapen för att förebygga och hantera fredstida kriser i samhället ger en grundläggande uthållighet och förmåga att hantera en krigssituation.

Målet för totalförsvaret är att ha förmåga att försvara Sverige mot väpnat angrepp och värna vår säkerhet, frihet, självständighet och handlingsfrihet.

Totalförsvaret ska vara krigsavhållande. Det betyder att om Sverige har ett väl fungerande totalförsvar och andra vet om det, minskar risken för angrepp och påtryckningar mot Sverige.

För att stärka landets försvarsförmåga kan beredskapen höjas. Vid höjd beredskap ska hela samhället hjälpas åt för att se till att det viktigaste fungerar.

Mål för civilt försvar

Mål för militärt försvar

Därför stärks det civila försvaret

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina innebär att Sverige nu befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Angreppet påverkar i högsta grad stabiliteten i vårt närområde. Det berör inte bara Sverige utan hela det globala säkerhetsläget.

Sverige behöver alltid ha en beredskap att kunna hantera olika typer av hot mot vår säkerhet. Det gäller förberedelse för att hantera såväl fredstida kriser som till exempel pandemier eller naturkatastrofer, som säkerhetspolitisk kris och ytterst ett väpnat angrepp.

De förberedelser som görs för att stärka samhällets förmåga att hantera fredstida krissituationer utgör grunden för totalförsvarsplaneringen. Skillnaden är att totalförsvarsplaneringen behöver ta höjd för att hantera konsekvenserna av ett väpnat angrepp.

Så arbetar regeringen med civilt försvar

Regeringens inriktning för det civila försvaret uttrycks bland annat i propositioner, det vill säga förslag till riksdagen, och i budgetpropositionen som presenteras varje höst.

Regeringen kan också ge uttryck för sin politik i form av skrivelser till riksdagen. Denna form kan användas för nationella strategier, som till exempel den nationella strategin för samhällets informations- och cybersäkerhet.

Regeringen beslutar även om regleringsbrev till myndigheter som anger vilka åtgärder som myndigheterna ska vidta eller redovisa det kommande året och hur de ska använda de pengar som de får i budgeten. Regleringsbreven utgör en årlig ekonomisk styrning av myndigheterna som kompletterar den mer långsiktiga styrningen i myndighetens instruktion. Utöver regleringsbrev kan regeringen även ge löpande regeringsuppdrag till myndigheter som speglar regeringens inriktning och ambition.

Sammantaget ger regeringen en styrning, men det är respektive myndighet som själv ansvarar för hur arbetet med civilt försvar genomförs.

Statliga myndigheters ansvar

Alla statliga myndigheter under regeringen ska utveckla en god förmåga att hantera sina uppgifter vid fredstida krissituationer och under höjd beredskap.

Det finns 60 statliga myndigheter som är så kallade beredskapsmyndigheter som har särskild betydelse för samhällets civila beredskap.

• 21 av myndigheterna är länsstyrelser. De är uppdelade i 6 civilområden som vardera har en civilområdesansvarig länsstyrelse.
• Flera av myndigheterna ingår i en eller flera av de 10 beredskapssektorerna. Varje sektor leds av en sektorsansvarig myndighet.

En lista över beredskapssektorer och beredskapsmyndigheter finns i Förordning (2022:524) om statliga myndigheters beredskap (riksdagen.se)

Försvarsberedningen ett viktigt forum

Försvarsberedningen är ett forum där regeringen konsulterar representanter för samtliga politiska partier i riksdagen. Strävan är att nå en så bred politisk enighet som möjligt om hur Sveriges försvars- och utrikespolitik ska utformas. Två viktiga rapporter från Försvarsberedningen är Motståndskraft (2017) och Värnkraft (2019).

Nästa försvarsbeslut för försvarsbeslutsperioden 2026–2030 sker på basis av Försvarsberedningens förslag.

Försvarsberedningen

Totalförsvarspropositionen – en grundsten i arbetet

En viktig grund i arbetet med totalförsvaret är propositionen Totalförsvaret 2021–2025 som beslutades av Riksdagen 2020. 

Totalförsvaret 2021–2025 (Prop. 2020/21:30)

Berör flera politikområden

Försvarsdepartementet ansvarar för politikområdet civilt försvar. Sedan 2022 finns en minister för civilt försvar. Satsningar för att stärka det civila försvaret görs inom många andra politikområden som till exempel energi, sjukvård och kultur. 

Här listas exempel på olika satsningar som har genomförts eller ska genomföras. Fler exempel kan du hitta genom att filtrera innehållslistan längst ner på denna sida. 

Lär dig mer om civilt försvar

För att stärka den egna och samhällets beredskap

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har ett särskilt ansvar för civilt försvar och ger bland annat stöd både till myndigheter, organisationer, företag och privatpersoner.

Krisberedskap & civilt försvar (msb.se)

Hemberedskap för privatpersoner (msb.se)

Studier och forskning

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har en temasida med rapporter om civilt försvar.

Civilt försvar - Totalförsvarets forskningsinstitut (foi.se)

Psykologiskt försvar

Myndigheten för psykologiskt försvar ansvarar bland annat för att identifiera, analysera, möta och förebygga otillbörlig informationspåverkan riktad mot Sverige. De ger även stöd till andra i att möta informationspåverkan.

Myndigheten för psykologiskt försvar (mpf.se)

Cybersäkerhet

Nationellt cybersäkerhetscenter ska stärka Sveriges förmåga att förebygga, upptäcka och hantera cyberhot. Centret ger även råd och stöd avseende hot, sårbarheter och risker.

Nationellt cybersäkerhetscenter (ncsc.se)