Arbete mot utanförskap

Mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck och prostitution och människohandel är allvarliga samhällsproblem som måste bekämpas. Allt för många i vårt land lever i dag i en vardag som redan från ung ålder präglas av våld, förtryck och kontroll. För regeringen är detta ett prioriterat område – våldet, förtrycket och utnyttjandet ska bekämpas med samma kraft som gängkriminaliteten.

Alltför många barn och vuxna i Sverige utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Det finns dock ingen heltäckande kartläggning över i vilken utsträckning det förekommer. För att åtgärda detta har regeringen gett ett nytt uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten att tillsammans med Uppsala universitet (Nationellt centrum för kvinnofrid) kartlägga hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige. Jämställdhetsmyndigheten har också fått i uppdrag att undersöka i vilken utsträckning könsuppdelad simundervisning anordnas av kommuner.

För att bryta bidragsberoendet och utanförskapet måste det löna sig mer att gå från bidrag till arbete. Därför genomför regeringen en omfattande bidragsreform. I regleringsbreven för 2026 ger regeringen flera myndigheter uppdrag inför att reformen träder i kraft.

Regeringen ger flera uppdrag till Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för att förbättra stödet för sjukskrivna och unga med aktivitetsersättning att komma tillbaka i arbete.

Regeringen och Sverigedemokraterna avser att genomföra en omfattande bidragsreform för att bryta bidragsberoende och utanförskap. En del av reformen utgörs av en tillfällig jobbpremie för den som lämnar försörjningsstödet för arbete.

Regeringen ger Boverket och Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att genomföra en uppföljning av den fördjupade analys om utanförskap som myndigheterna genomförde enligt uppdrag från regeringen (A2023/01649).

Sverige har omfattande problem med utanförskap. På regeringens initiativ finns sedan 2024 en kartläggning av utanförskapet i Sverige, Utanförskapets karta. Det är ett viktigt verktyg för regeringen och andra aktörer i arbetet med att planera och genomföra åtgärder mot utanförskap. Nu får Boverket och Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att uppdatera Utanförskapets karta.

Läget på svensk arbetsmarknad präglas av den utdragna lågkonjunkturen och flera strukturella utmaningar. För att möta den höga arbetslösheten genomför regeringen kraftfulla åtgärder för att fler ska komma i arbete. Det handlar om att bryta lågkonjunkturen genom att stärka hushållens ekonomi, öka drivkrafterna att arbeta, skapa fler möjligheter till utbildning och satsa på företagen.

Sverige befinner sig i en utdragen lågkonjunktur och arbetslösheten är fortsatt hög. Under tredje kvartalet 2025 uppgick arbetslösheten till 8,8 procent – en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med föregående kvartal. Många utrikes födda har svårt att komma in på arbetsmarknaden, ofta på grund av bristande språkkunskaper och kort utbildning.

Regeringens inriktning är att integrationspolitiken ska bli mer krav- och faktabaserad. Därför finns det också ett behov av att förbättra och utveckla möjligheterna att följa upp integrationen. Statistiska centralbyrån (SCB) får därför i uppdrag att fortsätta arbetet med att ta fram en Integrationsbarometer, en återkommande undersökning som ska mäta skillnader i värderingar och förutsättningar mellan utrikes och inrikes födda.

Regeringen ger Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att genomföra en uppföljning av de integrationspolitiska delmålen om demokratisk samt social och kulturell integration. Uppföljningen ska genomföras i enlighet med det förslag som SCB lämnade till regeringen i sin slutredovisning av uppdraget att genomföra en förstudie om uppföljning av integration (A2024/01441).

För många människor lönar det sig inte att arbeta samtidigt som det finns ett omfattande utanförskap som måste brytas. Alla som kan jobba ska göra det. Regeringen och Sverigedemokraterna avser därför att genomföra en omfattande bidragsreform för att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet. I budgetpropositionen för 2026 avser regeringen att skjuta till cirka 1,5 miljarder kronor för att genomföra bidragsreformen.

Debattartikel av jämställdhetsminister Nina Larsson, utrikesminister Maria Malmer Stenergard, sjukvårdsminister Elisabet Lann och gruppledare för Sverigedemokraterna i riksdagen Linda Lindberg, Svenska Dagbladet, 13 september 2025.

(Ny version) I budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen en permanent förstärkning med 20 miljoner kronor till kvinno- och tjejjourer och vissa andra organisationer inom brottsofferområdet. Genom höjningen får organisationerna stärkta förutsättningar att nå ut med stöd till de som drabbats av mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, sexuellt våld, hedersrelaterat våld och förtryck och prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

(Ny version) Regeringen förstärker arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck genom permanenta medel till länsstyrelserna, kommuner och regioner för att förbättra stödet till utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck i hela landet.

I budgetpropositionen för 2026 satsar regeringen 147 miljoner kronor 2026 på att minska utanförskapet och förbättra integrationen i Sverige. Satsningarna riktar sig särskilt till barn och unga i utanförskapsområden, men omfattar bland annat även insatser för vuxna med svaga språkkunskaper. Syftet är att förbättra livsvillkor, främja integration och stärka samhällsgemenskapen.

Här kan du ta del av till vilka instanser som regeringen har remitterat betänkandet Etableringsboendelagen – Ett nytt system för bosättning för vissa nyanlända (SOU 2025:35).

Regeringen har beslutat att bevilja World Values Survey (WVS) fem miljoner kronor för att genomföra en ny undersökning om värderingar och sociala normer i Sverige, med särskilt fokus på utrikes födda personer. Syftet är bland annat att förbättra och utveckla uppföljningen av integrationen.

Regeringen har idag beslutat att tillsätta en utredning för att fördjupa kunskapen om parallella samhällsstrukturer bestående av klaner och släktbaserade nätverk. Utredningen ska beskriva deras konsekvenser för integrationen och utanförskapet i det svenska samhället. Syftet är att ta fram ett fördjupat kunskapsunderlag som ska stärka arbetet mot parallella samhällsstrukturer och bidra till ett tryggare och mer sammanhållet Sverige.

En särskild utredare ska sammanställa kunskap om parallella samhällsstrukturer och analysera deras konsekvenser för integrationen och utanförskapet i det svenska samhället. Syftet är att tillhandahålla ett fördjupat kunskapsunderlag som kan bidra till regeringens arbete för att bekämpa parallella samhällsstrukturer, förbättra integrationen och minska utanförskapet i Sverige.