Bekämpning av terrorism

Regeringen har beslutat om förlängd utredningstid för Utredningen om förbättrade möjligheter att skydda Sveriges säkerhet.

Regeringen har beslutat att återinföra gränskontroll vid Sveriges inre gräns från och med den 12 november 2024 till och med den 11 maj 2025. Detta för att regeringen bedömer att det finns ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten.

Regeringen har mottagit slutredovisningen av uppdraget att intensifiera och utveckla arbetet mot illegala sprängningar. Rapporten innehåller flera konkreta förslag på åtgärder för att strypa kriminellas tillgång till explosiva varor.

(Ny version på grund av inställd resa) På grund tekniska problem med statsflyget fick utrikesministern och justitieministern under flygningen till Turkiet tyvärr vända tillbaka till Arlanda. Det var en ren säkerhetsåtgärd, och innebar ingen omedelbar fara för passagerare eller besättning. De hade sett fram emot mötet i Ankara där de skulle diskutera flera viktiga frågor, bland annat samarbete mot terrorism och organiserad brottslighet. Ett nytt möte ska bokas in så snart som möjligt.

Regeringen har i dag beslutat att utöka uppdraget för den utredning som ser över lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar. Utredaren ska nu även se över frågor som rör frysning av tillgångar.

Ändring i uppdraget.

Betänkande av Utredningen om stärkt skydd för Sveriges säkerhet vid allmänna sammankomster.

En särskild utredare ska se över lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar. Syftet är att utifrån det försämrade säkerhetsläget säkerställa att skyddet mot utlänningar som utgör kvalificerade hot mot Sveriges säkerhet är effektivt och även i övrigt ändamålsenligt. I syfte att stärka skyddet mot utlänningar som deltar i eller på annat sätt har samröre med kriminella nätverk ska utredaren ta ställning till hur även sådana individer under vissa förutsättningar ska kunna utvisas.

Regeringen har beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att se över lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar. Syftet är att utifrån det försämrade säkerhetsläget säkerställa ett effektivt skydd mot utlänningar som utgör kvalificerade hot mot Sverige. Utredaren ska också ta ställning till hur utlänningar som deltar i eller på annat sätt har samröre med kriminella nätverk ska kunna utvisas utan att de dömts för brott.

Regeringen ger Finansinspektionen i uppdrag att redovisa hur myndighetens penningtvättstillsyn kan utvecklas. Uppdraget syftar till att stärka förutsätt­ningarna för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism.

Regeringen har i dag beslutat att återinföra gränskontroll vid Sveriges inre gräns från och med den 12 maj till och med den 11 november 2024. Detta för att regeringen bedömer att det finns ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten.

Den 22–26 april besöker justitieminister Gunnar Strömmer New York och Washington D.C. Besöket är ett tillfälle för Sverige och USA att stärka det transatlantiska samarbetet för att möta gränsöverskridande utmaningar och hot, samt att utbyta erfarenheter i arbetet mot den organiserade brottsligheten.

Regeringen uppdrar åt Brottsförebyggande rådet (Brå) att vidta förberedelser inför inrättandet av en central stödfunktion vid Center mot våldsbejakande extremism (CVE) vid Brå. Syftet med stödfunktionen är att förhindra att offentliga medel fördelas till våldsbejakande extremism och andra antidemokratiska miljöer.

Regeringen har beslutat om en proposition med förslag som ger de brottsbekämpande myndigheterna utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel, till exempel hemlig rumsavlyssning och husrannsakan, för att förebygga och förhindra allvarliga brott. Även inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation ska få användas för att förebygga och förhindra fler typer av brott, som grovt bedrägeri, grovt skattebrott och grovt bidragsbrott.

Hemliga tvångsmedel kan redan i dag användas i flera olika skeden av det brottsbekämpande arbetet för att få tillgång till information. Möjligheterna för de brottsbekämpande myndigheterna att använda tvångsmedel för att förebygga och förhindra allvarlig brottslighet (s.k. preventiva tvångsmedel) är många gånger helt avgörande för att på ett effektivt sätt kunna avvärja ett nära förestående allvarligt brott.

Regeringen ger Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att vidta förberedelser inför inrättandet av en stödfunktion vid Center mot våldsbejakande extremism (CVE) vid Brå. Syftet med stödfunktionen är att förhindra att offentliga medel fördelas till verksamheter med kopplingar till våldsbejakande extremism eller andra antidemokratiska miljöer.

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag som ger de brottsbekämpande myndigheterna större möjligheter att använda preventiva tvångsmedel för att förebygga och förhindra allvarliga brott.

Hemliga tvångsmedel kan redan i dag användas i flera olika skeden av det brottsbekämpande arbetet för att få tillgång till information. Möjligheterna för de brottsbekämpande myndigheterna att använda tvångsmedel för att förebygga och förhindra allvarlig brottslighet (s.k. preventiva tvångsmedel) är många gånger helt avgörande för att på ett effektivt sätt kunna avvärja ett nära förestående allvarligt brott.

Förra veckan besökte justitieminister Gunnar Strömmer och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson AISAB ambulansstation i Solna. Under besöket träffade statsråden bland annat ambulanspersonal som var i tjänst under terrorattentatet på Drottninggatan i Stockholm 2017. Samhällets förmåga att hantera situationen under och efter ett terrorattentat är ett av fyra områden i regeringens nya strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. En viktig del i det arbetet är samordning av civila och militära sjuktransporter.

Här kan du ta del av de remissvar som har kommit till Justitiedepartementet på betänkandet Utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel 2 (SOU 2023:60). Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.