Regeringens prioritering: Kriminalitet

Att bekämpa den grova och organiserade brottsligheten är en av regeringens främsta prioriteringar. I februari 2024 presenterades Motståndskraft och handlingskraft – en nationell strategi mot organiserad brottslighet. Strategin innehåller prioriteringar, åtgärder och mål för att öka samhällets motståndskraft mot den organiserade brottsligheten. Nu redovisas genomfört arbete och vidtagna åtgärder utifrån regeringens strategi till riksdagen. Sammantaget bedömer regeringen att Sveriges förutsättningar att aktivt bekämpa den organiserade brottsligheten har förbättrats avsevärt sedan strategin beslutades.

Regeringen har beslutat att utse Ola Sjöstrand till ny generaldirektör och chef för Ekobrottsmyndigheten. Anställningen gäller från och med den 1 september 2026. Förordnandet gäller i sex år.

Att minska brottsligheten och öka tryggheten i Sverige är en av regeringens främsta prioriteringar. En viktig del i det arbetet är regeringens nationella strategi Barriärer mot brott – en socialpreventiv strategi mot kriminella nätverk och annan brottslighet. Strategin presenterades i mars 2024 och nu redovisas de åtgärder som regeringen vidtagit i enlighet med strategin.

Regeringen ger Folkhälsomyndigheten i uppdrag att införa ett nationellt system för analys av narkotikasubstanser i avloppsvatten. Uppdraget genomförs som ett pilotprojekt. Uppdraget ska genomföras i samverkan med Polismyndigheten.

Här kan du ta del av till vilka instanser som regeringen har remitterat SOU 2026:45 Effektiva ingripanden mot brott i cybermiljö.

Här kan du ta del av till vilka instanser som regeringen har remitterat SOU 2026:48 delbetänkandet Tillträdesförbud.

Ett beslut om utvisning på grund av brott ska som huvudregel verkställas när den dömde friges villkorligt från fängelse. Statistiken visar dock att mindre än hälften av dessa utvisningsbeslut verkställs. I syfte att fler utvisningar ska genomföras får en utredare nu i uppdrag att se över reglerna om villkorlig frigivning för personer som utvisats på grund av brott.

Regeringen ger Kriminalvården och Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla arbetet kring barn och unga i häkte och verkställighet. Syftet är att minska risken för återfall i brott och stärka förutsättningarna för barn och ungas återintegrering i samhället efter tiden i Kriminalvården.

Regeringen har beslutat att Kriminalvården ska få ingå hyresavtal för utökning av häktet i Umeå och anstalterna Tidaholm och Sörbyn. Avtalen innebär att 378 nya platser beräknas kunna tas i bruk i takt med att om- och tillbyggnationerna färdigställs.

Regeringen har beslutat att ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att införa ett nationellt system för analys av narkotikasubstanser i avloppsvatten. Systemet ska inledningsvis genomföras som ett pilotprojekt och utvecklas i samverkan med Polismyndigheten. Syftet är att stärka samhällets kunskap om narkotikaanvändning och narkotikamarknadens utveckling samt ge bättre underlag för brottsförebyggande, brottsbekämpande och folkhälsofrämjande insatser.

En särskild utredare ska analysera och kartlägga regelverket för kamerabevakning samt lämna förslag som förbättrar möjligheterna såväl för brottsbekämpande myndigheter som för andra aktörer att bedriva kamerabevakning. Syftet är att utöka, förenkla och tydliggöra möjligheterna att bedriva kamerabevakning för att bekämpa brott och öka tryggheten i samhället.

Regeringen tillsätter en utredning som ges i uppdrag att föreslå en särskild gänglagstiftning med riktade insatser mot kriminella sammanslutningar, samt personer, företag och andra aktörer som har koppling till dessa. I uppdraget ingår att ta fram förslag på ett register- och kontrollsystem för att identifiera, stoppa och begränsa personer och verksamheter med koppling till kriminella sammanslutningar. Utredningen ska också se över hur kronvittnesregleringen kan utformas för att fler ska medverka i utredningar av annans brottslighet. Syftet är att stärka samhällets förmåga att förebygga och bekämpa organiserad brottslighet.

En särlagstiftning för gängkriminella

En särskild utredare ges i uppdrag att föreslå en särskild lagstiftning för gängkriminella med riktade insatser mot kriminella sammanslutningar, samt personer, företag och andra aktörer som har koppling till dessa. Syftet är att undersöka förutsättningarna för att inrätta ett system med rödflaggning för att utesluta personer med gängkoppling från välfärds- och bidragssystemen, offentliga uppdrag, samt positioner i företag, organisationer och myndigheter.

I propositionen lämnar regeringen flera förslag som ett led i att åstadkomma ett mer rättvist straffsystem där straffen på ett bättre sätt återspeglar brottslighetens allvar, påföljderna som döms ut i större utsträckning framstår som rimliga och rättvisa, brottsofferperspektivet ges ett ökat inflytande och samhällsskyddet förbättras.

Den systematiska och organiserade brottsligheten har de senaste åren kommit att påverka allt fler delar av samhället. Den allvarliga brottsligheten bland unga utmärker sig särskilt och tränger allt längre ner i åldrarna. För att säkerställa att lagstiftningen möter det behov som föranleds av denna brottsutveckling samt för att upprätthålla det straffrättsliga systemets trovärdighet och legitimitet behöver reglerna för unga lagöverträdare skärpas.

Regeringen har lämnat en ny proposition om skärpta regler för unga lagöverträdare till riksdagen. Förslagen innebär bland annat att straffbarhetsåldern sänks till 14 år för allvarliga brott och att ungdomsreduktionen minskas kraftigt för lagöverträdare under 18 år. Sänkningen av straffbarhetsåldern ska vara tidsbegränsad och gälla under fem år.

Regeringen har beslutat en proposition som innehåller centrala delar av förslagen från betänkandet En straffreform (SOU 2025:66), som regeringen tog emot i juni 2025. Förslagen syftar till att skapa ett mer rättvist straffrättsligt påföljdssystem där straffen bättre speglar brottens allvar och det tas större hänsyn till brottsoffer samt samhällets behov av skydd.

Att barn och unga utnyttjas och involveras i allvarlig brottslighet utgör ett stort samhällsproblem, som har utvecklats i en allt mer oroande riktning. Allt fler och allt yngre barn används för att begå brott och de brott som de utför är allt allvarligare. För att bättre återspegla brottslighetens allvar föreslås i denna promemoria att straffbestämmelsen om involverande av en underårig i brottslighet kompletteras genom införandet av ett grovt brott med en särskild straffskala.

Justitiedepartementet har tagit fram en promemoria med förslag om skärpta straff för de som involverar underåriga i kriminalitet. Förslagen innebär bland annat att ett nytt brott, grovt involverande av underårig i kriminalitet, införs och att straffet ska vara fängelse i lägst två och högst åtta år.

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remissen Ds 2026:14 En skärpt syn på involvering av underåriga i brottslighet.