Fler utrikes födda kvinnor i jobb

Här kan du ta del av de remissvar som kommit in till Arbetsmarknadsdepartementet på remissen av delbetänkandet Etablering för fler – jämställda möjligheter till integration (SOU 2023:24). Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

Arbetslösheten i Sverige har slutat minska och skillnaderna är stora mellan olika grupper. Utrikes födda är tydligt överrepresenterade bland arbetslösa, och i gruppen långtidsarbetslösa är fler personer födda utanför Europa än i Sverige. I många fall är bristande kunskaper i svenska en del av orsaken. Därför vill regeringen stärka undervisningen i svenska för invandrare (sfi).

Regeringen ger Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten och Migrationsverket i uppdrag att implementera den myndighetsgemensamma planen för att öka utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden (dnr A2022/00809).

Den som får både etableringsersättning och etableringstillägg eller bostadsersättning har svagare ekonomiska incitament att arbeta jämfört med andra. Det kan bidra till lång tid i arbetslöshet och utanförskap. Regeringen har därför beslutat att en utredare ska analysera om regelverket för etableringsersättningen, etableringstillägget och bostadsersättningen innehåller tillräckligt starka incitament för att den nyanlända ska börja arbeta. Utredaren ska också föreslå ett nytt mål för integrationspolitiken för att betona individens eget ansvar för att bli en del av samhället.

Regeringen beslutade den 25 maj 2022 kommittédirektiv om en förbättrad arbetsmarknadsetablering för utrikes födda kvinnor (dir. 2022:42). Nu förlängs utredningstiden och uppdraget ändras.

Regeringen har i dag gett Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten och Migrationsverket i uppdrag att implementera den myndighetsgemensamma planen för att öka utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden.

I dag, den 31 maj, mottog arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson ett delbetänkande från utredningen Förbättrad arbetsmarknadsetablering för utrikes födda kvinnor. I delbetänkandet föreslås bland annat att fler anhöriginvandrare ska få möjlighet att ta del av etableringsinsatser, att etableringsprogrammet ska göras mer flexibelt baserat på olika behov hos nyanlända invandrare, samt möjligheter till anpassningar av ramtiden för etableringsprogrammet.

Jämställda möjligheter till integration

Delbetänkande av utredningen om Förbättrad arbetsmarknadsetablering för utrikes födda kvinnor. Utredningens uppdrag är att lämna förslag på åtgärder som särskilt syftar till att skynda på utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden.

Den 31 maj tar arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson emot ett delbetänkande från utredningen Förbättrad arbetsmarknadsetablering för utrikes födda kvinnor. I samband med överlämningen håller han en pressträff tillsammans med utredare Elin Landell i Järvaveckans presstält.

Den 2 maj träffade jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg företrädare för ett tiotal nätverk och civilsamhällesorganisationer som på olika sätt arbetar för jämställdhet och att öka kvinnors deltagande i samhället och på arbetsmarknaden. Syftet med mötet var att byta erfarenheter och att diskutera aktuella jämställdhetsfrågor.

I dag står alltför många utrikes födda långt från arbetsmarknaden. Integrationspolitiken behöver i högre grad bidra till att alla som kan ska stå till arbetsmarknadens förfogande, anstränga sig för att bli självförsörjande och lära sig svenska. Regeringen har därför beslutat om ett tilläggsdirektiv till Utredningen om förbättrad arbetsmarknadsetablering för utrikes födda kvinnor. Syftet är att förtydliga styrningen inom integrationspolitiken.

Regeringen beslutade den 25 maj 2022 kommittédirektiv om förbättrad arbetsmarknadsetablering för utrikes födda kvinnor (dir. 2022:42). Nu förlängs utredningstiden.

Regeringens övergripande syfte med att ingå överenskommelsen med SKR är att stärka utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden med fokus på föräldrar med små barn. Inom ramen för överenskommelsen genomför SKR ett riktat processtöd till ett urval kommuner och lokala aktörer samt sprider erfarenheterna så att andra kommuner också kan ta initiativ i framtiden.

Att öka utrikes födda kvinnors sysselsättningsgrad är en prioriterad fråga för regeringen. Frågan är också central för landets kommuner och regioner. Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har därför kommit överens om en gemensam satsning för att nå ut till utrikes födda kvinnor som besöker den öppna förskolan. Genom projektet för kvinnor med barn i åldern 0–6 år ska fler utrikes födda kvinnor få förutsättningar att komma ut på arbetsmarknaden. Överenskommelsen omfattar knappt 20 miljoner kronor och ska pågå åren 2023-2025.

Idag på den internationella kvinnodagen uppmärksammas flickor och kvinnors rättigheter över hela världen. Regeringens arbete inom jämställdhetspolitiken handlar bland annat om krafttag mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck, satsningar på kvinnors hälsa liksom att ta nya steg för att öka den ekonomiska jämställdheten.

Minskningen av antalet arbetslösa har upphört och vänt till en svag ökning. Utomeuropeiskt födda, särskilt kvinnor, är överrepresenterade bland långtidsarbetslösa. Återupprättandet av arbetslinjen och en tätare koppling mellan jobb och integration står därför i fokus för arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson under mandatperioden.

Regeringen har beslutat att bevilja OECD 90 000 euro till en studie om hur utrikes födda kvinnors föräldraskap kan påverka deras etablering på arbetsmarknaden.