Regeringens arbete för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism
Publicerad
Sedan regeringen tillträdde 2022 har främjandet av judiskt liv och bekämpandet av antisemitism i Sverige varit högt prioriterade frågor. Regeringens arbete fokuserar på tre områden: utbildning, att öka tryggheten för judar i Sverige och att främja judiskt liv i Sverige. Under mandatperioden har regeringen genomfört flertalet insatser på området, bland annat beslutat om Sveriges första strategi för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism.
Sveriges första strategi för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism som presenterades i maj 2025 var en viktig milstolpe för regeringen. Strategin har tre fokusområden: Kunskap, utbildning och forskning om judiskt liv, Svensk-judiskt kulturarv och judisk kultur samt Trygghet och öppenhet – arbetet mot antisemitism. Regeringen har avsatt medel och gett flera uppdrag inom ramen för strategin. En samordnare för strategin har tillsatts som ska verka för att den ska få genomslag och följa upp strategins genomförande samt för att lämna förslag på vilken myndighet som i framtiden ska samordna arbetet med strategin.
Samling för judiskt liv
En av regeringens första satsningar var arbetsgruppen Samling för judiskt liv som presenterades i januari 2023. I arbetsgruppen, där statsministerns statssekreterare Johan Stuart varit ordförande, har statssekreterare från fem departement ingått tillsammans med representanter från judiskt civilsamhälle, relevanta myndigheter och organisationer samt andra experter.
Gruppen har haft i uppgift att samverka och föra dialog om förebyggande åtgärder och insatser som stärker förutsättningarna för judiskt liv och som förebygger och motverkar antisemitism i Sverige. Arbetet i arbetsgruppen har även legat till grund för strategin för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism. Fokusområdena under arbetsgruppens möten har gått i linje med regeringens; utbildning, ökad trygghet för judiskt liv i Sverige och att främja judiskt liv i Sverige. Säkerhet har varit ett centralt ämne som genomsyrat samtliga tolv möten.
Trygghet och säkerhet
Den fråga som den judiska minoriteten själva har fört fram som mest central är säkerheten. Det har också varit en prioritet för regeringen som bland annat ändrat förordningen om statsbidrag för säkerhetshöjande åtgärder till organisationer inom det civila samhället. Ändringen har haft särskilt stor betydelse för den judiska gruppen. Regeringen har även höjt säkerhetsbidraget i flera omgångar under mandatperioden, och samtidigt öronmärkt en särskild pott för den judiska minoritetens säkerhetsarbete.
Polismyndigheten har fått i uppdrag att bidra till genomförandet av regeringens strategi för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism inom delområdet Säkerhet. Brottsförebyggande rådet (Brå) har fått i uppdrag att studera rättsväsendets hantering av antisemitiska hatbrott från anmälan till dom.
Forum för levande historia har fått i uppdrag att ta fram en kunskapsöversikt om hur antisemitism sprids på nätet samt vilka åtgärder som kan vidtas för att motverka denna spridning. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har i uppdrag att kontinuerligt ta fram och redovisa ny kunskap om förekomsten av antisemitism i digitala miljöer. I uppdraget ingår det att skapa förutsättningar för fortlöpande spridning av denna kunskap till aktörer inom bland annat rättsväsendet.
Samhället har ett ansvar för att kunskap om Förintelsen och andra folkmord förs vidare och för att förhindra att något liknande sker igen. Mot den bakgrunden gjordes det den 1 juli 2024 ändringar i brottsbalken som uttryckligen kriminaliserar förnekande av Förintelsen och vissa andra internationella brott.
Regeringen beslutade i december 2024 om en handlingsplan mot rasism och hatbrott. I den synliggörs antisemitismens särdrag, likheter och skillnader jämfört med andra former av rasism. Genom denna kraftsamling har regeringen tagit viktiga steg framåt i arbetet för ett Sverige fritt från rasism och hatbrott.
Utbildning och kunskap
Regeringen ser utbildning som ett av de starkaste verktygen mot antisemitism. Forum för levande historia har fått i uppdrag att genomföra kunskapshöjande insatser mot antisemitism riktade till lärare och annan personal inom utbildningsväsendet. Göteborgs universitet har, genom Segerstedtinstitutet, fått i uppdrag att sprida kunskap om arbetsmetoder mot antisemitism till aktörer som har en viktig roll i att motverka antisemitism, såsom lärare och rektorer.
Skolverket har på uppdrag av regeringen genomfört en nationell studie om antisemitism i skolväsendet. Studien har visat att en bredd av antisemitiska uttryck förekommer i skolan och att det kan vara svårt för skolan att upptäcka dessa uttryck. Därför har regeringen under 2026 gett Skolverket ett uppdrag att genomföra kunskapshöjande insatser riktade till huvudmän i syfte att motverka antisemitism i skolväsendet.
Hågkomstresor bidrar till att ge elever och skolpersonal kunskap om hur antisemitism, antiziganism och andra former av rasism och intolerans uttryckts historiskt och skapar också förutsättningar för att motverka rasism i dag och framåt. När allt fler av de som överlevde Förintelsen nu lämnar oss skapar de ett stort tomrum efter sig – inte minst pedagogiskt. Därför har regeringen både ökat och permanentat medlen för hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser.
Forum för levande historia har i uppdrag att genomföra en bred kunskapshöjande insats för hågkomst av Förintelsen genom att utveckla budskapet i boken …om detta må ni berätta…En bok om Förintelsen 1933–1945. Under våren har myndigheten därför lanserat Berätta för framtiden som är en ny nationell satsning som bland annat innehåller filmer om Förintelsen och dess betydelse i dag samt lärarhandledning.
Judiskt liv och judisk kultur
Regeringen har gjort flera satsningar för att öka kunskapen om judiskt liv i Sverige och hur det berikar vårt land. Den judiska minoriteten och kulturen utgör en omistlig del av Sverige.
Under 2025 firades 250 år av etablerat judiskt liv i Sverige. Jubileet var ett särskilt tillfälle att uppmärksamma den judiska minoriteten, den judiska kulturen och det svensk-judiska kulturarvet genom olika aktiviteter runt om i hela landet. I samband med jubileumsåret gav regeringen ett flertal myndigheter i uppdrag att uppmärksamma jubileet. Under året genomfördes drygt 400 evenemang av olika arrangörer i hela landet.
Regeringen har fördelat medel till flera aktörer för att stärka arbetet med, och kunskapen om, judiskt liv, judiska språk och det svensk-judiska kulturarvet. Stiftelsen Judiska museet har bland annat beviljats medel för kunskapshöjande insatser kring det svensk-judiska kulturarvet. Judiska Centralrådet har fått medel för en förstudie i syfte att utveckla och genomföra kunskapshöjande insatser om judiskt liv, samt för lokalanpassningar och pedagogiskt material. Även Folkbildningsrådet har fått medel att fördela till insatser för att öka kunskaperna om judiskt liv och judiska språk.
Symposium – Samling mot antisemitism
Den 30 september 2024 stod statsminister Ulf Kristersson värd för ett symposium om antisemitismen i Sverige. En mängd representanter från bland annat regeringen, akademin och skolväsendet, myndigheter och det judiska civilsamhället liksom andra experter samlades för en lägesbeskrivning och samtal om åtgärder mot antisemitism.
Genom ett flertal satsningar som spänner över många områden har regeringen tagit flera steg för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism i Sverige. Arbetet mot antisemitism är långsiktigt, men målet är tydligt: att Sverige ska vara ett land där judar kan leva öppet, tryggt och fritt.
Ta del av fler av regeringens satsningar på sidan Samling för judiskt liv.
