Regeringens prioritering: Skola

(Ny version) Sverige behöver en stark kunskapsskola. Regeringen genomför de största reformerna på skolans område på 30 år och föreslår bland annat nya läroplaner med tydligare kunskapsinriktning, ett nytt betygssystem och reglerad undervisningstid för lärare.

Regeringen genomför de största reformerna på skolans område på 30 år och avser bland annat att föreslå ändringar i skollagen för att ge bättre förutsättningar för trygghet och studiero, ett mobilförbud i grundskolan och att alla elever som behöver stöd ska få det tidigare.

Regeringen genomför de största reformerna på skolans område på 30 år. En viktig åtgärd är att få bättre insyn och mer transparens i friskolesektorn. Regeringen föreslår därför att offentlighetsprincipen ska införas för fristående förskolor, skolor och fritidshem.

Måndag den 19 januari kl. 8.30 bjuder utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson in till en pressträff tillsammans med kulturminister Parisa Liljestrand och Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna. På pressträffen presenteras ett förslag som ska öka insynen i fristående förskolor och skolor.

Fredag den 9 januari kl. 11.00 tar utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson emot slutbetänkandet från Utredningen om vinst i skolan. I samband med överlämningen hålls en pressträff tillsammans med den särskilde utredaren Joakim Stymne.

Regeringen går nu vidare med Läroplansutredningens förslag och ger Skolverket i uppdrag att ta fram förslag till nya läroplaner för grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan. De nya läroplanerna ska ha en tydligare kunskapsinriktning där grundläggande kunskaper och färdigheter betonas, särskilt i de yngre åldrarna.

För att barn i förskolan ska få en bättre utveckling i det svenska språket behöver svenskans ställning i förskolan förtydligas i skollagen. Regeringen utökar därför uppdraget för en statlig utredning om förskolan.

(Ny version) Onsdagen den 26 november kl. 11.00 tar gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm emot slutbetänkandet från Utredningen om en förbättrad elevhälsa. I samband med överlämningen hålls en pressträff tillsammans med den särskilda utredaren Åsa Lundkvist.

Barnets rätt till frihet från alla former av våld, och att skydda barn och unga från att utnyttjas av kriminella – det är några av regeringens mest prioriterade frågor. Nyckeln är ett förebyggande arbete riktat mot barn och unga och deras familjer, och effektiva samarbeten mellan aktörer på olika nivåer, menar socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall:

Att elever kan läsa och förstå vad de läser är grunden för deras lärande i alla skolämnen. Regeringens skolpolitik syftar till att gå tillbaka till grunderna och återupprätta en stark kunskapsskola där fokus i de tidigare årskurserna ligger på grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna. Digitala lärverktyg ska introduceras i undervisningen först i en ålder när de främjar och inte hämmar elevernas lärande.

Fler lärare upplever att yrkets status har stärkts de senaste åren. Samtidigt upplever nästan hälften av lärarna en hög stress i arbetet. Det visar den internationella enkätstudien TALIS 2024, som undersöker yrkesvardagen för lärare och rektorer i högstadiet. Regeringen har i budgetpropositionen för 2026 avsatt medel för flera åtgärder som kommer att förbättra lärarnas arbetssituation.

Svensk skola behöver en tydligare kunskapsinriktning och elevers läsförmåga måste stärkas. Regeringen föreslår därför satsningar på bland annat nya läroplaner, ett nytt och rättssäkert betygssystem och en relevant lärarutbildning. De föreslagna satsningarna omfattar 820 miljoner kronor 2026.

Regeringen vill reglera lärares undervisningstid och satsa på stödundervisning för de elever som behöver det. Regeringen tillför cirka 1,3 miljarder kronor 2027, cirka 3,2 miljarder kronor 2028 och cirka 3,7 miljarder kronor årligen från och med 2029 för detta.

Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) har länge haft problem med genomströmningen, och många elever fullföljer aldrig utbildningen. Därför har regeringen nu beslutat om en proposition med förslag som ska leda till effektivare studier i sfi.

Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) har länge haft problem med genomströmning, och många elever fullföljer aldrig utbildningen. Regeringen har därför beslutat om lagrådsremissen Skärpta krav i sfi, som ska leda till effektivare studier i sfi.

Sverige befinner sig i en läskris där var fjärde elev inte kan läsa ordentligt. En av regeringens åtgärder för att vända utvecklingen är att öka tillgången till böcker, bland annat genom ett statsbidrag som gör det möjligt för förskolor och skolor att köpa in skön- och facklitteratur. Nu är det klart hur mycket förskolorna och skolorna i respektive län kan få i år.

De digitala nationella proven ersätts under våren med pappersprov efter att allvarliga brister upptäckts i Skolverkets nya digitala provplattform. Det har inneburit ökade kostnader för skolor och ökad arbetsbelastning för lärare och annan skolpersonal. För att bland annat minska risken för en negativ påverkan och för att ersätta kostnader för extraarbete föreslår regeringen att 82 miljoner kronor skjuts till för att fördelas till skolans huvudmän.

Regeringen har nu beslutat om en lagrådsremiss om att införa en tioårig grundskola. Genom att ersätta förskoleklassen med en ny första årskurs i grundskolan får eleverna bättre möjlighet att utveckla grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna. I lagrådsremissen framhåller regeringen vikten av att den tidiga läs- och skrivinlärning samt utvecklandet av grundläggande färdigheter i matematik ges mer utrymme.

För att barn och elever ska få ordentlig tillgång till böcker inrättade regeringen 2024 ett statsbidrag för inköp av skönlitteratur och facklitteratur. Från början riktade sig bidraget till förskolan, förskoleklassen och lågstadiet, men från 2025 omfattas även mellanstadiet, högstadiet och gymnasieskolan. Samtidigt höjs bidraget från 176 miljoner kronor för 2024 till 480 miljoner kronor för 2025. Det skulle kunna motsvara cirka 2,4 miljoner nya böcker till landets barn och elever.

I rapporter från Skolinspektionen framkommer ett antal fall där personer i huvudmannens ägar- och ledningskrets bedömts ha kopplingar till antidemokratisk extremism. Rapporterna visar också att det finns risk för oseriösa aktörer i delar av det svenska skolväsendet. Regeringen ger därför Skolinspektionen i uppdrag att ta fram stödmaterial för kommunernas ägar- och ledningsprövning och tillsyn. Skolinspektionen får även ett återrapporteringskrav om att motverka välfärdsbrott.