Fler utrikes födda kvinnor i jobb

Sverige befinner sig i en utdragen lågkonjunktur och arbetslösheten är fortsatt hög. Under tredje kvartalet 2025 uppgick arbetslösheten till 8,8 procent – en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med föregående kvartal. Många utrikes födda har svårt att komma in på arbetsmarknaden, ofta på grund av bristande språkkunskaper och kort utbildning.

Jämställdhet mellan kvinnor och män är en självklar del i vår demokrati och det genomsyrar regeringens politik. Regeringens förslag till Sveriges budget inkluderar ett jämställdhetsperspektiv och ett femtiotal utpekade statliga myndigheter arbetar med jämställdhet i sin kärnverksamhet. Ta del av några av de beslut som fattats under det senaste året för att stärka kvinnors rättigheter och möjligheter.

Samtidigt som arbetslösheten är hög söker arbetsgivare i hela landet nya medarbetare och rätt kompetens. Därför behöver både den geografiska och den yrkesmässiga rörligheten öka bland arbetssökande. Regeringen ger nu Arbetsförmedlingen i uppdrag att vidareutveckla kontrollen av att detta sker.

Sverige befinner sig i en utdragen lågkonjunktur. Under fjärde kvartalet 2024 uppgick arbetslösheten till 8,4 %, vilket är en ökning med 0,4 procentenheter på årsbasis. Regeringen genomför nu en rad åtgärder för att de grupper som har svårast att konkurrera på arbetsmarknaden ska komma i arbete. Det handlar bland annat om att öka kunskaperna i svenska språket hos utrikes födda och att fler ska gå en utbildning. Samtidigt avser regeringen att strama åt regelverket och införa mer kännbara sanktioner för när en deltagare i arbetsmarknadspolitiska program på olika sätt missköter sitt arbetssökande.

Jämställdhetsmyndigheten fortsätter att fördela statsbidrag till kvinnors och flickors organisering som kan bidra till deltagande i den demokratiska processen, med särskilt fokus på utanförskapsområden. Regeringen satsar också på att nå utrikes födda kvinnor via den öppna förskolan i ett samarbete med Sveriges kommuner och regioner.

I budgetpropositionen för 2025 avser regeringen att föreslå flera satsningar för att lägga om integrationspolitiken. Regeringen föreslår breda insatser med språkinsatser för barn och personal i förskola, skola, fritids och äldreomsorg. För att bättre kunna följa utvecklingen föreslås medel avsättas för att utveckla och genomföra en mer ändamålsenlig uppföljning av integrationen.

Sverige har betydande integrationsproblem, vilket bland annat syns i arbetslösheten som är tre gånger högre bland utrikes födda än inrikes födda. För att stärka integrationsarbetet har regeringen i vårändringsbudgeten föreslagit ett nytt integrationspolitiskt mål, som klargör samhällets krav på att individen ska etablera sig, lära sig svenska och komma i arbete.

Onsdag den 15 maj kl. 11.00 bjuder arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson in till pressträff för att presentera regeringens förslag på nya integrationsmål och regeringens bild av arbetsmarknadsläget.

Den 3 april besöker arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson Södertälje. Under dagen besöker han Hovsjöskolan och idrottsföreningen Lebi för att diskutera den roll som skolan och en meningsfull fritid spelar för ökad trygghet och förbättrad integration. Pehrson träffar även Telge Tillväxt som är ett lokalt initiativ för minskad arbetslöshet bland unga vuxna och utrikesfödda kvinnor.

Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson har tagit emot ett delbetänkande från Utredningen om en målstyrd integrationspolitik. Utredningen föreslår bland annat ett nytt integrationspolitiskt mål.

Betänkande av Utredningen om en målstyrd integrationspolitik. I delbetänkandet, Mål och mening med integration (SOU 2024:12), lämnas förslag och bedömningar om nya mål för integrationspolitiken.

I flera uppdrag i myndigheternas regleringsbrev har regeringen fokus på ekonomisk jämställdhet. Nya uppdrag rör bostadsmarknaden och distansarbete. Pågående uppdrag, med direkt påverkan på den ekonomiska jämställdheten rör fortsatta satsningar på utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden.

Här kan du ta del av de remissvar som kommit in till Arbetsmarknadsdepartementet på remissen av delbetänkandet Etablering för fler – jämställda möjligheter till integration (SOU 2023:24). Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

Att öka tryggheten i Sverige och bekämpa kriminaliteten är en prioriterad fråga för regeringen. En viktig del i detta är det brottsförebyggande arbetet. Här finns ett urval av regeringens breda insatser med fokus på bland annat skola, arbetsmarknad, jämställdhet, utanförskap och integration.

Svensk ekonomi är i en lågkonjunktur. Arbetslösheten ökar och sysselsättningen minskar. Utrikes födda har en svagare förankring på arbetsmarknaden, vilket gör att de riskerar att drabbas hårdare av en fortsatt ökande arbetslöshet. Sammantaget kan detta driva på utanförskapet i samhället. Regeringen har därför aviserat flera reformer för att möta utmaningarna – etableringsjobb och satsningar på yrkesutbildning och sfi.

Onsdag den 8 november håller arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson en pressträff om arbetsmarknadsläget i Sverige.

Att öka tryggheten i Sverige och bekämpa kriminaliteten är en prioriterad fråga för regeringen. En viktig del i detta är det brottsförebyggande arbetet som behöver ske på bred front och i samverkan med kommuner och mellan myndigheter. Här kan du ta del av insatser inom Arbetsmarknadsdepartementets områden: integration, jämställdhet, utanförskap, arbetsmarknad och arbetsliv.

Arbetslösheten i Sverige har slutat minska och skillnaderna är stora mellan olika grupper. Utrikes födda är tydligt överrepresenterade bland arbetslösa, och i gruppen långtidsarbetslösa är fler personer födda utanför Europa än i Sverige. I många fall är bristande kunskaper i svenska en del av orsaken. Därför vill regeringen stärka undervisningen i svenska för invandrare (sfi).

Regeringen ger Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten och Migrationsverket i uppdrag att implementera den myndighetsgemensamma planen för att öka utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden (dnr A2022/00809).

Den som får både etableringsersättning och etableringstillägg eller bostadsersättning har svagare ekonomiska incitament att arbeta jämfört med andra. Det kan bidra till lång tid i arbetslöshet och utanförskap. Regeringen har därför beslutat att en utredare ska analysera om regelverket för etableringsersättningen, etableringstillägget och bostadsersättningen innehåller tillräckligt starka incitament för att den nyanlända ska börja arbeta. Utredaren ska också föreslå ett nytt mål för integrationspolitiken för att betona individens eget ansvar för att bli en del av samhället.