Civilt försvar

Regeringen ger Kustbevakningen i uppdrag att utgöra Sveriges nationella kontaktpunkt, Security Operations Center (SOC), för den finskledda övervakningsmekanismen i Östersjön, Integrated Surveillance Mechanism (ISM).

Regeringen har beslutat om en nationell strategi för motståndskraft i samhällsviktig verksamhet 2026–2030. Visionen är att Sverige år 2030 har god motståndskraft mot alla typer av samhällsstörningar, både i kris och krig. Det är nödvändigt i det allvarliga säkerhetspolitiska läge som råder.

Det övergripande syftet med strategin, med tillhörande handlingsplan, är att ge en tydlig riktning för det arbete som krävs för att stärka motståndskraften i samhällsviktig verksamhet i Sverige och i Europa.

Cyberhoten mot Sverige har ökat både i omfattning och komplexitet. Därför föreslår regeringen flera lagändringar som ska stärka det nationella cybersäkerhetscentret vid Försvarets radioanstalt. Syftet är att ge centret de rättsliga förutsättningar som krävs för att förebygga, upptäcka och hantera cyberhot.

Regeringen föreslår en ny lag om uppgiftsskyldighet som ska gälla för myndigheterna som samverkar inom det nationella cybersäkerhetscentret. Regeringen föreslår också en ny lag om Försvarets radioanstalts behandling av personuppgifter inom ramen för centrets verksamhet och en sekretessbestämmelse till skydd för enskilda för uppgifter som förekommer hos centret.

Det försämrade säkerhetsläget i närområdet har ökat hoten mot kritisk undervattensinfrastruktur. Regeringen ger därför Kustbevakningen i uppdrag att vara Sveriges nationella kontaktpunkt i ett finsklett samarbete för stärkt övervakning i Östersjön.

Faktapromemoria gällande Proposal for a REGULATION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL on the European Union Agency for Cybersecurity (ENISA), the European cybersecurity certification framework, and ICT supply chain security and repealing Regulation (EU) 2019/881 (The Cybersecurity Act 2)

För att stärka skyddet av civilbefolkningen vid krig eller väpnat angrepp har regeringen beslutat om en proposition med flera nya förslag, däribland en ny lag om skyddsrum och skyddade utrymmen. Syftet är att säkerställa att Sverige har ett modernt och robust skydd av civilbefolkningen.

Det säkerhetspolitiska läget har försämrats över tid och det pågår en återuppbyggnad av det civila försvaret. För att åstadkomma ett starkare skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap krävs moderna och ändamålsenliga skyddsrum men också att det finns andra slags effektiva skyddsutrymmen. Det är även av stor vikt att det finns tydlig planering och ansvarsfördelning vad gäller utrymning och efterföljande inkvartering vid höjd beredskap. Regeringen föreslår därför en ny lag om skyddsrum och skyddade utrymmen samt ändringar i den lag som gäller utrymning och inkvartering under höjd beredskap.

Sverige ska inta en ledande roll inom artificiell intelligens. Nu presenterar regeringen den nya AI-strategin, som bland annat ska ge effektivare myndigheter, tydligare regler för företag och bättre förutsättningar för forskning. Målet är att Sverige ska vara bland de tio främsta länderna i världen inom AI.

I skrivelsen redogör regeringen för sin bedömning av de slutsatser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i rapporten Miljöräddning vid stora olyckor till sjöss – sällanhändelser som kan få omfattande konsekvenser (RiR 2025:27).

De senaste åren har antalet sprängdåd i samhället ökat kraftigt. Personer i kriminella miljöer använder allt oftare sprängmedel på offentliga platser, på andra platser där allmänheten vistas och direkt mot enskilda personers bostäder som en del av kriminella uppgörelser. Sprängdåden utförs ofta av personer inom den organiserade brottsligheten och inte sällan används legala sprängmedel som kommit i orätta händer. Det är av största vikt att motverka denna utveckling och förhindra att kriminella har tillgång till explosiva varor.

Cyberangrepp är en del av Rysslands krigföring mot Ukraina. Nu ingår Sverige och Ukraina ett samarbete som ska stärka Ukrainas motståndskraft på cyberområdet och samtidigt öka Sveriges förmåga att hantera avancerade cyberhot.

Här kan du ta del av till vilka instanser som regeringen har remitterat promemorian Myndigheten för utrikes underrättelser.

Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet med uppgift att bedriva civil utrikesunderrättelsetjänst. Myndigheten för utrikes underrättelser ska enligt uppdraget kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2027. I promemorian föreslås två nya författningar och andra författningsändringar som krävs för att myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet.

Den 12–15 februari äger den årliga säkerhetskonferensen Munich Security Conference (MSC) rum i tyska München. Från den svenska regeringen deltar statsminister Ulf Kristersson, utrikesminister Maria Malmer Stenergard, försvarsminister Pål Jonson och minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin.

I lagrådsremissen föreslås en ny lag om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet i krig eller krigsfara. Förslaget syftar till att möjliggöra för Försvarets radioanstalt att bedriva en effektiv och ändamålsenlig signalspaning även under sådana särskilda förhållanden.

Debattartikel av energi- och näringsminister Ebba Busch, klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari och minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin, Dagens industri, den 5 februari 2026.

Den 5 februari reser minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin till Norrbotten för att besöka Räddningstjänsten Gällivare och Jokkmokks vintermarknad.

Regeringen satsar på att stärka blodförsörjningen. Under 2026 tillförs medel till regionerna för att införa nya tester i hela landet som gör det möjligt att upptäcka smitta tidigare och öka säkerheten för både givare och patienter.