Nationell strategi mot organiserad brottslighet

En särskild utredare ska analysera och kartlägga regelverket för kamerabevakning samt lämna förslag som förbättrar möjligheterna såväl för brottsbekämpande myndigheter som för andra aktörer att bedriva kamerabevakning. Syftet är att utöka, förenkla och tydliggöra möjligheterna att bedriva kamerabevakning för att bekämpa brott och öka tryggheten i samhället.

Regeringen tillsätter en utredning som ges i uppdrag att föreslå en särskild gänglagstiftning med riktade insatser mot kriminella sammanslutningar, samt personer, företag och andra aktörer som har koppling till dessa. I uppdraget ingår att ta fram förslag på ett register- och kontrollsystem för att identifiera, stoppa och begränsa personer och verksamheter med koppling till kriminella sammanslutningar. Utredningen ska också se över hur kronvittnesregleringen kan utformas för att fler ska medverka i utredningar av annans brottslighet. Syftet är att stärka samhällets förmåga att förebygga och bekämpa organiserad brottslighet.

En särlagstiftning för gängkriminella

En särskild utredare ges i uppdrag att föreslå en särskild lagstiftning för gängkriminella med riktade insatser mot kriminella sammanslutningar, samt personer, företag och andra aktörer som har koppling till dessa. Syftet är att undersöka förutsättningarna för att inrätta ett system med rödflaggning för att utesluta personer med gängkoppling från välfärds- och bidragssystemen, offentliga uppdrag, samt positioner i företag, organisationer och myndigheter.

Den systematiska och organiserade brottsligheten har de senaste åren kommit att påverka allt fler delar av samhället. Den allvarliga brottsligheten bland unga utmärker sig särskilt och tränger allt längre ner i åldrarna. För att säkerställa att lagstiftningen möter det behov som föranleds av denna brottsutveckling samt för att upprätthålla det straffrättsliga systemets trovärdighet och legitimitet behöver reglerna för unga lagöverträdare skärpas.

Att barn och unga utnyttjas och involveras i allvarlig brottslighet utgör ett stort samhällsproblem, som har utvecklats i en allt mer oroande riktning. Allt fler och allt yngre barn används för att begå brott och de brott som de utför är allt allvarligare. För att bättre återspegla brottslighetens allvar föreslås i denna promemoria att straffbestämmelsen om involverande av en underårig i brottslighet kompletteras genom införandet av ett grovt brott med en särskild straffskala.

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remissen Ds 2026:14 En skärpt syn på involvering av underåriga i brottslighet.

(Ny version) Onsdag den 1 juli bjuder justitieminister Gunnar Strömmer in till en pressträff tillsammans med Henrik Vinge (SD), ordförande i justitieutskottet, Ingemar Kihlström, ersättare i justitieutskottet (KD), och Martin Melin (L), rättspolitisk talesperson. Vid pressträffen kommer en utredning om nya gänglagar för ett tryggare Sverige att presenteras.

Här kan du ta del av till vilka instanser som regeringen har remitterat promemorian Ett permanent snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare.

Sedan 2019 pågår en försöksverksamhet med ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare, det så kallade ungdomsspåret. Målsättningen med snabbförfarandet är att polis ska hålla förhör med den misstänkte inom en vecka från brottet eller ingripandet, om det inte kan ske direkt. Är det fråga om ett brott som utreds inom ramen för en polisledd förundersökning är vidare målsättningen att brottet ska lagföras inom tio veckor från polisens ingripande.

Tisdag den 30 juni bjuder justitieminister Gunnar Strömmer in till en pressträff tillsammans med Henrik Vinge (SD), ordförande i justitieutskottet, Ingemar Kihlström, ersättare i justitieutskottet (KD), och Martin Melin (L), rättspolitisk talesperson. Vid pressträffen presenteras förslag som utgör den andra delen av regeringens genomförande av de förslag som lämnades i den stora straffreformutredningens betänkande 2025.

Regeringen ger en särskild utredare i uppdrag att se över motståndskraften mot infiltration och otillåten påverkan i kommuner, regioner och näringsliv. Syftet är att säkerställa att samhället har en effektiv samlad förmåga att skydda offentlig verksamhet och näringsliv mot infiltration och otillåten påverkan.

En särskild utredare ska se över motståndskraften mot infiltration och otillåten påverkan i kommuner, regioner och näringsliv. Syftet är att se till att samhällets samlade förmåga att värna offentlig verksamhet och näringsliv mot infiltration och otillåten påverkan är ändamålsenlig och effektiv.

I skrivelsen lämnar regeringen en uppföljande redovisning av hur arbetet mot organiserad brottslighet har fortskridit sedan skrivelsen Motståndskraft och handlingskraft – en nationell strategi mot organiserad brottslighet (skr. 2023/24:67) överlämnades till riksdagen i februari 2024.

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag som ska göra det enklare för myndigheter att dela information med varandra. Syftet är att stärka myndigheternas möjligheter att samarbeta och motverka fusk, regelöverträdelser och brott.

Regeringen återkallar propositionen 2025/26:246 Skärpta regler för unga lagöverträdare.

Att kriminella nätverk rekryterar barn och unga för att begå allvarliga brott utgör ett stort samhällsproblem. Rekryteringen sker i allt högre utsträckning online och med hjälp av digitala tjänster. Regeringen föreslår därför en ny lag som gör det möjligt för en behörig myndighet att besluta om förelägganden att rekryteringsinnehåll ska avlägsnas eller göras oåtkomligt.

Regeringen har beslutat om ett tilläggsdirektiv till en pågående utredning om hemliga och preventiva tvångsmedel. Beslutet innebär att den del av uppdraget som handlar om att störa och avbryta cyberbrott ska redovisas tidigare än planerat, i ett delbetänkande den 30 juni 2026.

Regeringen föreslår nya verktyg för att stoppa onlinerekrytering av barn och unga till grov brottslighet. Förslagen innebär att Polismyndigheten ska kunna kräva att digitala plattformar tar bort rekryteringsinnehåll inom en timme. En plattform som inte samarbetar riskerar en sanktionsavgift på upp till fem miljoner kronor. Om riksdagen godkänner förslaget kommer Sverige att vara först i EU med en sådan lagstiftning.

Här kan du ta del av till vilka remissinstanser som regeringen har remitterat promemorian En effektivare ärendefördelning inom ekobrottsbekämpningen.

Regeringen har beslutat om lag- och förordningsändringar som innebär skärpningar i regelverket om brandfarliga och explosiva varor. Genom ändringarna får Polismyndigheten direktåtkomst till det nationella tillståndsregistret för explosiva varor, rätt att överklaga tillståndsbeslut och skyldighet att anmäla till tillståndsmyndigheten om ett tillstånd bör återkallas.