Ordning på grunderna

Barn och elever ska få ordentlig tillgång till böcker och regeringen inrättade därför ett nytt statsbidrag för inköp av tryckt skönlitteratur och facklitteratur. Nu har Skolverket beslutat om 2024 års bidrag och intresset från förskolor och skolor har varit stort.

En av regeringens många satsningar för att stärka barns och ungas läsning är uppdraget till Skolverket och Kulturrådet att ta fram läslistor med olika typer av skönlitteratur. Nu har skolminister Lotta Edholm och kulturminister Parisa Liljestrand tagit emot läslistorna.

Vart fjärde barn i förskolan har utländsk bakgrund. Det innebär att de allra flesta som arbetar i förskolan kommer att arbeta med barn som har ett annat modersmål än svenska och som kan behöva stöd i sin språkutveckling. Samtidigt finns det personal i förskolan vars kunskaper i svenska brister. I budgetpropositionen för 2025 föreslog regeringen en förlängning av den pågående satsningen på språkträning för anställda i välfärden, där bland annat personal i förskolan ingår. Nu förlängs även Skolverkets uppdrag om satsningen.

Att elever kan läsa och förstå vad de läser är grunden för deras lärande i alla skolämnen. På sikt påverkar det också möjligheterna att klara av en utbildning och etablera sig på arbetsmarknaden. Under vecka 44 är det läslov i Sverige, ett tillfälle då läsningen kan få extra stor plats på bibliotek, fritidshem, förskolor, fritidsgårdar, idrottsföreningar och hemma i läsfåtöljen.

Spetsutbildningar är viktiga för att möta högpresterande elever som behöver utmanas särskilt mycket i undervisningen. Spetsutbildningar i vissa ämnen har hittills bedrivits som försöksverksamhet, som nu kommer att avslutas. I stället införs spetsutbildning som en permanent del av skolväsendet med stramare regler för att garantera att de spetsutbildningar som startar håller en hög kvalitet.

Att elever kan läsa och förstå vad de läser är grunden för deras lärande i alla skolämnen. Regeringens skolpolitik syftar till att gå tillbaka till grunderna och återupprätta en stark kunskapsskola där fokus i de tidigare årskurserna ligger på grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna. Digitala lärverktyg ska introduceras i undervisningen först i en ålder när de främjar och inte hämmar elevernas lärande.

Sverige befinner sig i en läskris och den utvecklingen behöver vända. Trots att vi vet att de bästa förutsättningarna för att lära sig läsa och skriva ges med böcker, papper och pennor förekommer det att elever saknar tillgång till läroböcker, skönlitteratur och bemannade skolbibliotek. Regeringen har nu beslutat om en proposition som ska stärka elevernas rätt till ett bemannat skolbibliotek.

Lärare och förskollärare behöver ges bättre förutsättningar att kunna fokusera på sitt kärnuppdrag – undervisningen. Idag räcker ofta tiden för att planera och följa upp sin undervisning inte till. Samarbetspartierna vill nu ändra på det genom att reglera lärares och förskollärares undervisningstid samt tiden till planering och uppföljning.

Lagrådsremissen innehåller förslag om ändringar i skollagen (2010:800) som syftar till att stärka elevers tillgång till ett ändamålsenligt skolbibliotek. Ändringarna innebär i huvudsak följande.

De bästa förutsättningarna för att lära sig läsa och skriva ges med böcker, papper och pennor. Trots detta förekommer det att elever saknar tillgång till läroböcker, skönlitteratur och bemannade skolbibliotek. Regeringen genomför därför stora satsningar för att öka lästiden, förbättra läsförståelsen och minska skärmtiden i skolan. Som ytterligare ett steg, beslutar nu regeringen om en lagrådsremiss som innebär att alla elever ska ha rätt till bemannade skolbibliotek.

(Ny version) Svenska elevers läsförmåga sjunker och senaste PISA-mätningen visade att var fjärde elev inte kan läsa ordentligt. Regeringen gör flera insatser för att vända utvecklingen. Från 2024 finns ett nytt statsbidrag som gör det möjligt för förskolor och skolor att köpa in skön- och facklitteratur. Nu är det klart hur mycket förskolorna och skolorna i respektive kommun och län kan få.

Läroplanerna behöver vara tydligt inriktade på fakta och ämneskunskaper och bättre anpassade efter barns kognitiva utveckling. Därför tillsatte regeringen Läroplansutredningen i december 2023, som leds av den särskilde utredaren Thomas Persson. Nu är det klart vilka sakkunniga och experter som ska stödja utredningen.

I dag är det många elever som inte får den utmaning de behöver i undervisningen. För att möta högpresterande elever som behöver utmanas mer i undervisningen föreslår regeringen nu att det ska bli lättare att få läsa i snabbare takt och på en högre nivå inom ramen för sin vanliga grundskoleutbildning. Försöksverksamhet med spetsutbildningarna i grund- och gymnasieskolan kommer också att permanentas.

Regeringen gör omfattande satsningar för ökad läsning och 2023 infördes ett statsbidrag för inköp av läroböcker. För 2024 har ungefär 658 miljoner kronor avsatts. Nu har Skolverket beslutat hur mycket varje huvudman kan söka.

Barn och elever ska få ordentlig tillgång till böcker och regeringen har därför inrättat ett nytt statsbidrag för inköp av skön- och facklitteratur. Nu är villkoren för statsbidraget beslutade och huvudmännen kan söka de 176 miljoner kronor, vilket ungefär motsvarar 880 000 böcker, som är avsatta för 2024.

I grundskolans tidigare årskurser behöver analoga och inte digitala lärverktyg stå i fokus. Regeringen ändrar nu Skolverkets uppdrag så att de nationella proven och bedömningsstöden i lågstadiet inte längre ska digitaliseras.

För att alla elever ska få det stöd de behöver i sitt lärande är det viktigt att lärarna på ett ändamålsenligt sätt kan följa deras kunskapsutveckling. Regeringen har därför givit Skolverket i uppdrag i regleringsbrevet för 2024 att ta fram en plan för att utveckla och förbättra kartläggningsmaterial och bedömningsstöd.

För att skapa bättre förutsättningar för elever att nå behörighet till gymnasieskolans nationella program ska en särskild utredare se över hur elever i behov av mer undervisningstid kan få det. I det ingår att utreda hur en skyldighet för elever att delta i lovskola eller extra studietid eller annan läxhjälp kan utformas. Utredaren ska även se över bestämmelserna för när en rektor kan besluta att en elev ska gå om en årskurs, i syfte att underlätta sådana beslut. För att möjliggöra snabbare integration ska utredaren även undersöka om och hur undervisningstiden kan utökas för nyanlända elever.

Allt för många elever klarar inte grundskolan med godkända betyg och stöd sätts ofta in alldeles för sent. Skolorna behöver därför få bättre förutsättningar att kunna möta elevers olika behov och stödet måste sättas in tidigare än i dag. Som ett komplement till andra stödåtgärder behöver en del elever också mer undervisningstid i skolan. Regeringen tillsätter därför en utredning om hur de elever som behöver mer undervisningstid ska kunna få det.

En särskild utredare ska föreslå ändringar i läroplanerna för de obligatoriska skolformerna och fritidshemmet i syfte att skapa bättre förutsättningar för elevers lärande och kunskapsutveckling. Detta ska uppnås genom en tydlig kunskapsinriktning med fokus på fakta och ämneskunskaper och bättre anpassning efter barns kognitiva utveckling och skilda förutsättningar.