Regeringens prioritering: Klimat och energi

Regeringen vill minska utsläppen av både ammoniak och växthusgaser från jordbruket samt minska tillförseln av näringsämnen och miljögifter till sjöar, vattendrag, kustvatten och hav. Dessutom vill regeringen satsa på att bekämpa och förhindra spridning av invasiva främmande arter i vattenmiljöer i Sverige och satsa på skötsel och restaurering av ängs- och betesmarker. En satsning görs också på åtgärder som ska bidra till att motverka avfallsbrottslighet. Slutligen får länsstyrelserna extra permanenta resurser för att bekämpa översvämningsmygg.

Sveriges klimatomställning, konkurrenskraft och välfärd bygger på säker tillgång till fossilfri energi till konkurrenskraftiga priser. Sverige ska nå nettonoll utsläpp till 2045 och en förutsättning för klimatomställningen är en kraftfull utbyggnad av fossilfri elproduktion – med alla kraftslag. I budgetpropositionen för 2025 föreslår därför regeringen satsningar på över 1 miljard kronor 2025 för att säkra en ökad och trygg energiförsörjning och för att främja den gröna omställningen.

Måndagen den 9 september klockan 09.30 bjuder energi- och näringsminister Ebba Busch, klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, finansmarknadsminister Niklas Wykman och Sverigedemokraternas partisekreterare Mattias Bäckström Johansson in till pressträff för att presentera satsningar på energi- och klimatområdet i den kommande höstbudgeten.

I promemorian föreslås att skatten på bensin och diesel sänks den 1 januari 2025 jämfört med den nivå som tidigare beslutats för 2025. I promemorian föreslås också att skatten på bensin och diesel sänks ytterligare den 1 juli 2025. Slutligen föreslås i promemorian att de skattesatser som gäller efter sänkningarna 2025 för bensin och diesel även ska gälla under 2026.

Här kan du ta del av till vilka instanser som regeringen har remitterat promemorian Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft.

En omfattande elektrifiering av vägtransporterna krävs för att klimatmålen ska kunna nås. Regeringen ger därför Energimyndigheten i uppdrag att föreslå hur stöden för laddinfrastruktur kan administreras, samlas och utvecklas. Syftet är att på ett bättre sätt kunna främja en utbyggnad av laddinfrastruktur som möjliggör eldrivna transporter i hela landet.

Regeringen har idag beslutat att ge Naturvårdsverket i uppdrag att bevilja bidrag och samordna utvalda kommuners arbete för ny kärnkraft. Kommuner kan ansöka till Naturvårdsverket om att driva pilotprojekt inom uppdraget för sammanlagt 10 miljoner kronor. Pilotprojekten ska bidra till att skapa förutsättningar inom kommunerna för korta prövningstider inför tillståndsprocesserna med etablering av nya kärnenergianläggningar.

Regeringen kommer att gå fram med en ny reduktionsplikt som innebär att Sverige väntas kunna nå ESR-åtagandet, den del av EU:s klimatmål som bland annat reglerar utsläppen från vägtransporter, arbetsmaskiner och jordbruk. Samtidigt kommer regeringen i budgetpropositionen för år 2025 att avisera ett förslag om sänkt skatt på drivmedel som mer än kompenserar för prispåslaget av den justerade reduktionsplikten. Det innebär att drivmedelspriserna vid pump allt annat lika väntas minska till följd av förslaget.

Utredningens förslag innebär att statligt stöd ges till företag för investeringar i ny kärnkraft efter ett ansökningsförfarande. En ny lag föreslås reglera förutsättningarna att ta del av stöd, stödformerna samt vad en ansökan ska innehålla. Lagen föreslås träda i kraft den 6 maj 2025.

Regeringen har idag fattat beslut om en förordning om statligt stöd till avskiljning, transport och geologisk lagring av koldioxid med biogent ursprung (bio-CCS). Därmed tas ett avgörande steg i att få ett ramverk på plats för att kunna genomföra så kallade omvända auktioner för att avskilja, transportera och lagra koldioxid från anläggningar som förbränner biobränslen. Hittills har det saknats ordentliga incitament att fånga in och lagra koldioxid från förbränning av biobränsle. Därför fattar regeringen idag detta beslut.

Europeiska kommissionen har idag lämnat besked om att de godkänner ett stöd för infångning, avskiljning och lagring av biogen koldioxid, så kallad bio-CCS. Beslutet är ett viktigt led i att nå Sveriges klimatmål till 2045 och EU:s mål om klimatneutralitet till 2050 samtidigt som det möjliggör för Sverige att bli en ledande nation på området.

Regeringen lämnade den 28 maj en proposition till riksdagen som föreslår ändringar i miljöbalkens bestämmelser om tillståndsprocesser. Förslaget är ytterligare ett steg i regeringens målmedvetna arbete med att tillståndsprocesserna ska bli moderna, effektiva och förutsebara.

Debattartikel av energi- och näringsminister Ebba Busch, klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari och finansminister Elisabeth Svantesson, Dagens industri, 6 maj 2024.

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss som föreslår ändringar i miljöbalkens bestämmelser om tillståndsprocesser. Förslaget är ett led i regeringens arbete för att uppnå tillståndsprocesser som är moderna, effektiva och förutsebara.

Debattartikel av Romina Pourmokhtari, klimat- och miljöminister i Sverige, Christophe Béchu, minister för ekologisk omställning i Frankrike och Magnus Heunicke, miljöminister i Danmark, Dagens industri, 25 mars 2024.

Klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari har beslutat att det ska genomföras en så kallad bokstavsutredning på Klimat- och näringslivsdepartementet för att analysera och lämna de förslag som behövs för att åter möjliggöra utvinning av uran i Sverige.

(Ny version) Idag den 2 februari uppmärksammas den internationella våtmarksdagen. Att återväta våtmarkerna är viktigt för att värna den biologiska mångfalden, minska utsläppen och för att anpassa vårt samhälle till klimatförändringarna. Vid sidan av den långsiktiga ekonomiska satsningen på 3,7 miljarder kronor till år 2030, så vill regeringen även förenkla och effektivisera tillståndsprocesserna samt ta bort andra administrativa hinder för att det ska bli enklare för markägarna att återväta sina våtmarker.

Regeringen har idag beslutat samt presenterat den klimatpolitiska handlingsplanen som enligt klimatlagen ska lämnas till riksdagen året efter att ordinarie val har hållits. Klimathandlingsplanen innehåller ett 70-tal konkreta förslag som antingen genomförs eller påbörjas under mandatperioden för utsläppsminskningar inom samtliga sektorer. För allra första gången finns en plan för hur Sveriges klimatmål ska kunna nås, hela vägen till nettonollutsläpp senast år 2045.

I dag klockan 11.45 bjuder statsminister Ulf Kristersson, klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, energi- och näringsminister Ebba Busch samt Sverigedemokraternas klimat- och miljöpolitiska talesperson Martin Kinnunen in till en pressträff. Under pressträffen kommer regeringens klimathandlingsplan att presenteras.

För att Sverige ska nå sina klimatmål och möjliggöra industrins omställning och utveckling behövs en kraftfull utbyggnad av fossilfri elproduktion. Därför ska en utredare få i uppdrag att lämna förslag på modeller för finansiering och riskdelning för nya kärnkraftreaktorer.