Regeringen gör en helrenovering av friskolesystemet

Sverige behöver ett friskolesystem med betydligt striktare regler som säkerställer att de som äger och driver företag inom förskole- och skolsektorn har ett långsiktigt och seriöst engagemang för att tillhandahålla en utbildning av hög kvalitet. Därför genomför nu regeringen en helrenovering av friskolesystemet – den första större översynen av friskolan sedan dess tillkomst för över 30 år sedan.

Skärpta krav på fristående skolor

Regeringen gav Utredningen om vinst i skolan ett tilläggsuppdrag att utreda hur kraven på ägare och huvudmän för fristående skolor, förskolor och fritidshem kan skärpas. Utredaren fick bland annat i uppdrag att föreslå ett förbud mot vinstutdelning eller annan vinstutdelningsbegränsning under de första åren efter att en verksamhet startats eller tagits över av en ny huvudman.

I april 2025 överlämnade utredningen sitt betänkande Skärpta villkor för friskolesektorn. Regeringen har gått vidare med flera av förslagen i betänkandet som bland annat ska öka kraven på de fristående huvudmännens ekonomi och se till att skolpengen används som det är tänkt. I januari 2026 lämnade utredningen sitt slutbetänkande, som har remitterats och bereds inom Regeringskansliet.

Det är ett problem att en relativt stor andel av de enskilda huvudmännen har en ekonomiskt sårbar situation eftersom det riskerar att direkt slå mot kvaliteten i verksamheten. Regeringen har föreslagit att reglerna ska skärpas i vissa avseenden när det gäller kraven på ekonomiska förutsättningar. Det införs också ett krav på att en enskild huvudman som planerar att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolenheten är belägen senast den 1 november läsåret före nedläggningen.

I förslagen ingår också ett värdeöverföringsförbud i vissa situationer. Värdeöverföringsförbudet är tidsbegränsat och innebär att offentliga medel som är avsedda för skolan ska stanna kvar i skol- och förskoleverksamheterna en viss tid efter att ny skola etablerats, efter ett ägarbyte eller efter att vissa brister har konstaterats vid en skola. För att se till att reglerna följs ska det också införas ett krav på särredovisning. I en särredovisning framgår vilka medel som hör till varje skol- eller förskoleenhet.

Regeringen föreslår också att enskilda huvudmän i vissa fall ska bli skyldiga att betala tillbaka de bidrag de har fått från kommuner, bland annat skolpengen. Det gäller om medlen har använts i brott, om bidragen har tagits emot på felaktig grund, om beloppet har varit för högt eller om hela eller delar av ett tilläggsbelopp inte har använts för att ge en elev de stödåtgärder som den har rätt till.

Regeringen föreslår att det ska bli lättare för tillsynsmyndigheterna att ingripa med de strängaste sanktionerna när det förekommer allvarliga missförhållanden. Det kan till exempel handla om att återkalla godkännandet för en enskild huvudman. Om det finns enskilda huvudmän som inte sköter sitt uppdrag ska tillsynsmyndigheterna också få ett nytt verktyg – sanktionsavgifter – som är en slags böter, som bland annat ska användas när en huvudman bryter mot värdeöverföringsförbudet.

Skolinspektionen ska också i undantagsfall få besluta om statliga åtgärder för rättelse, en slags tvångsförvaltning, även för fristående skolor. I dag är det bara möjligt för kommunala skolor.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2027. I budgetpropositionen för 2026 avsatte regeringen och Sverigedemokraterna 38,5 miljoner kronor för att förslagen ska kunna genomföras.

Pressmeddelande: Regeringen vill skärpa kraven på fristående skolor 

Pressmeddelande: Simona Mohamsson tar emot utredning om vinst i skolan

Pressmeddelande: Regeringen föreslår värdeöverföringsförbud och ytterligare skärpta regler för friskolesektorn

Ett mer likvärdigt och rättssäkert betygssystem 

Betygen ska på ett rättvisande sätt spegla elevens kunskapsnivå oavsett vilken skola eleven har gått på eller vilken lärare som har satt betyget. Det finns i dag stora problem med olikvärdig betygssättning i svensk skola. I betänkandet Ett likvärdigt betygssystem lämnades förslag på hur betygssystemet kan förändras så att betygen bättre speglar elevernas faktiska kunskaper.

För att öka likvärdigheten och motverka glädjebetyg och betygsinflation har regeringen föreslagit ett nytt betygssystem. Dessutom ska elevernas meritvärde beräknas på ett nytt sätt. Meritvärdet är det värde som eleverna söker till gymnasieskolan och högre utbildning med. Enligt förslaget ska nya nationella slutprov införas och proven ska bland annat användas för att kalibrera de lärarsatta betygen, så att elevernas meritvärden blir likvärdiga i hela landet. Dessutom ska det införas en numerisk betygsskala 1–10 utan någon skarp gräns för godkänt. Regeringen föreslår att ändringarna i skollagen i huvudsak ska träda i kraft den 1 juli 2028.

I budgetpropositionen för 2026 avsatte regeringen medel för att påbörja arbetet med att genomföra förslag ur betänkandet som ska göra elevernas meritvärden rättvisa och jämförbara mellan skolor. Skolverket fick 24,9 miljoner kronor under 2026. Under 2027 och 2028 beräknas även medel till Universitets- och högskolerådet för att de ska kunna förbereda arbetet med förändringar som rör antagningen till högre utbildning.

Pressmeddelande: Regeringen tillsätter utredning för att stoppa betygsinflationen 

Pressmeddelande: Skolministern tar emot Utredningen om likvärdiga betyg och meritvärden 

Proposition: Ett likvärdigt betygssystem

En övre gräns för antalet undervisningstimmar

En bra skola börjar med att lärare får vara just lärare – med tid att fokusera på undervisningen. Regeringen vill därför reglera tiden för lärares och förskollärares undervisningsuppdrag. Det innebär att det ska sättas en högsta gräns för hur många undervisningstimmar en lärare kan ha. Det ska också finnas en lägsta gräns för hur mycket tid en förskollärare eller lärare ska ha för att planera och följa upp sin undervisning. Det reglerade undervisningsuppdraget kommer att ge förskollärare och lärare bättre förutsättningar att fokusera på sitt huvuduppdrag: undervisningen.

Regeringen beräknar att det behöver avsättas cirka 1,3 miljarder kronor 2027 (halvårseffekt) och cirka 2,6 miljarder kronor årligen från 2028. Regleringen av tid för lärares undervisningsuppdrag föreslås träda i kraft 1 juli 2027. 

Tillsynen av skolor med konfessionell inriktning har skärpts

Det har förekommit kopplingar mellan våldsbejakande extremistmiljöer och skolverksamhet. Dessutom har aktörer använt statliga och kommunala medel till antidemokratisk verksamhet. Det är oacceptabelt och regeringen har därför vidtagit åtgärder.

Regeringen har genom Skolinspektionens regleringsbrev förstärkt tillsynen av skolor med konfessionell inriktning och andra skolor där myndigheten bedömer att det finns en riskbild för extremism och islamism, eller att elever annars utsätts för påverkan som syftar till att motarbeta grundläggande fri- och rättigheter eller det demokratiska styrelseskicket. Uppdraget ska redovisas senast den 3 oktober varje år.

Pressmeddelande: Tillsyn av skolor med konfessionell inriktning skärps 

Skolinspektionen har fått i uppdrag att göra fler oanmälda besök

Regeringen har under mandatperioden stärkt Skolinspektionens kapacitet så att myndigheten ska kunna öka sin närvaro och bland annat göra fler inspektioner. Myndigheten har även fått i uppdrag att öka sin användning av oanmälda besök för att få en så bra bild av verksamheten som möjligt. 

Artikel: Utbildningsdepartementets samlade budgetsatsningar 2024 

Offentlighetsprincipen införs i fristående skolor 

Det behövs bättre insyn och transparens i friskolesektorn. Regeringen har gått fram med förslag om att offentlighetsprincipen ska införas hos fristående skolor, förskolor och fritidshem, med lättnadsregler för enskilda mindre huvudmän. De nya reglerna kommer att gälla för alla fristående förskolor, grundskolor, anpassade grundskolor, gymnasieskolor, anpassade gymnasieskolor och fristående fritidshem. Syftet är att ge insyn i enskilda huvudmäns verksamhet samt att långsiktigt se till att det finns tillgång till skolinformation, så att till exempel vårdnadshavare och elever kan få information om andel legitimerade och behöriga lärare, betyg, meritvärden och genomströmning.

Alla huvudmän för fristående skolor ska omfattas av offentlighetsprincipen, men vissa huvudmän kommer att få tillämpa lättnadsregler. Huvudmän med lättnadsregler ska fortfarande lämna ut allmänna handlingar, men det kommer att finnas en viss flexibilitet i relation till kraven, till exempel kan de få lite extra tid på sig. Under de första två åren kommer alla enskilda huvudmän att få tillämpa lättnadsregler, och från 2029 gäller det endast mindre huvudmän. En huvudman ska räknas som mindre om huvudmannen eller koncernen har sammanlagt högst 450 elever (för skola, förskola, fritidshem) eller högst 100 barn (bara förskola).

I budgetpropositionen för 2026 avsatte regeringen 6 miljoner kronor för 2026 för att Skolverket ska kunna erbjuda stöd i form av utbildning och generell rådgivning om regelverket. För att underlätta för de mindre huvudmännen i början har regeringen också satsat på ett införandebidrag för enskilda mindre huvudmän. Bidraget är 88 miljoner kronor för 2026 och kan till exempel användas för att anlita juridisk kompetens. Dessutom får kommunerna 19 miljoner kronor 2026 för att förbereda för den utökade tillsynen över fristående skolor, förskolor och fritidshem som blir nödvändig vid ett införande av offentlighetsprincipen. 

Pressmeddelande: Insynen och transparensen i fristående skolor ska öka 

Proposition: Offentlighetsprincipen med lättnadsregler för enskilda mindre huvudmän i skolväsendet

Skolpengsnorm och ett nytt system för skolans finansiering

I dag finns det tydliga brister i hur resurser fördelas till fristående skolor samtidigt som det är för stora skillnader i hur mycket olika kommuner satsar på skolan. Regeringen tillsatte därför en utredning som ska ta fram ett helt nytt finansieringssystem för skolan: Utredningen om en nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet.

Utredningen lämnade i ett delbetänkande i juni 2025 förslag på att skolhuvudmännen ska få ersättning utifrån det ansvar de har. Bland annat föreslog utredningen det att det ska finnas en vägledande skolpengsnorm för kommuner. Utredningen föreslog också att friskolorna ska få ett avdrag på sin skolpeng för det så kallade utbudsansvaret som friskolor inte har, det vill säga för den skyldighet att erbjuda skolplats till alla elever som bara kommuner har. Mot bakgrund av kommunernas utbudsansvar föreslogs också att det ska finnas en möjlighet att vid synnerliga skäl frångå principen om bidrag på lika villkor när tillskott ges under budgetåret. Utredningen föreslog också att det ska införas en möjlighet för kommunerna att villkora belopp, till exempel för merkostnader för resursskolor, en inriktning eller en satsning, som innebär att beloppet får förenas med villkor och kan återkrävas om huvudmannen inte uppfyller villkoren.

I delbetänkandet har utredningen haft i uppdrag att fokusera på de obligatoriska skolformerna. Senast den 1 november 2026 ska utredningen lämna förslag gällande gymnasieskolan och anpassad gymnasieskola.

Pressmeddelande: Regeringen vill införa ett nytt system för skolans finansiering 

Delbetänkande: Verktyg för en mer likvärdig resursfördelning till skolan