Kärnkraft i Sverige

Regeringen beslutade i mars 2026 om tre propositioner med förslag som ska göra det enklare att etablera ny kärnkraft i Sverige. Det handlar om fler möjliga platser för kärnkraft vid kusten, en mer ändamålsenlig prövning och vad som avses med en kärnteknisk anläggning.

Publicerad 5 mars 2026.

• Pressmeddelande: Regeringen gör det enklare att etablera ny kärnkraft
• Pressträff vid presentation av lagrådsremisser Webb-TV

Regeringen har tagit emot en rapport från Strålsäkerhetsmyndigheten om hur lagstiftningen kan anpassas för driva kärnkraftverk vid höjd beredskap. Förslagen handlar om hur vi kan säkerställa att vi har en baskraft, även i tider av kris eller krig.

Publicerad 17 februari 2026.

Regeringen tog i oktober 2025 emot Kärnkraftsprövningsutredningens delbetänkande Ny kärnkraft – ett samlat system för omhändertagande av
radioaktivt avfall.

Publicerad 3 oktober 2025.

För att kunna hantera framtida tillståndsprövningar för ny kärnkraft gav regeringen Strålsäkerhetsmyndigheten i uppdrag att stärka sin kompetens.  Myndigheten lämnade över sin slutredovisning till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari i december 2025.

Publicerad 22 december 2025.

I regleringsbrevet för 2026 får Naturvårdsverket förstärkningar för insatser som kan leda till kortare prövningstider för industrin och till minskade klimatutsläpp.  20 miljoner kronor ska betalas ut till kommuner för att korta prövningstider inför tillståndsprocesserna med etablering av nya kärntekniska anläggningar. 

Publicerad 23 december 2025.

Regeringen beslutade i augusti 2025 om en proposition med förslag om ändringar i miljöbalken och minerallagen som ska möjliggöra utvinning av uran i Sverige.

Publicerad 28 augusti 2025.

Utredningen ”Ny kärnkraft i Sverige – ett andra steg” för att underlätta för ny kärnkraft tillsattes i november 2025. Regeringen gav en utredare i uppdrag att analysera hur tillståndsprocesserna för kärnkraft kan bli tydligare, kortare och om ett snabbspår för kärnkraft i miljötillståndsprocessen kan och bör införas.

Publicerad 2 november 2023.

Regeringen fattade den 28 september 2023 beslut om propositionen Ny kärnkraft för Sverige – ett första steg. Den innehåller förslag om att bestämmelsen i miljöbalken som förbjuder att det byggs kärnreaktorer på andra platser än där det redan finns kärnkraft tas bort. Därutöver föreslog regeringen och Sverigedemokraterna att bestämmelsen som begränsar antalet reaktorer i drift till tio tas bort.

Publicerad 28 september 2023.

Regeringen gav Naturvårdsverket i uppdrag att finansiera och samordna utvalda kommuners arbete med att utveckla arbetssätt för en koordinerad process för att möjliggöra effektiva plan- och tillståndsprocesser för etablering av kärnenergianläggningar. Uppdraget redovisades 27 november 2025.

Strålsäkerhetsmyndighetens uppdrag är att granska att de som avser bygga ny kärnkraft i Sverige uppfyller de högt ställda kraven på strålsäkerhet som finns reglerat i lagar, förordningar och föreskrifter. Myndigheten inspekterar och granskar hela processen från byggnation och drift till avveckling och avfallshantering.

Sverige behöver bygga nya kärnkraftsreaktorer för att säkerställa framtidens elbehov, öka leveranssäkerheten i elsystemet, och bidra till konkurrenskraftiga elpriser för kunder i hela landet.

På denna sida publiceras samlad information om det statliga stödet för investering i ny kärnkraft.

Sidan uppdateras löpande.

I maj 2025 beslutade riksdagen om en ny lag om statligt stöd till företag som vill investera i nya kärnkraftsreaktorer i Sverige. Det nya statliga stödet är begränsat till att omfatta investeringar upp till cirka 5 000 MW elektrisk effekt, vilket motsvarar fyra storskaliga reaktorer. Ansökan om stöd skickas till regeringen, och hanteras av Finansdepartementet genom sekretariatet för finansiering av ny kärnkraft.

Uppdaterad 26 juni 2025.

Klimat- och näringslivsdepartementet har beslutat om en utredning som ska lämna förslag på hur staten kan bidra till en effektiv utbyggnad av ny kärnkraft. Det handlar bland annat om hur staten kan stödja uppbyggnaden av leveranskedjor, kompetens och erfarenhetsutbyte, samt att föreslå hur detta arbete bör organiseras. Det ingår också att utreda om statligt delägande i kärnkraftsbolag bör organiseras i ett statligt ägarbolag.

Publicerad 11 mars 2026.

I budgetpropositionen för 2026 lämnar regeringen nu förslag om de ekonomiska ramarna för att kunna teckna avtal om de första projekten. Regeringen föreslår också förstärkningar för tillståndsprövning av ny kärnkraft. Dessutom tas nästa steg för att effektivisera miljöprövningen genom att en ny myndighet skapas.

Publicerad 19 september 2025.

Sverige har stora problem med volatila elpriser för både hushåll och företag och med obalanser i elsystemet. För att råda bot på detta behöver den fossilfria baskraften byggas ut. Regeringen beslutade i mars om propositionen Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft, med förslag på ett statligt stöd till företag som vill investera i nya kärnkraftsreaktorer. Nu har riksdagen beslutat i enlighet med regeringens förslag.

Publicerad 21 maj 2025.

Företag som är intresserade av att få statligt stöd för att bygga kärnkraftsreaktorer kan nu lämna in sin ansökan till regeringen. Om ansökan går vidare i processen sker förhandlingar mellan regeringen och det aktuella företaget om stödets villkor och omfattning. Det som förhandlas fram är ett låneavtal och ett differenskontrakt, samt villkoren för risk- och vinstdelning. Det kan även bli aktuellt att förhandla ett statligt delägande som en del av företagets kapitalstruktur.

Publicerad 31 juli 2025.

En särskild utredare får i uppdrag att föreslå hur ersättning från staten ska betalas när kärnkraft avvecklas på grund av politiska beslut. En möjlighet till ersättning ska ge större förutsebarhet till ägare och därmed incitament till nya investeringar i svensk kärnkraft.

Publicerad 2 oktober 2025.

Regeringen ger Business Sweden i uppdrag att under våren främja den svenska värdekedjan för ny kärnkraft genom export- och investeringsfrämjande insatser.

Publicerad 13 februari 2026.

Regeringen mottog den 23 mars 2026 den första ansökan för etablering av ny kärnkraft på 50 år. Ansökan om regeringens godkännande av en kärnteknisk anläggning på en ny plats har lämnats in enligt den nya tillståndsprocess som regeringen har föreslagit i propositionen "En mer ändamålsenlig prövning av kärntekniska anläggningar".

Publicerad 25 mars 2026.

Regeringen har tagit emot den första ansökan om statligt stöd för att bygga ny kärnkraft i Sverige. Det är Videberg Kraft AB som ansökt om stöd för att bygga nya reaktorer på Väröhalvön vid Ringhals. Bakom bolaget står Vattenfall AB och flera stora svenska industribolag inom Industrikraft i Sverige AB.

Publicerad 23 december 2025.

Vattenfall har beslutat att gå vidare med planerna på ny kärnkraft vid Ringhals. Det handlar om ny kärnkraft om cirka 1500 MW i ett första steg, med möjligheterna att i ett nästa steg bygga ytterligare 1 000 MW. 

En förutsättning för det beslut som Vattenfall har fattat är regeringens nya politiska inriktning med det statliga stödet för kärnkraftsinvesteringar och effektivare tillståndsprövning.

Publicerad 22 augusti 2025.

Företag som är intresserade av att få statligt stöd för att bygga kärnkraftsreaktorer kan nu lämna in sin ansökan till regeringen. Om ansökan går vidare i processen sker förhandlingar mellan regeringen och det aktuella företaget om stödets villkor och omfattning. Det som förhandlas fram är ett låneavtal och ett differenskontrakt, samt villkoren för risk- och vinstdelning. Det kan även bli aktuellt att förhandla ett statligt delägande som en del av företagets kapitalstruktur.

Publicerad 31 juli 2025.

Den 7 oktober 2025 genomförde regeringen en internationell kärnkraftskonferens, Nordic-Baltic Nuclear Investment Summit. Energi- och näringsminister Ebba Busch var värd för mötet med Finlands klimat- och miljöminister Sari Multala som medarrangör. Mötet samlade sex ministrar och mer än 200 företagsrepresentanter från kärnkrafts- och finanssektorn från fyra kontinenter.

I samband med konferensen ställde sig Estland, Finland, Lettland, Polen och Sverige bakom ett gemensamt skriftligt uttalande. Det pekar bland annat på kärnkraftens potential för att bidra till stärkt energisäkerhet, mer konkurrenskraftiga elpriser och till att fasa ut fossil energi. 

Publicerad 7 oktober 2025.

• Artikel: Regeringen genomförde en internationell kärnkraftskonferens
• Pressmeddelande: Ny kärnkraftsdeklaration stärker samarbetet i Östersjöregionen
• Video: Sverige är öppet för affärer

Lördagen den 2 december 2023 lanserade statsminister Ulf Kristersson, Frankrikes president Emmanuel Macron och USA:s särskilda presidentsändebud för klimatfrågor John Kerry samt stats- och regeringschefer, ministrar och industriledare från ett 20-tal länder på FN:s klimatkonferens COP28 en deklaration om stärkt samarbete på kärnkraftsområdet.

Deklarationen Triple Nuclear Energy syftar till att synliggöra kärnkraftens roll för att nå Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader samt att främja ansvarsfull och säker kärnkraft. De länder som ställer sig bakom deklarationen åtar sig bland annat att arbeta tillsammans för att främja ett globalt ambitiöst mål om att tredubbla kärnenergikapaciteten från 2020 till 2050.

Publicerad 2 december 2023

Den 8–10 december 2025 samlades 200 experter inom kärnkraft i Stockholm för en workshop om etablering av små modulära reaktorer (SMR). Den arrangerades av regeringen tillsammans OECD:s kärnenergiorgan Nuclear Energy Agency (NEA). Statssekreterarna Maja Lundbäck och Daniel Westlén inledde.

Publicerad 16 december 2025.

Den 19 september 2024 befann sig energi- och näringsminister Ebba Busch i Paris för att vara medordförande för konferensen Roadmaps to New Nuclear tillsammans med William D. Magwood, IV, generaldirektör för OECD:s kärnkraftsorganisation Nuclear Energy Agency (NEA). Konferensen, som arrangeras av NEA, samlade ministrar och höga näringslivsrepresentanter från hela världen.

Publicerad 19 september 2024.

Den 23 september 2024, deltog energi- och näringsminister samt vice statsminister Ebba Busch i ett möte mellan ministrar och andra höga företrädare för länderna som ställde sig bakom en deklaration vid COP28 om behovet av att tredubbla produktionen av kärnkraft till 2050. I anslutning till mötet ställde sig globala banker och finansiella institut bakom ländernas strävan att öka produktionen av el från kärnkraft.

Publicerad 24 september 2024.

Den 17 mars i Bryssel undertecknade energi- och näringsminister och vice statsminister Ebba Busch och Ukrainas energiminister German Galusjtjenko ett samförståndsavtal (MoU) om etablerandet av ett partnerskap inom energi och grön omställning. Avtalet innebär en avsiktsförklaring om fördjupat samarbete inom bland annat civil kärnkraft, leveranssäkerhet och näringslivets gröna omställning.

Publicerad 17 mars 2025.

Regeringen har beslutat att ge 1,4 miljoner kronor i stöd till Nuclear Energy Agency (NEA) och International Energy Agency (IEA). Hälften av medlen går till NEA:s initiativ för att accelerera små modulära reaktorer. Den andra hälften går till IEA för att inom ramen för rapporten World Energy Outlook analysera kärnkraftens roll i det globala energisystemet.

Publicerad 15 december 2025.

­Sverige och USA inleder ett nytt samarbete för att främja utbyggnaden av ny kärnkraft. Energi- och näringsminister Ebba Busch har signerat ett samförståndsavtal om bilateralt kärnkraftsamarbete i Washington, D.C. tillsammans med USA:s energiminister Jennifer Granholm. Avtalet syftar till att stärka samarbetet mellan Sverige och USA för att bidra till utbyggnaden av ny kärnkraft. 

Publicerad 1 augusti 2024.

Tisdagen den 19 december, lanserade energi- och näringsminister Ebba Busch samt Frankrikes energiminister Agnés Pannier-Runacher en avsiktsförklaring om fördjupat samarbete mellan Sverige och Frankrike på kärnkraftsområdet.

Publicerad 19 december 2023.

Kärnkraftsforskning har länge varit eftersatt i Sverige. För att sektorn ska kunna växa behöver forskning och innovation inom området utökas för att stärka den nationella kompetensen. För att skapa långsiktiga förutsättningar avsätter regeringen 600 miljoner kronor under perioden 2025–2028 för kärnkraftsforskning.

Publicerad 16 december 2024.

I slutet av mars 2026 tog regeringen emot den första ansökan på 50 år för etablering av ny kärnkraft. För att möjliggöra en utbyggnad har regeringen sedan tidigare tagit steg mot att säkra kompetensförsörjningen av framtidens kärnkraft. Under 2026 gör regeringen en riktad satsning på korta kurser inom kärnkraftsteknik som omfattar 13,5 miljoner kronor.

Publicerad 9 april 2026.

Regeringen har beslutat om ändringar i förordningen om statligt stöd till forskning och innovation på energiområdet. Ändringarna möjliggör bland annat att stöd till testnings- och experimentinfrastruktur inom kärnkraftsutveckling nu även kan ges till företag. Ändringarna trädde i kraft den 1 juni 2025.

Publicerad 25 april 2025.

Energimyndigheten har ett tydligt uppdrag att bidra till omställningen till ett fossilfritt energisystem och att prioritera finansiering av forskning och innovation inom kärnkraftsområdet.