Romina Pourmokhtari

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari reser till Bonn för att delta i de internationella slutförhandlingarna av ett globalt ramverk för kemikalier och avfall. Ambitionen för avtalet är att uppnå en mer hållbar hantering av kemikalier och avfall.

Regeringen lägger nu fram propositionen om ny kärnkraft i riksdagen. Regeringen och Sverigedemokraterna föreslår att regler som hindrar utbyggnaden av kärnkraft förändras, så att det blir möjligt att bygga fler kärnkraftsreaktorer och på fler platser i Sverige.

Nu presenterar de nordiska länderna en rapport med 15 globala åtgärder som kan få plastföroreningar att upphöra till 2040. Rapporten är ett bidrag till förhandlingarna om ett nytt internationellt avtal mot plastföroreningar som ska avslutas nästa år.

Efter över femton års förhandlingar lyckades FN i mars 2023 komma överens om ett nytt globalt avtal till skydd för marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion. Sverige har nu undertecknat avtalet som bland annat innehåller regler för att begränsa miljöpåverkan och skapa marina skyddade områden i det fria havet, som utgör ca 95 procent av världshavets volym.

Klimatomställningen är en av vår tids största utmaningar - men den innebär också enorma möjligheter. Svenska företag är idag världsledande och ligger i framkant när det kommer till att elektrifiera sina verksamheter och skapa nya klimatsmarta produkter, skriver Ebba Busch, energi- och näringsminister och Romina Pourmokhtari, klimat- och miljöminister, tillsammans med Mats Green, gruppledare för Moderaterna i riksdagens näringsutskott och Martin Kinnunen, miljö- och klimatpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna i en debattartikel i Dagens industri den 18 september 2023.

Regeringen föreslår en satsning på 123 miljoner kronor per år mellan 2024 och 2026 i budgetpropositionen 2024 för att förstärka myndigheternas förutsättningar att snabba på tillstånds- och tillsynsprocesserna för miljöprövningar.

För att klara klimatomställningen måste industrins utsläpp minska. Tekniker för negativa utsläpp som bio-CCS ska bidra till att Sverige når målet om nettonollutsläpp senast 2045. Regeringen avser därför att satsa 100 miljoner kronor under 2024, och lika mycket 2025 för att möjliggöra minskade utsläpp och stärkt konkurrenskraft.

Regeringen föreslår en sammanlagd satsning för åtgärder i havs- och vattenmiljön i budgetpropositionen för 2024. Pengarna ska gå till arbete som ska värna, restaurera och återskapa våra vattenmiljöer och göra ekosystemen mer motståndskraftiga mot klimatförändringar.

Förutsättningarna för biologisk mångfald behöver förbättras. Resurserna för skydd av värdefull natur ska därför stärkas. Regeringen har en tydlig ambition att skyddsvärda skogar ska bevaras genom formellt skydd, skogsägarnas frivilliga avsättningar och miljöhänsyn vid avverkning. Även skydd av marina områden bevarar den biologiska mångfalden i kust- och havsområden.

Sveriges välstånd har historiskt vilat på en stark innovationskraft hos individen och i näringslivet. I budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen flera olika satsningar på utbildning och forskning som ska stärka ingenjörslandet Sverige och möta de stora kompetensbehoven, bland annat en utbyggnad av civilingenjörsutbildningarna och en höjning av ersättningsbeloppen för utbildningar inom naturvetenskap och teknik.

Regeringen föreslår omfattande satsningar i budgetpropositionen för år 2024 för att minska utsläppen. Bland annat förstärks Klimatklivet för att kunna stödja företag och andra verksamheter i hela landet som vill ställa om och minska sina utsläpp, liksom stödet till utbyggnaden av laddinfrastruktur. De nya satsningarna ska också gå till bland annat klimatpremier för tunga och lätta elfordon, en ny skrotningspremie för äldre bilar och till återvätning av våtmarker.

Idag onsdag 6 september klockan 15.30 bjuder klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari in till pressträff i nya Rosenbads pressrum för att presentera regeringens klimatsatsningar för 2024 för att minska utsläppen.

Den 4-5 september befinner sig klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari på Afrikanska unionens klimattoppmöte i Nairobi, Kenya. Konferensens fokus är vilka möjligheter som finns för hållbar utveckling och gröna investeringar i Afrika, samt nya och bättre lösningar för klimatfinansiering.

Regeringen avser satsa 50 miljoner kronor per år under perioden 2024 – 2026 för att värna biologisk mångfald genom att förebygga och bekämpa att invasiva främmande arter introduceras och sprids i vår natur.

Göta älvdalen är ett av de områden i Sverige som har högst risk för jordskred. När ovädret Hans drog in översvämmades Göta älv, vilket ökar skredrisken. Ett skred i älven skulle kunna drabba både samhället och enskilda människor, exempelvis vad gäller elförsörjning. Dessa frågor kommer att diskuteras under en båtresa längs älven idag där klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari deltar.

Regeringen arbetar aktivt med att undanröja hinder och skapa förutsättningar för en kraftfull utbyggnad av elproduktionen och att ny kärnkraft kan byggas i Sverige. Strålsäkerhetsmyndigheten har haft i uppdrag att analysera vilken utveckling och anpassning som behövs av regelverket för befintlig och framtida kärnkraft, och det har nu slutredovisats i form av en rapport.

Onsdag den 9 augusti klockan 10.00 bjuder klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari in till pressträff tillsammans med Strålsäkerhetsmyndighetens vikarierande generaldirektör Michael Knochenhauer.

Regeringen avslår Vattenfall Stora Middelgrund Vind AB:s ansökan om ändring av tillstånd meddelat den 22 maj 2008 i ärende M2006/02007 enligt lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon avseende uppförande och drift av en vindkraftspark på Stora Middelgrund.

Regeringen har idag fattat beslut om att ge Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram ett enkelt kartstöd som ger jägare och sportskyttar möjlighet att se var det finns våtmark i Sverige. Kartstödet ska underlätta att följa EU-förbudet mot användning av blyhagel i våtmark.