Så fungerar stödmodellen för finansiering av ny kärnkraft

Investeringar i kärnkraft är förknippade med ekonomiska risker som leder till höga avkastningskrav från privata investerare. Genom att staten kan erbjuda lån med förmånliga villkor, långsiktiga prissäkringsavtal och vara med och dela på riskerna i ett projekt sjunker finansieringskostnaden. Detta är en förutsättning för att kunna få till stånd investeringar i ny kärnkraft som kan leverera el till en rimlig kostnad för elkonsumenter.

Förutsättningar för stöd

Stöd kan bara lämnas till företag vars verksamhet är begränsad till uppförande och drift av de nya kärnkraftsreaktorer som företaget ansöker om stöd för. Någon annan verksamhet får inte bedrivas. Befintliga företag med pågående verksamhet som vill ansöka om stödet behöver alltså starta ett särskilt projektbolag för detta.

Ett annat krav är att de planerade kärnkraftsreaktorer som man söker stöd för ska vara lokaliserade på samma plats i Sverige, och ha en sammanlagd installerad elektrisk effekt om minst 300 MW. Om det finns särskilda skäl får regeringen besluta om att lämna stöd även om reaktorerna har en lägre sammanlagd effekt. Företaget måste också ha ansökt om tillstånd att få uppföra, inneha och driva kärnkraftsreaktorn eller kärnkraftsreaktorerna och om erforderliga miljötillstånd innan regeringen kan fatta beslut om stöd.

Information om dessa tillstånd finns på Strålsäkerhetsmyndighetens respektive Sveriges Domstolars webbplatser:

Tillstånd för kärntekniska anläggningar – Strålsäkerhetsmyndigheten

Miljötillstånd – Sveriges Domstolar

En stödmodell med tre komponenter

Stödet ges i form av statliga lån och dubbelriktade differenskontrakt. Dessa båda delar bidrar med finansiellt stöd i olika skeden av ett projekt. I kommande stycken förklaras hur de statliga lånen och de dubbelriktade differenskontrakten fungerar. Stödets tredje komponent är en risk- och vinstdelningsmekanism.

Statliga lån

Innan reaktorn är i drift har företaget som får stöd inga intäkter från försäljning av el. Investeringskostnaderna behöver därför finansieras med lån och tillskott av eget kapital.

Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Stödet beräknas på kostnader som uppstått från tidpunkten när företaget ansökt om stöd. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. Villkoren regleras i ett låneavtal mellan staten och företaget som ansökt om och beviljats stöd.

Eftersom det tar lång tid innan investeringar i ny kärnkraft börjar generera intäkter utgör finansieringskostnaderna med privat utlåning utan riskdelning en betydande del av projektets totala kostnader. Genom att utnyttja den svenska statens låga upplåningskostnad och överlåta kreditrisken på staten kan finansieringskostnaderna sänkas, vilket i sin tur minskar produktionskostnaden för kärnkraftsel.

De statliga lånen ska betalas tillbaka
De statliga lånen är just lån och ska betalas tillbaka till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift. Återbetalningstiden regleras i lånevillkoren men kan aldrig överstiga den förväntade drifttiden för kärnkraftsreaktorn. Utgångspunkten är att lånen amorteras tidigare till exempel genom att de har en kortare löptid än den förväntade drifttiden eller att lånevillkoren utformas så att det finns incitament att ersätta de statliga lånen med privata lån i ett tidigare skede.

Dubbelriktade differenskontrakt

När kärnkraftsreaktorn tas i drift får företaget marknadsintäkter som till exempel kan användas för att täcka driftkostnader, amortera på de statliga lånen och ge en utdelning till företagets ägare. Dubbelriktade differenskontrakt minskar marknadsrisken, det vill säga risken för att ett framtida elpris inte kommer att kunna generera tillräcklig avkastning till företaget. Differenskontraktet säkerställer både en lägsta ersättning till företaget under den kommersiella driften av reaktorerna, och att eventuella övervinster överförs till staten. På samma sätt som låneavtalet regleras villkoren i ett avtal mellan staten och företaget.

Så fungerar det dubbelriktade differenskontraktet
Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i rutinmässig drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Det dubbelriktade differenskontraktet är finansiellt, vilket innebär att ersättningen beräknas utifrån ett lösenpris för el och en referenskapacitet för reaktorn.

Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten. Kontraktet är på så sätt dubbelriktat. 

Risk- och vinstdelningsmekanism

I villkoren för stödet finns också en mekanism som reglerar risk- och vinstdelning mellan företaget och staten. Mekanismen syftar till att ge företagets investerare ett visst skydd mot risker som kan påverka projektets lönsamhet negativt, i utbyte mot att staten får ta del av uppsidan vid gynnsamma projektutfall. Ett sådant skydd sänker investerares avkastningskrav och därför finansieringskostnaden för projektet. När den nya kärnkraftsreaktorn varit i drift en tid görs därför en avstämning av företagets avkastning. Risk- och vinstdelningsmekanismen aktiveras eller avaktiveras beroende på hur avkastningen ser ut i relation till ett förutbestämt intervall.

Villkoren för de statliga lånen och differenskontraktet kan vid behov tillfälligt ändras så att avkastningen på hela eller delar av det investerade egna kapitalet i företaget ligger inom det förutbestämda intervallet. Bedömningar av avkastningen på investerat eget kapital i företaget görs utifrån en på förhand fastställd värderingsmetod. Antal bedömningstillfällen, tidpunkten för dessa samt värderingsmetod regleras i avtal mellan staten och företaget.

Statligt ägande

Utöver det statliga stödet kan det också finnas skäl för staten att genom aktieförvärv bli delägare i ett företag som investerar i nya kärnkraftsreaktorer. Om staten går in som ägare är det på villkor som är jämförbara med övriga ägares. Statens ägarandel bör inte vara större än att övriga ägares incitament för ett effektivt genomförande av projektet säkerställs.

Processen för att få stöd

1 augusti 2025 börjar lagen om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft gälla. Då kan företag som är intresserade av att få statligt stöd för att bygga kärnkraftsreaktorer lämna en ansökan till regeringen.

En ny förordning, som bland annat reglerar kraven på innehållet i ansökan, har remitterats och bereds i Regeringskansliet. När förordningen är beslutad kommer detaljerad information om ansökningsprocessen att finnas på denna sida:

Ansökningsprocessen för företag som vill söka stöd för investering i ny kärnkraft

Bakgrund om det statliga stödet för investering i ny kärnkraft

• I december 2023 tillsattes en utredning, som 12 augusti 2024 överlämnade promemorian Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft (Fi 2023:F) till regeringen.
• 27 mars 2025 överlämnade regeringen propositionen Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft (2024/25:150) till riksdagen.
• Propositionen beslutades av riksdagen den 21 maj 2025.
• Lagen som reglerar de grundläggande förutsättningarna och formerna för statligt stöd till företag för investeringar i nya kärnkraftsreaktorer i Sverige träder i kraft den 1 augusti 2025.
• En förordning med kompletterande bestämmelser till lagen planeras träda i kraft den 1 augusti 2025. Förordningen innehåller bestämmelser om vad ansökningar om stödet ska innehålla.