Life science-strategin: Internationell attraktivitet och konkurrenskraft
Investerings- och exportfrämjande är de två grundläggande komponenterna i internationaliseringen av svensk life science. Sidan uppdateras löpande.
8.1 Bättre företagsvillkor för forskning och utveckling |
Den 1 juli 2021 infördes ytterligare en förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling. |
8.2 Ökat främjande för export och investeringar |
Vinnova gavs i uppdrag att etablera en innovationshubb för att möjliggöra produktion av avancerade läkemedel och vacciner. Uppdraget avser leda till en storskalig processkapacitet och planeras att genomföras i samverkan med företaget NorthX Biologics i Matfors. Vinnova får för uppdraget 21 miljoner kronor 2021. För 2022 beräknas 15 miljoner kronor avsättas. Vinnova skjuter därutöver till 14 miljoner kronor ur befintliga medel. Uppdraget ska slutredovisas senast 31 mars 2023.
Samförståndsavtalet togs fram av life science-kontoren i Sverige och Storbritannien och utgår från ländernas styrkor och gemensamma prioriteringar som bland annat inkluderar tidig diagnostik, kliniska prövningar, antibiotikaresistens och pandemiberedskap. |
8.3 Företagsinkubatorer i världsklass |
Två exempel på innovationshubbar är BioVentureHub vid AstraZeneca i Mölndal och Testa Center i Uppsala. BioVentureHub 2.0 innebär fortsatt stöd från Vinnova och expandering av verksamheten med målet att bli ett världsledande ekosystem inom life science och bygger vidare på det unika svenska samarbetsklimatet. |
8.4 Kontinuerlig omvärldsbevakning, analys och uppföljning |
Vinnova har fått i uppdrag att analysera den svenska life science-branschen. Syftet är att följa utvecklingen och tydliggöra Sveriges position internationellt. Rapporteringen av uppdraget ska lämnas årligen. Vart tredje år, med start 2024, ska rapporten ta en bredare ansats med fördjupad rapportering från ett särskilt relevant område. Regeringsuppdrag att följa den svenska life science-sektorn | Vinnova |