Om regeringens prioritering: Skola

Det som sker i klassrummen i dag avgör hur Sverige ser ut i morgon. Därför är skolan en av regeringens prioriteringar.

Det är mycket som fungerar med svensk skola. Men det är också mycket som kan bli mycket bättre. För många barn i Sverige saknar grundläggande kunskaper: att räkna, skriva och läsa längre texter. I dagens skola får skärmtid för stort utrymme och lästid för litet. Skolan har kunskapskrav som är otydliga och inte är anpassade för barns kognitiva förmåga. Det finns en missriktad välvilja i att alla elever – oavsett behov – ska sitta i samma klassrum.

Det är för stökigt i klassrummen och otryggt i skolmiljön. Skolan är i dag en vanlig brottsplats, där barn och unga utsätts för brott. Lärare blir kallade könsord samtidigt som de kan bli anmälda när de agerar mot våld och stök. Skolan har ett stort fokus på rättigheter men inte tillräckligt på skyldigheter.

Det finns även skolor som inte har rätt drivkrafter. Vi har skolor och förskolor där vinst och religion går före elevernas utbildning. Betygsinflationen inom vissa skolor är ett allvarligt problem som drabbar både den enskilde eleven och samhället i stort. Det finns också stora skillnader i hur mycket kommunerna väljer att satsa på skolan, vilket gör att alla elever inte får det stöd eller den hjälp de behöver.  

Utvecklingen i svensk skola har drabbat många elever negativt – framför allt de elever som inte får lika mycket med sig hemifrån. Konsekvensen har blivit att var sjunde elev inte klarar grundskolan.

Skolan ska tillbaka till grunderna

Fokus ska ligga på grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna. Regeringen gör därför satsningar för att skolor ska ha fler läroböcker och mindre skärmtid. Forskning visar att analoga verktyg ger bäst förutsättningar för barn att lära sig läsa, skriva och räkna. Ett arbete görs också för att få mer och bättre anpassad undervisningstid och för att lärare ska kunna lägga mindre tid på administration.

Under många år har pedagogiska trender fått prägla skolan, där djupa ämneskunskaper värderats alltför lågt. Det ändrar vi nu. Dagens abstrakta betygskriterier och läroplaner ska reformeras till förmån för en mer faktabaserad kunskapssyn.

Med ordning på grunderna kan vi återigen upprätta en stark kunskapsskola där elever lär sig läsa med riktiga böcker, där faktakunskaper står i centrum och där lärare kan fokusera på sin undervisning.

Det behövs mer ordning i klassrummet

Skolmiljön ska präglas av ordning, trygghet och studiero. Regeringen vill ha ett stärkt ledarskap i skolan och skapa bättre förutsättningar för skolor och andra aktörer att arbeta tillsammans för en tryggare skola. Befogenheterna för rektorer och lärare ska öka. Läraren beslutar hur undervisningen ska planeras och genomföras. Kravet på skriftlig dokumentation av mindre långtgående disciplinära åtgärder, till exempel att visa ut en elev tillfälligt ur klassrummet, tas bort. Principen ska vara att skolor är stängda för obehöriga. För särskilt våldsamma elevers skolgång görs insatser för att kunna inrätta fler akutskolor med utbildad personal.

Idén om att alla elever ska sitta i samma klassrum bidrar till stökiga klassrum. Regeringen vill därför satsa på särskilda undervisningsgrupper med speciallärare för de elever som behöver extra hjälp. För att möta elever som behöver utmanas vill regeringen också permanenta och utöka dagens försöksverksamhet med riksrekryterande spetsutbildning i teoretiska ämnen i grundskolans högre årskurser samt på gymnasieskolan. Det är viktigt att de elever som behöver det får tillgång till effektiva stödinsatser tidigt. Det ger elever möjlighet att nå sin potential och skapar mer ordning i klassrummet.

Det behövs mer ordning i skolsystemet

Regeringen vill ha ett skolsystem med betydligt skärpta krav på fristående skolor och förskolor, ett system där betygen går att lita på och där varken vinst eller religion går före elevernas rätt till en utbildning av hög kvalitet.

Orättvisa betyg måste upphöra. För att förtroendet för skolsystemetet ska öka måste betyg och meritvärden i grundskolan och på gymnasial nivå rättvist spegla elevernas kunskaper. Statens ansvar för skolan behöver stärkas för att resurserna i högre utsträckning ska fördelas utifrån kommunala och fristående huvudmäns olika ansvar, förutsättningar och behov.

Med ordning på skolsystemet får vi en skola där elever får en utbildning av hög kvalitet oavsett var i landet de bor och rättvisa betyg oavsett vilken skola de går på eller vilken lärare som satt dem.