Arbetet med att stärka Sveriges säkerhet

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remissen Skärpningar i lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar och utlänningslagen (SOU 2025:114). Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen med förslag till en ny ordning för vissa utlänningar som på grund av tillfälliga verkställighetshinder inte kan utvisas. Förslagen rör bland annat personer som utgör ett hot mot Sveriges säkerhet eller som har utvisats på grund av brott. Syftet är att stärka återvändandearbetet och att säkerställa att personer som ska lämna Sverige inte beviljas uppehållstillstånd med tillhörande rättigheter och förmåner.

Propositionen innehåller förslag om en ny ordning för vissa utlänningar när det finns ett hinder som inte är bestående mot att verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning. Den nya ordningen omfattar bland annat utlänningar som förekommer i säkerhetsärenden enligt utlänningslagen (2005:716) eller som har utvisats på grund av brott. Syftet är att skapa förutsättningar för ett effektivare återvändandearbete och att stärka statens förmåga att hantera individer som utgör ett hot mot den allmänna ordningen eller säkerheten och som under viss tid inte kan avlägsnas från landet.

I lagrådsremissen föreslås en ny lag om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet i krig eller krigsfara. Förslaget syftar till att möjliggöra för Försvarets radioanstalt att bedriva en effektiv och ändamålsenlig signalspaning även under sådana särskilda förhållanden.

Statsminister Ulf Kristerssons tal vid årsdagen av masskjutningen på Campus Risbergska. Örebro, 4 februari 2026. Det talade ordet gäller.

Den 4 februari har det gått ett år sedan masskjutningen på Campus Risbergska i Örebro. På årsdagen hålls en minnesstund vid Örebro slott där statsminister Ulf Kristersson, utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson och justitieminister Gunnar Strömmer deltar. Under ceremonin håller statsministern ett tal till minne av offren.

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag som stärker möjligheterna att ingripa mot avtal och andra förfaranden som kan hota Sveriges säkerhet. Förslagen innebär bland annat att myndigheterna får utökade befogenheter att besluta om åtgärder mot olämpliga avtal och samarbeten och att en anmälningsplikt införs för att dessa förfaranden ska upptäckas.

Mot bakgrund av det försämrade säkerhetspolitiska läget är det angeläget att de som bedriver tillsyn över säkerhetskänslig verksamhet har effektiva verktyg för att kunna ingripa mot förfaranden som innebär risker för Sveriges säkerhet.

Regeringen har beslutat om två propositioner med förslag som ska göra fastighetsmarknaden tryggare och samtidigt stärka Sveriges säkerhet.

För att Sverige ska ha en stark beredskap så behövs en välutvecklad totalförsvarsplanering. Regeringen har därför beslutat att förstärka och förtydliga det ansvar som Myndigheten för civilt försvar har.

Regeringen har beslutat att satsa över fyra miljarder kronor till anskaffning av olika typer av obemannade system till Försvarsmaktens krigsförband. Regeringen satsar också 1,3 miljarder kronor på en utökad rymdförmåga. Satsningen på obemannade system innehåller bland annat patrullrobotar, spaningsdrönare, luftburen telekrigsförmåga och marina drönare vilket ökar krigsförbandens förmåga på bredden. Rymdsatsningen består av anskaffning av flera satelliter för spaning och övervakning.

Tal av försvarsminister Pål Jonson på Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 12 januari 2026. Det talade ordet gäller.

Regeringen har beslutat om en ytterligare resursförstärkning till de frivilliga försvarsorganisationerna om 45 miljoner kronor. Totalt ökar medlen till organisationerna med ca 60 miljoner kronor 2026, vilket ger aktörerna bättre förutsättningar att möta det ökade intresset och bidra till att stärka Sveriges totalförsvar i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge.

(Ny tid) Tisdag den 13 januari bjuder minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin in till en pressträff tillsammans med Mikael Frisell, generaldirektör för Myndigheten för civilt försvar, och Jan-Olof Jacke, VD för Svenskt näringsliv.

Folk och Försvars årliga rikskonferens äger i år rum den 11–13 januari. Statsminister Ulf Kristersson inleder konferensen med ett tal om att bygga trygghet och handlingskraft i Sverige. På konferensen talar även justitieminister Gunnar Strömmer, utrikesminister Maria Malmer Stenergard, försvarsminister Pål Jonson och minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin. Vid konferensen deltar även energi- och näringsminister Ebba Busch.

Tal av minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin på Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 11 januari 2026. Det talade ordet gäller.

Regeringen har beslutat att Försvarsmakten ska bredda sin luftvärnsförmåga. Försvarsmakten ska producera, utbilda och utrusta ett antal förband inom ett framtida territoriellt luftvärn som ska kunna skydda krigsförband, det militära försvarets mobiliseringsförmåga, städer och civil infrastruktur. Satsningen uppgår till cirka 15 miljarder kronor.

Den 11–13 januari deltar regeringen på Folk och Försvars årliga rikskonferens i Sälen. 2026 är det 80 år sedan den första konferensen ägde rum, och temat i år är Handlingskraft och leverans. Statsminister Ulf Kristersson inleder konferensen och talar gör även justitieminister Gunnar Strömmer, utrikesminister Maria Malmer Stenergard, försvarsminister Pål Jonson och minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin. Vid konferensen deltar även energi- och näringsminister Ebba Busch.

I dag, den 1 januari 2026, byter Myndigheten för samhällsskydd och beredskap namn till Myndigheten för civilt försvar.