Pressmeddelande från Kulturdepartementet, Utbildningsdepartementet

Utredning ska se över om fler årskurser ska få möjlighet till judiska studier i grundskolan

Publicerad 03 september 2026

Regeringen vill se över om möjligheterna att anordna judiska studier bör stärkas. Därför tillsätter regeringen nu en utredning som ska undersöka om fler årskurser än i dagsläget ska få möjlighet till judiska studier.

Ett sätt att göra det möjligt för elever i den judiska minoriteten att fördjupa sina kunskaper om judiskt liv och judiska språk är genom god tillgång till judiska studier. Grundskolor med årskurs 7–9 kan därför ansöka om att få anordna judiska studier. Utbildningen omfattar judisk kultur, historia, traditioner och religion och eleverna ska få 240 timmars undervisningstid i ämnet. Eleverna som går utbildningen ska även ha möjlighet att välja hebreiska och jiddisch som språkval. 

I dag anordnas judiska studier bara på en enda svensk högstadieskola men det är möjligt att fler skolor skulle erbjuda utbildningen om villkoren såg annorlunda ut. I mars 2026 beslutade regeringen därför om ett stimulansbidrag på 2 miljoner kronor för att ge bättre förutsättningar att anordna judiska studier. Nästa steg är att regeringen vill att en utredning ska se över om målgruppen ska utökas till fler årskurser. 

–  Vi måste se till att elever som tillhör den judiska minoriteten också får bästa möjliga förutsättningar att lära sig om sin kultur, historia, traditioner och religion. Den särskilda utbildningen i judiska studier fyller en viktig roll för att göra det möjligt. Därför vill vi att en översyn görs om fler årskurser i grundskolan bör få anordna judiska studier, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson. 

–  Att satsa på barn och ungas möjligheter att fördjupa sig i sin kultur är en viktig del av regeringens arbete för de nationella minoriteterna. Från den judiska gruppen har det länge funnits önskemål om satsningar på hebreiska, och inte bara jiddisch som är erkänt som nationellt minoritetsspråk. Att vi nu ser möjligheterna att anordna judiska studier är ett steg i den riktningen, säger kulturminister Parisa Liljestrand.

–  I en tid då antisemitismen åter växer måste vi både bekämpa hatet och stärka det judiska livet. Genom att ge fler elever möjlighet att ta del av judiska studier stärker vi både kunskapen om judiskt liv och förutsättningarna för en levande judisk kultur i Sverige, säger Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson Kristdemokraterna.

Till utredare utses Kerstin Hultgren, ämnesråd vid Utbildningsdepartementet.

Judiska studier

Regeringen har sedan den tillträdde prioriterat arbetet mot antisemitism, bland annat genom att ta fram en nationell strategi för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism, som beslutades i maj 2025. I strategin finns målsättningen att det ska finnas god kunskap om judiskt liv i samhället och personer som tillhör den judiska minoriteten ska ha goda möjligheter att lära sig judiska språk.

I både regeringens strategi för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism i Sverige (Ku2025/00578) och betänkandet Nationell strategi för att stärka judiskt liv i Sverige 2025–2034 (SOU 2024:3) lyfts betydelsen av kunskap och utbildning om judiskt liv och språk fram.

I budgeten för 2026 införde regeringen därför ett stimulansbidrag på 2 miljoner kronor för att kompensera huvudmän för ökade kostnader i samband med att de anordnar judiska studier i årskurs 7–9 enligt förordningen om särskild utbildning med judiska studier i grundskolan. I mars 2026 beslutade regeringen om förordningen som beskriver villkoren.