Nationell strategi mot organiserad brottslighet

Regeringen ger Polismyndigheten, Brottsförebyggande rådet (Brå), Kriminalvården, länsstyrelserna, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse (SiS), Statens skolverk och Åklagarmyndigheten i uppdrag att fortsätta utveckla stödet till arbetet med barn och unga som riskerar att begå eller begår grova brott med koppling till organiserad brottslighet. Syftet är att på ett sammanhållet sätt stödja det lokala, operativa arbetet med barn och unga så att det resulterar i effektiva och ändamålsenliga åtgärder och insatser för individer i målgruppen.

Regeringen har beslutat om förnyat uppdrag till ett antal centrala myndigheter att fortsätta utveckla stödet till arbetet med barn och unga som är i riskzonen för att hamna i organiserad brottslighet.

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remissen Ds 2025:7 Polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid. Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

Regeringen avser lägga fram förslag i vårändringsbudgeten om att öka anslaget till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) med 4 miljoner kronor. Medlen ska bland annat användas för att utveckla MSB:s stöd till kommunernas arbete med explosiva varor.

De senaste åren har antalet sprängdåd i Sverige ökat kraftigt. I syfte att motverka denna utveckling och förhindra att kriminella har tillgång till explosiva varor lämnas i denna promemoria ett antal förslag som ska utöka och förbättra kontrollen av personer som har rätt att hantera explosiva varor enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE).

Regeringen föreslår flera satsningar i vårändringsbudgeten för att motverka ungdomars brott. Arbetet för att förebygga och motverka att barn och unga riskerar att fastna i grov kriminalitet stärks med totalt 357 miljoner kronor.

Barns rättigheter och trygghet är ett prioriterat område för regeringen och barns rätt till skydd och stöd behöver värnas. Som ett led i det arbetet presenterar nu en utredning förslag om grunderna för vård i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). 

Här kan du ta del av de remissvar som kommit in till Försvarsdepartement på Ds 2025:6 En ändamålsenlig hantering av tillstånd och tillsyn av explosiva varor. Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

I februari och mars förra året presenterade regeringen Sveriges första nationella strategi mot organiserad brottslighet samt en brottsförebyggande strategi med sociala åtgärder för att bland annat förebygga att barn och unga involveras i kriminella nätverk. Under året som gått har ett brett och aktivt arbete bedrivits i enlighet med strategiernas målsättningar.

Regeringen har beslutat att Polismyndigheten ska utforma och utfärda en statlig e-legitimation på högsta tillitsnivå. Uppdraget sker i enlighet med den EU-förordning som reglerar gränsöverskridande elektronisk identifiering. Syftet är att stärka identitetsförvaltningen och garantera en trygg och tillgänglig elektronisk identifiering för medborgarna. Polismyndigheten ska samarbeta med Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) och tillvara det arbete som DIGG redan påbörjat gällande utvecklingen av den statliga e-legitimationen.

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss som föreslår att personer som har gjort sig skyldiga till organiserad eller systematisk brottslighet ska kunna förbjudas att bedriva näringsverksamhet. Näringsförbud ska kunna meddelas även om personen inte hade anknytning till någon näringsverksamhet vid brottstillfället.

I en promemoria som tagits fram inom Regeringskansliet lämnas förslag om en ny lag som ska ge polisen möjlighet att använda AI-system för ansiktsigenkänning i realtid för att bekämpa brott. Samtidigt innehåller förslaget ett antal rättssäkerhetsgarantier för att skydda den personliga integriteten.

I denna promemoria lämnas förslag på en ny lag som möjliggör för Polismyndigheten och Säkerhetspolisen att använda AI-system för ansiktsigenkänning och annan biometrisk fjärridentifiering i realtid på allmän plats för brottsbekämpande ändamål.

Hot och våld mot offentliganställda är systemhotande. Regeringen har därför lämnat en proposition till riksdagen med förslag som syftar till att stärka skyddet för offentliganställda.

Offentliganställda är i hög grad utsatta för våld, hot och trakasserier. Utsattheten har blivit vanligare och förekommer inom i princip hela förvaltningen. Brott och andra otillbörliga gärningar som begås mot en person på grund av hans eller hennes tjänsteutövning är ett angrepp inte bara mot den som utsätts utan i förlängningen även mot demokratin och samhället som sådant.

I propositionen föreslås att ett nytt brott, utförselhäleri, införs. Straffet för utförselhäleri föreslås vara fängelse i högst två år och för grovt utförselhäleri fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Även försök, förberedelse och stämpling till utförselhäleri och grovt utförselhäleri föreslås kriminaliseras. Regeringen föreslår att det nya brottet ska ingå i Tullverkets huvuduppdrag.

Regeringen har beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och föreslå ett särskilt straffansvar för deltagande i en kriminell sammanslutning.

En särskild utredare ska utreda och föreslå ett särskilt straffansvar för deltagande i en kriminell sammanslutning.

Kommuners, regioners och myndigheters samverkan mot välfärdsbrottslighet måste förbättras. Därför har regeringen gett Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla och hålla samman ett nationellt forum för lärande och kunskapsspridning om välfärdsbrottslighet.

En särskild utredare ska analysera och lämna förslag som stärker kopplingen mellan fastställd grundidentitet och verifiering av identitet. Syftet är att skapa en effektivare och säkrare process vid verifiering av identitet som utgår från biometriska uppgifter. Förslagen ska bidra till en effektiv, tillförlitlig och ändamålsenlig identitetsförvaltning i Sverige.