Militärt försvar

Sverige bidrar med 100 miljoner dollar till det amerikanska initiativet Prioritised Ukraine Requirements List (PURL). Tillsammans med Nederländerna, Norge och Storbritannien finansierar Sverige ett samlat stödpaket på totalt 500 miljoner dollar för att stärka Ukrainas försvarsförmåga.

Sverige kommer att bidra med stridsflyg (JAS 39 Gripen) till den nyetablerade Natooperationen Arctic Sentry. Operationen har till uppgift att bidra till säkerhet i Arktis och Höga Nord.

Den 12–15 februari äger den årliga säkerhetskonferensen Munich Security Conference (MSC) rum i tyska München. Från den svenska regeringen deltar statsminister Ulf Kristersson, utrikesminister Maria Malmer Stenergard, försvarsminister Pål Jonson och minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin.

I dag remitteras en promemoria med förslag som ger möjlighet till utökat skydd för vissa civila rörliga objekt, så som exempelvis fartyg, luftfartyg och fordon samt transporter kopplade till försvarsindustrin. Med lagförslaget kommer vissa särskilt skyddsvärda civila rörliga objekt och transporter att kunna beslutas vara skyddsobjekt. Det innebär att objekten kan skyddas av civila skyddsvakter.

Här kan du ta del av till vilka instanser som regeringen har remitterat Ds 2026:3 Utökat skydd för vissa civila vapentransporter.

Det försämrade säkerhetspolitiska läget har medfört en ökad hotbild mot bland annat försvarsindustrins transporter. I promemorian föreslås därför att det genom ändringar i skyddslagen (2010:305) och skyddsförordningen (2010:523) införs bestämmelser som gör att även särskilt skyddsvärda civila rörliga objekt och vapentransporter kan beslutas vara skyddsobjekt.

Utredningstiden förlängs.

I lagrådsremissen föreslås en ny lag om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet i krig eller krigsfara. Förslaget syftar till att möjliggöra för Försvarets radioanstalt att bedriva en effektiv och ändamålsenlig signalspaning även under sådana särskilda förhållanden.

I lagrådsremissen föreslås att Totalförsvarets forskningsinstitut ska omfattas av samma reglering som Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk och Försvarets radioanstalt dels i fråga om tillstånd och tillsyn inom miljö- och hälsoskyddsområdet, dels i fråga om tillsyn på strålskyddsområdet och livsmedelsområdet.

Den 11 och 12 februari kommer försvarsminister Pål Jonson att delta på försvarsministermötet inom EU samt Nato. I samband med Natos försvarsministermöte kommer även ett möte att hållas inom ramen för Ukraine Defence Contact Group. Ökat stöd till Ukraina är den fråga som kommer prägla alla tre möten.

Försvarsminister Pål Jonson och Danmarks försvarsminister Troel Lund Poulsen har presenterat att Sverige och Danmark tillsammans köper luftvärnskanoner av typen Tridon Mk 2 till stöd för Ukraina. Genom att erbjuda andra länder möjligheten att medfinansiera svensktillverkad materiel kan volymerna öka, kostnaderna pressas och produktionsförmågan öka. Ukraina kan därigenom få fler vapensystem snabbare.

På tisdag den 3 februari kommer försvarsminister Pål Jonson och Danmarks försvarsminister Troels Lund Poulsen att hålla en pressträff. Under pressträffen kommer en gemensam nyhet att presenteras. Under besöket i Göteborg kommer försvarsministrarna också att hålla ett bilateralt möte.

Tisdag den 27 januari besöker försvarsminister Pål Jonson Härnösand och stadens hamn. Försvarsmaktens materielverk (FMV) kommer under dagen också att berätta om den provverksamhet som genomförs.

Regeringen reglerar myndigheters verksamhet i Nato genom bland annat denna raminstruktion.

I dag, måndag den 19 januari, reser försvarsminister Pål Jonson till Bryssel för att delta i ett möte med fokus på säkerhet och försvar i Arktis och Nordatlanten.

Den 16 januari besöker försvarsminister Pål Jonson Lettland för att delta i den överlämningsceremoni som signalerar att ett svenskt förband underställs Natos befäl inom ramen för FLF Lettland. Pål Jonson träffar också sin lettiska motpart, försvarsminister Andris Spruds bilateralt.

Det militära stödet till Ukraina hör till regeringens högsta prioriteringar för regeringen. Utbildningsverksamhet utgör del av det stöd som Sverige lämnar och möjliggör för Ukraina att upprätthålla och stärka sin försvarsförmåga. Regeringen har därför gett Försvarsmakten i uppdrag dels att genomföra en försörjningslösning för materiel donerad till Ukraina, dels att genomföra utbildningsverksamhet för utvecklingen av Ukrainas försvarsförmåga.

Gruvindustrin är avgörande för all modern teknik och inte minst modernt försvarsmateriel. Utan sällsynta jordartsmetaller och kritiska mineral kan industrin inte producera och försvaret inte utrustas. Regeringen har därför som ambition att bidra till svensk och europeisk säkerhet genom att främja öppnandet av nya gruvor. Säkerhetsaspekter kommer att väga tungt när dessa frågor avgörs framåt.

Regeringen har beslutat att satsa över fyra miljarder kronor till anskaffning av olika typer av obemannade system till Försvarsmaktens krigsförband. Regeringen satsar också 1,3 miljarder kronor på en utökad rymdförmåga. Satsningen på obemannade system innehåller bland annat patrullrobotar, spaningsdrönare, luftburen telekrigsförmåga och marina drönare vilket ökar krigsförbandens förmåga på bredden. Rymdsatsningen består av anskaffning av flera satelliter för spaning och övervakning.