Regeringens prioritering: Säkerhetspolitiska läget

Vid ett väpnat angrepp är det en grundläggande uppgift för det civila försvaret att skydda civilbefolkningen. MSB och länsstyrelserna har därför på uppdrag av regeringen tagit fram en plan med skyddsåtgärder.

(Ny version) Civilplikten är den civila motsvarigheten till värnplikt och ska bidra till att säkerställa att viktiga delar av samhället fungerar vid höjd beredskap och ytterst krig. Nu har regeringen beslutat att aktivera civilplikten brett i syfte att stärka personalförsörjningen inom totalförsvaret.

Måndag den 8 december bjuder minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin och Mikael Frisell, generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, in till en pressträff. På pressträffen presenteras nästa steg för att utöka civilplikten.

Regeringen har den 27 november utfärdat en lag om ändringar i hälso- och sjukvårdslagen som förtydligar kommuners och regioners skyldighet att under katastroftillstånd lämna hjälp till en annan kommun eller region.

En särskild utredare ska utreda behovet av vissa ändringar av säkerhetsskyddslagstiftningen. Det försämrade säkerhetspolitiska läget och det intensifierade internationella samarbetet ställer nya krav på skyddet av de mest skyddsvärda verksamheterna. Det finns anledning att särskilt överväga behovet av åtgärder när det gäller systemet för personalsäkerhet och utfärdande av säkerhetsintyg. Syftet med utredningen är att skapa en ändamålsenlig lagstiftning för ett starkt skydd av säkerhetskänslig verksamhet.

Fredag den 21 november klockan 10.30 bjuder statsminister Ulf Kristersson in till pressträff tillsammans med Magnus Hjort, generaldirektör för Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) och Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

EU-minister Jessica Rosencrantz deltar måndag den 17 november i möte med EU-ministrarna i Allmänna rådet (GAC). EU:s budget, förberedelser inför Europeiska rådet och samarbetet mellan EU och Storbritannien är frågor på agendan. EU-ministern deltar också i ett evenemang för att uppmärksamma Sveriges, Österrikes och Finlands 30 år i EU.

Den 21 oktober träffar EU-minister Jessica Rosencrantz sina EU-kollegor i Allmänna rådet (GAC) i Luxemburg. På dagordningen står bland annat diskussioner om EU:s långtidsbudget, utfrågning om rättsstatssituationen i Ungern och förberedelser inför att EU:s stats- och regeringschefer möts i Europeiska rådet den 23–24 oktober.

Regeringen ger Polismyndigheten i uppdrag att redovisa vilka åtgärder myndigheten vidtar för att hantera allmänna sammankomster på ett tryggt och effektivt sätt.

Sverige kommer att delta i Natos årliga övning Steadfast Noon. Sverige deltar i övningen med stridsflyg (Jas 39 Gripen) och personal från Försvarsmakten.

Den 29 september reste minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin till Polen för bilaterala möten, bland annat om samarbeten kopplat till civilskydd och antidrönarförmågor. Bohlin deltog även i ett panelsamtal på Warsaw Security Forum, med fokus på hybridhot mot kritisk infrastruktur i Östersjön.

(Ny version) De senaste åren har säkerheten i Sveriges närområde försämrats kraftigt. Därför genomför regeringen den största upprustningen av totalförsvaret sedan kalla krigets slut. I 2026 års budgetproposition föreslår samarbetspartierna ett nytt paket för ett starkare civilt försvar. Pengarna ska bland annat gå till bättre lagerhållning av sjukvårdsprodukter, upprustning av landets skyddsrum, uppbyggnad av nya beredskapslager inom livsmedelsområdet och till att stärka beredskapsarbetet hos landets kommuner och regioner. Regeringens föreslår att det civila försvaret tillförs 3 miljarder kronor under 2026, 4,2 miljarder kronor under 2027 och 4,6 miljarder kronor under 2028. Totalt uppgår förslagen till cirka 12 miljarder kronor 2026–2028.

Den 6 oktober kommer en signeringsceremoni att hållas på Upplands flygflottilj (F 16), då Sverige valt att köpa fyra taktiska transportflygplan av typen C-390 från den brasilianska tillverkaren Embraer. Försvarsminister Pål Jonson närvarar och media är välkomna att delta.

Här kan du ta del av till vilka instanser som regeringen har remitterat SOU 2025:78 En reformerad underrättelseverksamhet.

(Ny version) Det säkerhetspolitiska läget är det allvarligaste på flera decennier och Ryssland utgör det dimensionerande hotet för Sverige. Därför genomför regeringen historiska satsningar på försvaret. Tillsammans med tidigare budgeterade ökningar ökar anslagen med 26,6 miljarder i budgetpropositionen för 2026. Det motsvarar en ökning med 18 procent jämfört med 2025. Sammantaget stärker dessa förslag och ökningar Sveriges försvarsförmåga på bredden.

Tisdag den 16 september bjuder minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin, landsbygdsminister Peter Kullgren, Matheus Enholm från Sverigedemokraterna och Liberalernas försvarspolitiska talesperson Gulan Avci in till en pressträff. Vid pressträffen kommer satsningar på det civila försvaret att presenteras.

Försvarsmateriel och ytterligare stöd till Ukraina

I denna proposition lämnar regeringen förslag till ändringar i statens budget för 2025. Förslagen är en följd av det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närhet med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

För att möta de komplexa utmaningarna i den digitala miljön föreslår regeringen en betydande satsning på nationell cybersäkerhet i budgetpropositionen för 2026. Satsningen uppgår till totalt 300 miljoner kronor under 2026, 350 miljoner kronor under 2027 och 400 miljoner kronor under 2028. Pengarna fördelas mellan det nationella cybersäkerhetscentret (NCSC) under Försvarets radioanstalt (FRA) samt kommuner och regioner.

Regeringen ger Totalförsvaret forskningsinstitut (FOI) i uppdrag att genomföra en riskbedömning av sårbarheter och hot inom området bioteknik.

Regeringen ger Försvarsmakten i uppdrag att erbjuda Nato att etablera ett signalkompani i Sverige, inom ramen för Signal Battalion under SHAPE/NATO CIS Group med uppgifter inom Joint Operations Area Northwest (JOA NW).