Uppföljning av den nationella strategin mot våldsbejakande extremism och terrorism
Publicerad
Vårt samhälle ska präglas av öppenhet, demokrati och respekt för grundläggande mänskliga fri- och rättigheter. Att förebygga, förhindra och skydda samhället från terroristattacker och andra ideologiskt motiverade brott prioriteras högt av regeringen. I januari 2024 presenterades en ny samlad strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Nu redovisar regeringen hur arbetet inom området har utvecklats sedan strategin presenterades.
Den nationella strategin mot våldsbejakande extremism och terrorism presenterades i ett ansträngt säkerhetsläge. Syftet var att mobilisera kraften i hela samhället – lokalt, regionalt och nationellt. Strategin tar ett samlat grepp om de komplexa och asymmetriska hot som våldsbejakande extremism och terrorism utgör mot vårt samhälle och utgår från fyra strategiska områden:
- förebygga våldsbejakande extremism och terrorism,
- förhindra terrorattentat och andra ideologiskt motiverade brott,
- skydda människor och samhällets funktioner och
- hantera situationen under och efter ett attentat.
Innan strategin beslutades, i juli 2023, hade de då 15 myndigheterna i Samverkansrådet mot terrorism fått i uppdrag att utveckla och intensifiera arbetet mot terrorism för att stärka Sveriges säkerhet. När strategin presenterades gav regeringen Brottsförebyggande rådet, Myndigheten för civilt försvar (då Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), Polismyndigheten och Säkerhetspolisen i uppdrag att införliva strategin inom ramen för sina verksamheter. Myndigheterna har arbetat målmedvetet, strukturerat och effektivt. Tillsammans med ny kunskap från forskare och erfarenheter och lärdomar från de allvarliga våldsbrott och terroristattentat som trots allt har inträffat, har samhället blivit bättre rustat att förebygga nya hot.
Arbetet med att förebygga våldsbejakande extremism och terrorism
Hotet från våldsbejakande extremism och terrorism är föränderligt. Med allt fler aktörer som agerar utifrån mindre djupgående ideologiska motiv, och som dessutom kan ingå i lösa nätverk och digitala gemenskaper, behöver samhällets förebyggande arbete fortsätta att utvecklas.
Kommuner har i dag möjlighet att få kunskapsmässigt, strategiskt och operativt stöd från Center mot våldsbejakande extremism (CVE) vid Brottsförebyggande rådet (Brå). En av inriktningarna i strategin är att det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism och terrorism bör integreras i det brottsförebyggande arbetet. Den nya socialtjänstlagen som har förtydligat socialnämndens ansvar för det brottsförebyggande arbetet utgör en viktig pusselbit i detta arbete.
Regeringen arbetar aktivt med att minska risken för att barn och unga radikaliseras och rekryteras till våldsbejakande extremism och terrorism. För att stärka skyddet för barn i digitala miljöer har regeringen tillsatt en utredning som ska analysera förutsättningarna att införa en åldersgräns på sociala medier. Samverkanstrukturen för systematiskt och långsiktigt arbete med barn och unga i miljöer kopplade till organiserade brottslighet, den så kallade Bob-strukturen, har utvecklats. Regeringen har även gett Skolinspektionen i uppdrag att förstärka sin tillsyn och granskning av skolor där det finns en risk för radikalisering. Som stöd för detta finns även ny lagstiftning som innebär ökade möjligheter till registerkontroll i skolväsendet och vissa andra verksamheter som rör barn.
För att bryta tillväxten av våldsbejakande extremism och terrorism behöver insatser göras för att fler ska lämna dessa miljöer. Flera myndigheter arbetar gemensamt för att utveckla stödet till avhoppare från kriminella eller andra våldsbejakande miljöer. För att bryta tillväxten har regeringen även vidtagit åtgärder för att förhindra att antidemokratiska grupperingar och rörelser ska kunna ta del av offentliga medel.
Nya tjänster och medievanor ställer högre krav på befolkningens kunskap om algoritmers påverkan på opinionsbildningen och ökad politisk polarisering, desinformation och informationspåverkan samt utmaningarna med avancerad teknik som artificiell intelligens. Regeringen ser det som fortsatt viktigt att stärka motståndskraften mot falska uppgifter, rykten och desinformation. Därför har Mediemyndigheten fått i uppdrag att genomföra en nationell satsning för att stärka medie- och informationskunnigheten i befolkningen.
Arbetet med att förhindra terroristattentat och andra ideologiskt motiverade brott
Regeringen har beslutat om nya lagar och myndigheter har fått nya verktyg i arbetet att förhindra terroristattentat och andra ideologiskt motiverade brott. Samverkan och informationsdelning mellan myndigheter är avgörande i arbetet med att förhindra allvarliga våldsdåd och terrorism. En gemensam problembild underlättar samordningen av insatser på lokal, regional och nationell nivå.
Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att riva sekretesshinder i syfte att relevant information ska kunna lämnas till och delas mellan brottsbekämpande myndigheter. Under mandatperioden har de brottsbekämpande myndigheterna även fått utökade möjligheter att använda hemliga och preventiva tvångsmedel för att kunna förhindra, utreda och lagföra allvarliga brott.
Arbetet med strategin har även inneburit att arbetet mot finansiering av våldsbejakande extremism och terrorism har intensifierats. Regeringen och myndigheterna har vidtagit åtgärder för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. Bland annat har ny lagstiftning kommit på plats om valutaväxling, som innebär att enbart kreditinstitut, institut för elektroniska pengar och betalningsinstitut får bedriva valutaväxling. EU:s terrorismsanktioner är ett verktyg som kan förhindra att personer, grupper och enheter får tillgång till finansiering som kan användas för terroristverksamhet.
För att förhindra terroristattentat behöver insatser göras som minskar spridningen av terrorisminnehåll samt hot och hat som sprids via digitala plattformar. Mot bakgrund av den rättsliga utvecklingen i EU har myndigheterna fått nya verktyg att avlägsna och förhindra spridning av terrorisminnehåll och annat olagligt innehåll online.
Att upptäcka personer som utgör ett säkerhetshot är centralt i arbetet med att förhindra ideologiskt motiverade brott. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att säkerställa att skyddet mot utlänningar som utgör kvalificerade hot mot Sveriges säkerhet är effektivt. Informationsutbytet och samverkan mellan myndigheterna har skapat bättre analyser vilket leder till att fler okända personer, inom grov brottslighet och i terrorismrelaterad verksamhet, kan identifieras.
Regeringen har vidtagit åtgärder nationellt och drivit på arbetet internationellt för att minska möjligheten att få tillgång till vapen och andra medel för attentat. Exempel på insatser är lagändringar för att få till stånd en mer ändamålsenlig tillståndsprövning samt en mer välfungerande och effektiv tillsyn av explosiva varor. Samtidigt bedriver regeringen ett aktivt arbete inom EU för att få till stånd skärpta regleringar när det gäller exempelvis pyroteknik.
Arbetet med att skydda människor och samhällets funktioner
För att öka säkerheten mot terrorism och hot i offentliga miljöer har Myndigheten för civilt försvar i samverkan med andra utvecklat stödet till kommuner och verksamheter inom exempelvis idrott, skola och religiös verksamhet. Regeringen har även stärkt säkerheten i skolmiljön och CVE har etablerat en nationell stödfunktion för att möta oron mot nya skolattacker.
Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser fortsätter att utvecklas. Regeringen har beslutat om en nationell cyberstrategi och en ny cybersäkerhetslag som innebär utökat ansvar för vissa verksamhetsutövare att stärka sitt skydd och rapportera incidenter.
Mötesfriheten och demonstrationsfriheten garanterar varje människas rätt att samlas och uttrycka sina åsikter. Den 1 juli 2026 trädde nya lagar i kraft som bland annat innebär att Polismyndigheten har fått tydligare befogenheter att ändra tid eller plats för en allmän sammankomst om det bedöms nödvändigt med hänsyn till ordning eller säkerhet.
Arbetet med att hantera situationen under och efter ett attentat
Utvärderingar av de allvarliga våldsdåd som har inträffat sedan strategin beslutades visar att det finns en beredskap att hantera situationen under och efter ett sådana allvarliga händelser. Samtidigt behöver denna beredskap fortsätta utvecklas.
En väl fungerande samverkan mellan polis, hälso- och sjukvård samt kommunala aktörer såsom räddningstjänsten, är en nödvändig del av detta arbete. Beredskapen inom hälso- och sjukvården och förmågan att hantera masskadehändelser har stärkts genom flera regeringsuppdrag. Samtidigt har Polismyndigheten utvecklat system för snabbare informationsdelning. Genom denna förändring kan information utbytas mellan polisen, regioner och kommuner i mycket snabbare takt än tidigare.
Genom lagändringar kopplat till terroristbrottslighet har Säkerhetspolisen fått bättre verktyg att förhindra terroristbrott. Lagändringar som förtydligar och utvidgar bestämmelsen om hets mot folkgrupp i brottsbalken har också trätt i kraft.
Regeringen arbetar aktivt med att stärka och utveckla olika aktörers stöd till de som blir offer för terrorism, hatbrott och demokratihotande brottslighet, samt stödet till anhöriga. Brottsoffermyndigheten är nationell kontaktpunkt för gränsöverskridande frågor som rör offer för terrorism. I mars 2026 invigdes Brottsoffermyndighetens Stödcentrum som är en nationell samordningsfunktion för personer drabbade av terrorism eller allvarlig brottslighet där bostaden förstörts.
Även journalistik och pressfrihet är viktiga byggstenar i demokratin, men nästan hälften av alla journalister i Sverige anpassar i dag sin rapportering för att slippa näthat och hot. Brottsofferjouren (BOJ) har fått medel av regeringen för att bygga upp en nationell kontaktpunkt för journalister som behöver stöd eller skydd med anledning av utsatthet i sin yrkesutövning.
Sammanfattningsvis har arbetet mot våldsbejakande extremism och terrorism utvecklats sedan den nationella strategin beslutades i januari 2024. Regeringen har initierat och prioriterat åtgärder som stärker svensk nationell säkerhet. Strategin har lyckats ta ett samlat grepp om de komplexa och asymmetriska hot som våldbejakande extremism och terrorism utgör mot vårt samhälle. Samhällets kunskap, beredskap och förmåga att förebygga och förhindra ideologiskt motiverad brottslighet har utvecklats. Samhällets förmåga att skydda människor och viktiga samhällsfunktioner har stärkts. Även beredskapen att hantera situationen under och efter ett attentat har förbättrats. Sammantaget är samhället nu bättre rustat mot våldsbejakande extremism och terrorism.
