Regeringens prioritering: Skola

Att elever kan läsa och förstå vad de läser är grunden för deras lärande i alla skolämnen. Regeringens skolpolitik syftar till att gå tillbaka till grunderna och återupprätta en stark kunskapsskola där fokus i de tidigare årskurserna ligger på grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna. Digitala lärverktyg ska introduceras i undervisningen först i en ålder när de främjar och inte hämmar elevernas lärande.

Fler lärare upplever att yrkets status har stärkts de senaste åren. Samtidigt upplever nästan hälften av lärarna en hög stress i arbetet. Det visar den internationella enkätstudien TALIS 2024, som undersöker yrkesvardagen för lärare och rektorer i högstadiet. Regeringen har i budgetpropositionen för 2026 avsatt medel för flera åtgärder som kommer att förbättra lärarnas arbetssituation.

Svensk skola behöver en tydligare kunskapsinriktning och elevers läsförmåga måste stärkas. Regeringen föreslår därför satsningar på bland annat nya läroplaner, ett nytt och rättssäkert betygssystem och en relevant lärarutbildning. De föreslagna satsningarna omfattar 820 miljoner kronor 2026.

Regeringen vill reglera lärares undervisningstid och satsa på stödundervisning för de elever som behöver det. Regeringen tillför cirka 1,3 miljarder kronor 2027, cirka 3,2 miljarder kronor 2028 och cirka 3,7 miljarder kronor årligen från och med 2029 för detta.

Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) har länge haft problem med genomströmningen, och många elever fullföljer aldrig utbildningen. Därför har regeringen nu beslutat om en proposition med förslag som ska leda till effektivare studier i sfi.

Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) har länge haft problem med genomströmning, och många elever fullföljer aldrig utbildningen. Regeringen har därför beslutat om lagrådsremissen Skärpta krav i sfi, som ska leda till effektivare studier i sfi.

Sverige befinner sig i en läskris där var fjärde elev inte kan läsa ordentligt. En av regeringens åtgärder för att vända utvecklingen är att öka tillgången till böcker, bland annat genom ett statsbidrag som gör det möjligt för förskolor och skolor att köpa in skön- och facklitteratur. Nu är det klart hur mycket förskolorna och skolorna i respektive län kan få i år.

De digitala nationella proven ersätts under våren med pappersprov efter att allvarliga brister upptäckts i Skolverkets nya digitala provplattform. Det har inneburit ökade kostnader för skolor och ökad arbetsbelastning för lärare och annan skolpersonal. För att bland annat minska risken för en negativ påverkan och för att ersätta kostnader för extraarbete föreslår regeringen att 82 miljoner kronor skjuts till för att fördelas till skolans huvudmän.

En bra skolgång stärker barn och ungas framtidsutsikter och är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för att förebygga utanförskap, kriminalitet, missbruk och ohälsa. Regeringen har gjort satsningar och vidtagit åtgärder som syftar till att fler ska klara skolan.

Regeringen har nu beslutat om en lagrådsremiss om att införa en tioårig grundskola. Genom att ersätta förskoleklassen med en ny första årskurs i grundskolan får eleverna bättre möjlighet att utveckla grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna. I lagrådsremissen framhåller regeringen vikten av att den tidiga läs- och skrivinlärning samt utvecklandet av grundläggande färdigheter i matematik ges mer utrymme.

Alla elever har rätt att känna sig trygga i skolan och ha studiero i undervisningen. Lärarna ska kunna lägga sin tid på att undervisa, inte på att hantera ordningsproblem. Regeringen har gjort satsningar och vidtagit åtgärder som syftar till att göra skolan en trygg och säker plats.

För att barn och elever ska få ordentlig tillgång till böcker inrättade regeringen 2024 ett statsbidrag för inköp av skönlitteratur och facklitteratur. Från början riktade sig bidraget till förskolan, förskoleklassen och lågstadiet, men från 2025 omfattas även mellanstadiet, högstadiet och gymnasieskolan. Samtidigt höjs bidraget från 176 miljoner kronor för 2024 till 480 miljoner kronor för 2025. Det skulle kunna motsvara cirka 2,4 miljoner nya böcker till landets barn och elever.

I rapporter från Skolinspektionen framkommer ett antal fall där personer i huvudmannens ägar- och ledningskrets bedömts ha kopplingar till antidemokratisk extremism. Rapporterna visar också att det finns risk för oseriösa aktörer i delar av det svenska skolväsendet. Regeringen ger därför Skolinspektionen i uppdrag att ta fram stödmaterial för kommunernas ägar- och ledningsprövning och tillsyn. Skolinspektionen får även ett återrapporteringskrav om att motverka välfärdsbrott.

Som en del i regleringsbreven för 2025 får Kulturrådet och Riksantikvarieämbetet uppdrag på temat barn och bildning. Kulturrådet ska kartlägga och tillgängliggöra goda exempel på läs- och skrivfrämjande arbete utanför skolans område. Myndigheten ska också föra dialog med relevanta aktörer för att verken på de nyligen presenterade läslistorna för skola och förskola ska finnas att tillgå. Riksantikvarieämbetet ska undersöka förutsättningarna för att skapa en gemensam ingång för museernas digitala utbud för skolan.

Barn och elever ska få ordentlig tillgång till böcker och regeringen inrättade därför ett nytt statsbidrag för inköp av tryckt skönlitteratur och facklitteratur. Nu har Skolverket beslutat om 2024 års bidrag och intresset från förskolor och skolor har varit stort.

En av regeringens många satsningar för att stärka barns och ungas läsning är uppdraget till Skolverket och Kulturrådet att ta fram läslistor med olika typer av skönlitteratur. Nu har skolminister Lotta Edholm och kulturminister Parisa Liljestrand tagit emot läslistorna.

Vart fjärde barn i förskolan har utländsk bakgrund. Det innebär att de allra flesta som arbetar i förskolan kommer att arbeta med barn som har ett annat modersmål än svenska och som kan behöva stöd i sin språkutveckling. Samtidigt finns det personal i förskolan vars kunskaper i svenska brister. I budgetpropositionen för 2025 föreslog regeringen en förlängning av den pågående satsningen på språkträning för anställda i välfärden, där bland annat personal i förskolan ingår. Nu förlängs även Skolverkets uppdrag om satsningen.

Att elever kan läsa och förstå vad de läser är grunden för deras lärande i alla skolämnen. På sikt påverkar det också möjligheterna att klara av en utbildning och etablera sig på arbetsmarknaden. Under vecka 44 är det läslov i Sverige, ett tillfälle då läsningen kan få extra stor plats på bibliotek, fritidshem, förskolor, fritidsgårdar, idrottsföreningar och hemma i läsfåtöljen.

Regeringen ger Center mot våldsbejakande extremism (CVE) vid Brottsförebyggande rådet två nya uppgifter. Syftet med den första uppgiften är att förhindra att offentliga medel går till verksamheter med kopplingar till våldsbejakande extremism eller andra antidemokratiska miljöer. Den andra uppgiften innebär utökade möjligheter att erbjuda stöd till skolor och andra aktörer som känner oro för en skolattack.

Spetsutbildningar är viktiga för att möta högpresterande elever som behöver utmanas särskilt mycket i undervisningen. Spetsutbildningar i vissa ämnen har hittills bedrivits som försöksverksamhet, som nu kommer att avslutas. I stället införs spetsutbildning som en permanent del av skolväsendet med stramare regler för att garantera att de spetsutbildningar som startar håller en hög kvalitet.