Regeringens politik

Här hittar du regeringens politik och satsningar inom olika områden.

Projekt, satsningar och frågor inom olika områden

RSS Mail
Prenumerera

Totalt 60 träffar.

  • Delmål 1: En jämn fördelning av makt och inflytande

    Det första jämställdhetspolitiska delmålet är att uppnå en jämn fördelning av makt och inflytande i samhället och att kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet inom samhällets alla sektorer.

  • Samlat grepp mot rasism och hatbrott

    Sverige ska vara ett land fritt från rasism och hatbrott. Regeringen tar med en nationell plan ett samlat grepp om det viktiga arbetet i dessa frågor som utförs av flera myndigheter, regionala och lokala aktörer samt organisationer inom det civila samhället. Planen är ett verktyg för att förebygga och motverka rasism och polarisering i samhället och skapa förutsättningar för ett solidariskt och sammanhållet Sverige.

  • Nationell strategi för klimatanpassning

    Den nationella strategin för klimatanpassning har tagits fram för att hålla ihop arbetet med anpassning till ett förändrat klimat. Regeringens mål för klimatanpassning är att utveckla ett långsiktigt hållbart och robust samhälle som aktivt möter klimatförändringar genom att minska sårbarheter och ta tillvara möjligheter.

  • Nationell infrastrukturplan

    En fungerande infrastruktur är en viktig hörnsten i ett modernt samhällsbygge. I maj 2018 fattade regeringen beslut om en nationell trafikslagsövergripande plan för transportinfrastrukturen för planperioden, 2018–2029. Infrastruktursatsningarna i den trafikslagsövergripande planen bidrar till en omställning till ett fossilfritt välfärdsland, ett Sverige som håller ihop, ett ökat bostadsbyggande och förbättrade förutsättningar för näringslivet. Regeringen har inlett arbetet med att ta fram en ny nationell plan. Infrastrukturpropositionen ”Framtidens infrastruktur – hållbara investeringar i hela Sverige” överlämnades till riksdagen i april 2021. Efter riksdagsbeslut om ekonomiska ramar fortsätter arbetet med den så kallade åtgärdsplaneringen. Den innebär att de åtgärder som bör prioriteras in i den nationella planen identifieras. Beslut om ny nationell plan planeras till 2022.

  • Världsutställningen Expo 2020 i Dubai

    Den 1 oktober 2021 slog portarna upp till världsutställningen Expo 2020 i Dubai, där uppemot 190 länder deltar under temat ”Connecting Minds – Creating the Future. Utställningen har tre områden: möjligheter, mobilitet och hållbarhet. Sveriges paviljong är i området hållbarhet. Expo 2020 är regeringens enskilt största satsning inom export- och investeringsfrämjandet.

  • Fakta om mänskliga rättigheter

    Regeringen är ytterst ansvarig för att de mänskliga rättigheterna tillgodoses i Sverige. Regeringen har även ett ansvar att göra information om de mänskliga rättigheterna tillgänglig för allmänheten.

  • Nordiska ministerrådet

    Sverige fortsätter att prioritera det nordiska samarbetet högt. De nordiska länderna står inför flera utmaningar som vi kan lösa bättre tillsammans än var och en för sig. Det återspeglas inte minst i den vision som statsministrarna antog för det nordiska samarbetet vid sitt möte i Reykjavik den 20 augusti 2019: Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. Visionen ska uppnås genom satsningar på ett grönt, konkurrenskraftigt och socialt hållbart Norden.

  • Rapporter om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i världen

    Mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer ska genomsyra utrikespolitikens alla delar. Regeringen har sedan början på 2000-talet publicerat rapporter om situationen för de mänskliga rättigheterna i enskilda länder. Sedan 2017 ingår avsnitt om demokrati och respekten för rättsstatens principer. Rapporterna är en viktig del av Sveriges bredare arbete för att främja respekten för de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer globalt.

  • Internationell granskning av mänskliga rättigheter i Sverige

    Sveriges efterlevnad av de mänskliga rättigheterna granskas av ett flertal internationella organ. Det finns två typer av granskningar: Återkommande rapportering och prövning av enskilda klagomål. På denna sida publiceras granskningar inom dels FN-systemet och dels Europarådet.

  • Försvarsberedningen

    Försvarsberedningen utgör ett forum för konsultationer mellan regeringen och representanter för de politiska partierna i riksdagen. Försvarsberedningen består av ledamöter från de åtta riksdagspartierna, sakkunniga och experter samt ett sekretariat.

  • Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling

    Agenda 2030 med 17 globala mål för hållbar utveckling syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. Globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.

  • Försvarssamarbetet Sverige Finland

    Sverige och Finland har likartade säkerhetspolitiska utgångspunkter. Båda länderna vill fördjupa ett redan omfattande samarbete på försvarsområdet. Sverige samverkar med Finland både bilateralt och inom befintliga multilaterala forum som det nordiska försvarssamarbetet Nordefco, EU, FN och Nato.

  • Parisavtalet

    I december 2015 enades världens länder om ett nytt klimatavtal som binder alla länder och ska börja gälla senast år 2020. Den globala temperaturökningen ska hållas långt under 2 grader och vi ska jobba för att den ska stanna vid 1,5 grader. Avtalet trädde i kraft i november 2016 och nu fortsätter arbetet med att genomföra avtalet. På den här sidan samlar vi all information om regeringens arbete kring Parisavtalet.

  • Musikexportpriset

    Med Musikexportpriset vill regeringen uppmärksamma insatser inom musikbranschen som under det gångna året riktat strålkastarljuset mot Sverige och därigenom bidragit till både svensk export och den moderna Sverigebilden i utlandet.

  • Nationella kontaktpunkten (NKP)

    De länder som har anslutit sig till OECD:s riktlinjer för multinationella företag stödjer och främjar riktlinjer för hållbart företagande genom nationella kontaktpunkter. Den svenska nationella kontaktpunkten är en trepartssamverkan mellan staten, näringslivet och arbetstagarnas organisationer.

  • Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling

    Agenda 2030 med 17 globala mål för hållbar utveckling syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. Globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.

  • Statsbesök och officiella besök

    På denna sida samlas information om inkommande och utgående statsbesök och officiella besök. Statsbesök är den högsta formen av besök mellan två länder och sker på statschefsnivå. I Sverige är det därför H.M. Konungen som bjuder in till statsbesök i Sverige och avlägger statsbesök utomlands. Ett eller flera statsråd representerar alltid vid statsbesök. Ett officiellt besök sker på regeringsnivå. Regeringskansliet ansvarar för planeringen och genomförandet av besöken, ofta i samarbete med hovet, riksdagen, ambassader och myndigheter.

  • Sverige och FN

    Förenta nationerna utgör en central arena för Sveriges arbete med de globala utmaningarna. Genom FN bidrar Sverige till att förebygga konflikter, stödja fredsansträngningar, främja återuppbyggnaden av konfliktdrabbade stater, samt verka för nedrustning och ickespridning. FN utgör också en viktig kanal för Sveriges humanitära arbete och för våra ansträngningar för att bekämpa fattigdom, främja en hållbar utveckling och bekämpa klimatförändringarna. Stärkandet av folkrätten och främjandet av de mänskliga rättigheterna och jämställdhetsfrågorna är andra prioriterade områden för Sverige i FN. De tre pelarna i FN - fred och säkerhet, utveckling och mänskliga rättigheter - hänger tätt samman och är ömsesidigt beroende. Det går inte att nå framsteg inom ett av dessa områden utan att de andra två också stärks.

  • En feministisk utrikespolitik

    Jämställdhet mellan kvinnor och män utgör en grundläggande målsättning för svensk utrikespolitik. Uppfyllandet av kvinnors och flickors grundläggande mänskliga rättigheter utgör såväl en skyldighet inom ramen för internationella åtaganden som en förutsättning för att nå Sveriges bredare utrikespolitiska mål om fred, säkerhet och hållbar utveckling.

  • Det nordiska försvarssamarbetet Nordefco

    Det nordiska försvarssamarbetet Nordefco bedrivs på både militär och politisk nivå och omfattar exempelvis samarbete kring utbildning och övning, logistik, internationella insatser och materiel. Ordförandeskapet roterar mellan de nordiska länderna.