Regeringens prioritering: Säkerhetspolitiska läget

Under FN-förbundets seminarium på FN-dagen den 24 oktober höll utrikesminister Maria Malmer Stenergard ett anförande. Seminariet hölls på konserthuset i Stockholm. Det talade ordet gäller.

(Ny version) Regeringen har nu beslutat om och lagt fram en totalförsvarsproposition för åren 2025–2030. Det handlar om kraftiga förstärkningar till totalförsvaret. I tillskott får det militära försvaret över 170 miljarder extra och det civila försvaret sammanlagt 37,5 miljarder extra till 2030. Det är historiska satsningar. Försvarsutgifterna kommer därmed att uppgå till 2,6 procent av BNP redan 2028.

Propositionen innehåller förslag om ett nytt mål för totalförsvaret, nya mål för det militära försvaret respektive civila försvaret samt inriktningen för Försvarsmaktens krigsorganisation. Vidare innehåller propositionen regeringens bedömning av den säkerhetspolitiska utvecklingen. Regeringen behandlar utifrån denna utgångspunkt totalförsvarets fortsatta utveckling inklusive en initial bedömning av Natomedlemskapets konsekvenser för utformningen av det militära och civila försvaret.

Ukrainas ekonomiska situation, reformarbetet för landets EU-närmande och den omfattande ryska förstörelsen av energiinfrastrukturen stod på agendan när den internationella givarplattformen för Ukraina samlades i Rom den 9 oktober för ett styrkommittémöte. Ulrik Tideström, Sveriges särskilda sändebud för Ukrainas uppbyggnad, deltog på mötet.

Regeringen har i dag överlämnat en proposition till riksdagen med förslag på hur Sverige under 2025 ska bidra till Natos samlade avskräckning och försvar i det nordatlantiska området.

I propositionen föreslås att riksdagen medger att regeringen ställer en svensk väpnad styrka bestående av markförband, specialförband och amfibieförband om högst 1 200 personer, högst sex örlogsfartyg med tillhörande personal och högst 24 stridsflygplan med tillhörande personal till förfogande till och med den 31 december 2025 för att bidra till Natos samlade avskräckning och försvar av det nordatlantiska området.

Måndagen den 7 oktober håller utrikesminister Maria Malmer Stenergard en pressträff tillsammans med försvarsminister Pål Jonson samt infrastruktur-och bostadsminister Andreas Carlson och utrikespolitisk talesperson för Liberalerna Joar Forssell om propositionen ”Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025”.

Sverige och Finland annonserade på måndagen den 16 september att Sverige har som ambition att leda Natos framskjutna närvaro i Finland, en så kallad Forward Land Forces. Inledningsvis kan det svenska bidraget komma att bestå av stabsofficerare till ett högkvarter som kommer stå för planeringen av verksamheten.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Sverige gett betydande militärt och civilt stöd till Ukraina. För att förstärka och öka långsiktigheten av det svenska stödet till Ukraina kommunicerade regeringen den 22 maj 2024 att den inför en ram för det militära stödet till landet för åren 2024–2026. Ramen uppgår till 75 miljarder kronor, fördelat på 25 miljarder kronor per år. I och med den Extra ändringsbudget med ytterligare stöd till Ukraina som lämnades till riksdagen den 11 september, har hela ramen för 2024 tagits i anspråk.

I denna proposition lämnar regeringen förslag till ändringar i statens budget för 2024. Förslagen är en följd av det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

I dag, 9 september, har regeringen presenterat det 17:e militära stödpaketet till Ukraina. Paketet som uppgår till ett värde av 4,6 miljarder, möter Ukrainas mest prioriterade militära behov och skapar handlingsfrihet för framtiden. Det inkluderar donation av materiel, direktupphandling, materielsatser och finansiella donationer.

Regeringen har beslutat om ett stöd på ytterligare 500 miljoner kronor för värme- och elförsörjning i Ukraina. Stödet beräknas av Världsbanken kunna bidra till att generera el till 185 000 människor, och blir därmed ett av Sveriges hittills största bidrag till ukrainsk energiförsörjning. 

Regeringen har beslutat om ett stöd på två miljoner kronor till invånarna i Gammalsvenskby i Ukraina. Byn, som grundades av svenskar 1782, har varit mycket hårt utsatt sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes. Det nya stödet ska användas för att täcka akuta behov för invånarna under vintern. Insatsen innebär även att byns barn får möjlighet att åka på sommarläger till Gotland nästa år. Stödet är ett första steg i ett svenskt engagemang för att återuppbygga byns kulturarv på sikt.

Regeringen kommer att ge ett stöd på närmare 10 miljoner kronor för att bidra till återuppbyggnaden av barnsjukhuset Okhmatdyt. Det svenska bidraget ska gå till den ideella organisationen Beredskapslyftet som i samarbete med Astrid Lindgrens Barnsjukhus vid Karolinska Universitetssjukhuset är initiativtagare till projektet och ansvarar för inköp av utrustning. Beredskapslyftet har hittills samlat in omkring 10 miljoner kronor i privat finansiering.

Regeringen har idag utsett Ulrik Tideström till särskilt sändebud för Ukrainas uppbyggnad, näringsliv och utveckling.

Regeringen har beslutat att Svenska kraftnät får överlåta reservkraftverk till Ukraina, för att stötta landets energiförsörjning.

Genom Unicefs humanitära fond, som Sverige är en stor givare till, kunde man omedelbart bistå de som drabbades i missilattacken mot barnsjukhuset i Ohmatdyt den 8 juli. Regeringen förbereder nu beslut om ytterligare fem miljoner kronor i omedelbart humanitärt stöd för den fortsatta responsen. Stödet kommer att kanaliseras genom Unicef och gå direkt till de drabbade barnen och deras familjer.

Den 9–11 juli deltog statsminister Ulf Kristersson på Natos toppmöte i Washington tillsammans med utrikesminister Tobias Billström och försvarsminister Pål Jonson. Medlemsländerna enades bland annat om nytt stöd till Ukraina och åtgärder för att stärka alliansens förmåga till avskräckning och försvar. Under toppmötet uppmärksammades också försvarsalliansens 75-årsjubileum.

Regeringen bidrar med 9,7 miljoner kronor till Näringslivets Internationella Råd (NIR) för projekt i Ukraina. Projektet ska stödja utvecklingen och samordningen av Ukrainas 112-system för att stärka Ukrainas motståndskraft och räddningstjänstens kapacitet. Projektet bidrar även till att stärka Ukrainas EU-integration.

Regeringen har beslutat om Sveriges nya nationella säkerhetsstrategi. Strategin innehåller fem vägledande principer för hantering av Sveriges säkerhet. Den utgör ramverket för regeringens arbete med nationell säkerhet fram till 2030.