Utbildnings­­departementet

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remissen promemorian En modern krisreglering för verksamheter på skolområdet. Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remissen av rapporten Nationell stödfunktion för ansvarsfull internationalisering – slutrapportering av ett regeringsuppdrag. Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

Den 18 december hölls det tredje mötet med den rådgivande gruppen inom life science. Utbildningsminister Johan Pehrson var värd för mötet där temat var forsknings- och innovationspropositionen och det fortsatta arbetet med life science-strategin. På mötet deltog också de tre statssekreterarna Maria Nilsson, Petra Noreback och Sara Modig.

År 2025 markerar 250 år av etablerat judiskt liv i Sverige. Det är ett tillfälle att uppmärksamma den judiska minoriteten, den judiska kulturen och det judiska kulturarvet i hela landet. I regleringsbrev för 2025 ger regeringen därför uppdrag till ett antal myndigheter att bidra till att uppmärksamma 250-årsjubileet. Samtidigt är det 80 år sedan förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades. Det finns ett fortsatt behov av att öka kunskaperna om Förintelsen och regeringen ger nu Forum för levande historia i uppdrag att genomföra en bred kunskapshöjande insats för hågkomst av Förintelsen genom att utveckla budskapet i boken ”…om detta må ni berätta…En bok om Förintelsen 1933–1945”.

Här kan du ta del av till vilka instanser som regeringen har remitterat Ds 2024:21 En ny lag om forskningsetiska krav på och etikprövning av forskning som avser människor.

Högskoleutbildningar med få studenter, särskilt i språkämnen, kan ha svårt att uppnå hög kvalitet och ha ekonomisk bäring. Därför ger regeringen Universitetskanslersämbetet (UKÄ) i uppdrag att kartlägga och analysera förutsättningarna för att bedriva små utbildningar, särskilt i småspråk.

Regeringen fortsätter arbetet med att vända läskrisen bland barn och ungdomar. Skolverket får i uppdrag att genomföra insatser för att stärka fritidshemmens arbete med läsning och språkutveckling, med särskilt fokus på elever med utländsk bakgrund.

Linköpings universitet (Barnafrid – Nationellt centrum för kunskap om våld mot barn) får medel för att sprida information om orosanmälningar i skola och förskola, med fokus på utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck, så att den kan användas av kommuner i hela landet.

I dag finns det begränsade möjligheter att samlat och på nationell nivå följa kunskapsutvecklingen och stödinsatser för elever med funktionsnedsättningar. Skolverket får nu i uppdrag att med stöd av Socialstyrelsen arbeta för att göra det möjligt att samköra uppgifter från patientregistret med uppgifter som Skolverket samlat in om bland annat kunskapsresultat och åtgärdsprogram.

Informationsmaterialet innehåller en sammanfattning av de viktigare lagar och förordningar som träder i kraft andra halvåret 2024 och kring årsskiftet 2024/2025.

Yrkesverksamma behöver få bättre möjligheter att vidareutvecklas för att kunna stärka den gröna omställningen. Under 2024 har nio lärosäten inlett arbetet med att ta fram korta kurser med inriktning mot batteri, teknik och grön omställning. Regeringen utökar nu satsningen för att även kurser inriktade mot produktion för den gröna omställningen ska tas fram.

Artificiell intelligens (AI) påverkar vardagen i allt större utsträckning, Yrkesverksamma behöver kompetensutveckling inom AI. Därför får sju lärosäten i uppdrag att utveckla korta kurser med inriktning på AI.

Det behövs mer nationell data och kunskap om det svenska skolsystemet, exempelvis om faktorer som påverkar elevers möjligheter att klara utbildningen. Det saknas till exempel tillförlitlig information om elevers skolfrånvaro. Regeringen ger därför Statistiska centralbyrån (SCB) medel för att fortsätta sitt arbete med att samla in nya data inom skolområdet, och att göra det på ett effektivt sätt.

Den svenska förskolan och skolan ska vara en trygg plats för barnen och eleverna. Det som lärs ut ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, och det måste gå att lita på att den svenska skolan har en rättvis betygsättning. Därför får Skolinspektionen tre nya uppdrag av regeringen.

Kunskapsbidraget innebär ett rejält ekonomiskt tillskott till skolan. För att säkerställa att bidraget används på ett ändamålsenligt sätt och att skolhuvudmännens insatser utgår ifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet får Skolverket i uppdrag att följa upp det.

För att barn och elever ska få ordentlig tillgång till böcker inrättade regeringen 2024 ett statsbidrag för inköp av skönlitteratur och facklitteratur. Från början riktade sig bidraget till förskolan, förskoleklassen och lågstadiet, men från 2025 omfattas även mellanstadiet, högstadiet och gymnasieskolan. Samtidigt höjs bidraget från 176 miljoner kronor för 2024 till 480 miljoner kronor för 2025. Det skulle kunna motsvara cirka 2,4 miljoner nya böcker till landets barn och elever.

Föräldrar som har särskilda svårigheter att nå målen i teckenspråksutbildningen TUFF får nu möjlighet till fler undervisningstimmar. Ytterligare medel till utbildningen tillförs också.

I rapporter från Skolinspektionen framkommer ett antal fall där personer i huvudmannens ägar- och ledningskrets bedömts ha kopplingar till antidemokratisk extremism. Rapporterna visar också att det finns risk för oseriösa aktörer i delar av det svenska skolväsendet. Regeringen ger därför Skolinspektionen i uppdrag att ta fram stödmaterial för kommunernas ägar- och ledningsprövning och tillsyn. Skolinspektionen får även ett återrapporteringskrav om att motverka välfärdsbrott.

- en försöksverksamhet för fler behöriga elever

Betänkande av Utredningen om Mer obligatorisk undervisningstid för elever som behöver det.