Sveriges roll i Nato

Det är regeringens bedömning att ett svenskt Natomedlemskap är det bästa sättet att värna Sveriges säkerhet.

I december 2021 framförde Ryssland långtgående krav på en i grunden förändrad säkerhetsordning i Europa, krav som utgår från skapandet av intressesfärer och krav på inflytande över andra staters säkerhetspolitiska val. Den fullskaliga invasionen av Ukraina den 24 februari 2022 utgör ett vidare och synnerligen allvarligt uttryck för denna ambition. 

Rysslands agerande innebär ett kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge i Sveriges närområde. Natomedlemskapet och upprustningen av det svenska försvaret är en omedelbar följd av denna insikt. 

Den dåvarande regeringen beslutade att ansöka om Natomedlemskap den 16 maj 2022. Beslutet bygger på en rapport från den partiöverskridande arbetsgrupp som regeringen hade tillsatt för att genomföra överläggningar om det förändrade säkerhetspolitiska läget till följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Rapport: Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge - konsekvenser för Sverige

Sverige blev medlem i Nato den 7 mars 2024.

Medlemskapet i Nato stärker Sveriges säkerhet, samtidigt som Nato som helhet blir starkare. Som medlem i Nato omfattas Sverige av de ömsesidiga försvarsgarantier som följer av artikel 5 i nordatlantiska fördraget, vilket ska avskräcka antagonistiska aktörer från att använda sig av militära maktmedel mot Sverige.

Nordatlantiska fördraget, SÖ 2024:1

Försvarsberedningen konstaterade i rapporten Allvarstid (Ds 2023:19) att ett väpnat angrepp eller användande av militära maktmedel mot Sverige inte kan uteslutas. Hotbilden mot Sverige är bred och blir alltmer komplex, genom bland annat otillbörlig informations­påverkan, desinformation, påverkansoperationer, cyberangrepp, terrorism, sabotage och hot mot kritisk infrastruktur och utnyttjande av ekonomiska beroenden.

Allvarstid - Försvarsberedningens säkerhetspolitiska rapport 2023 - Ds 2023:19

Nato har sedan 2014 haft en gemensam målsättning om att medlemsstaternas försvarsutgifter ska uppgå till minst två procent av BNP senast 2024. Minst 20 procent av försvarsutgifterna ska gå till investeringar i materiel. I samband med toppmötet i Vilnius den 11–12 juli 2023 kom medlemsstaterna överens om en ny skarpare målsättning som bland annat innebär att två procent av BNP inte bara är en målsättning utan utgör en miniminivå för att kunna möta det försämrade säkerhetsläget och de förpliktelser som följer av att vara Natomedlem.

Natos definition av försvarsutgifter inkluderar delvis andra poster än det Sverige hittills har definierat som försvarsutgifter. Det rör sig bland annat om moms för försvarsmateriel och pensioner till militär personal. För att möjliggöra en mer rättvisande jämförelse av de svenska försvarsutgifterna i en Natokontext har Sverige beslutat att justera ett antal poster i redovisningen av Sveriges försvarsutgifter till Nato. 

Mellan 2024 och 2025 ökar anslagen till det militära försvaret med nästan 13 miljarder kronor (en ökning med 10 procent). Sveriges sammanlagda försvarsutgifter, i enlighet med Natos redovisningspraxis, beräknas uppgå till 2,2 procent av BNP 2024.  

Det finns en bred politisk enighet i Sverige om att anslagen till det militära försvaret, det vill säga anslagen 1:1-1:13 på utgiftsområde 6, fortsatt ska öka. Det framgår av propositionen Totalförsvaret 2025–2030 som regeringen beslutade om den 15 oktober 2024: 

Försvarsbeslutet 2025–2030

Beslutet innebär att Sveriges samlade försvarsutgifter i enlighet med Natos redovisningspraxis kommer att överstiga 2 procent av BNP under hela försvarsbeslutsperioden.

Som medlem i Nato är Sverige en del av Natos kollektiva försvar. Över tid ska Sverige delta brett i Natos verksamhet, operationer och insatser för avskräckning och försvar. Här är några exempel på vad Sverige kan bidra med till alliansens samlade förmåga.

• Sveriges geostrategiska läge, som är viktigt för att möjliggöra förstärkningar med till exempel förband och materiel till Europa från Nordamerika.
• Sveriges förmåga att stödja andra allierade, vilket är avgörande för att alliansen ska kunna verka i vår del av Europa och bland annat sker genom värdlandsstöd. Med värdlandsstöd avses Sveriges förmåga att ge civilt och militärt stöd i fred, kris eller krig till en militär styrka som tillhör en stat eller internationell organisation och som efter inbjudan befinner sig på svenskt territorium. Det kan exempelvis handla om att lämna stöd med transporter, drivmedel, sjukvård, livsmedel med mera – verksamhet som omfattar både militära och civila aktörer i såväl förberedelser som genomförande.
• Regional kompetens och militära resurser anpassade för nordiska förhållanden. Sverige har till exempel en unik förmåga att verka med marinstridskrafter i den krävande och säregna miljö som finns i Östersjön.
• Stöd till Natos luftrumsövervakning, bidrag till Natos stående maritima styrkor och deltagande i Natos framskjutna närvaro i östra Europa (Natos så kallade Enhanced Forward Presence i Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Slovakien och Ungern). Sverige kommer att bidra med hänsyn till Natos 360-gradersperspektiv, det vill säga att Nato måste kunna hantera hot från alla riktningar.
• Sverige kan erbjuda övnings- och träningsmöjligheter på svenskt territorium för mark-, marin- och flygförband från allierade länder. Övningar stärker förmågan att verka tillsammans inom alliansen och därmed också förmågan att kollektivt försvara Sverige.
• Genom ett starkt civilt försvar bidrar Sverige till Natos gemensamma arbete för stärkt civil beredskap och resiliens, vilket i sin tur stärker Natos samlade förmåga till avskräckning och försvar. 

Syftet med Natos gemensamma försvarsplanering är att tiden mellan det att en kris inträffar till att en insats kan påbörjas ska vara så kort som möjligt. Som medlem i Nato integreras Sverige nu i Natos försvarsplanering och deltar i Natos gemensamma försvar. Det innebär bland annat att Sverige ingår i och bidrar till Natos styrke- och ledningsstruktur.

Nato genomför även gemensam förmågeplanering. Det innebär att Nato identifierar vilka militära förmågor som både alliansen som helhet och de enskilda medlemsländerna behöver för att fullfölja sina uppgifter och för att upprätthålla Natos kollektiva försvar.

Som medlem i Nato omfattas Sverige av de ömsesidiga försvarsgarantier som följer av artikel 5 i nordatlantiska fördraget. Det innebär att ett väpnat angrepp mot Sverige ska betraktas som ett angrepp mot samtliga medlemsstater i Nato. De andra medlemsstaterna har då en skyldighet att stödja Sverige med de åtgärder som bedöms nödvändiga. Det stärker Sveriges säkerhet.

På motsvarande sätt som andra allierade har en skyldighet att stödja Sverige har Sverige en skyldighet att betrakta ett väpnat angrepp på en annan medlemsstat som ett angrepp på Sverige, och stödja med de åtgärder som bedöms nödvändiga.

Sveriges medlemskap i Nato, prop. 2022/23:74 

Nato är en försvarsallians som bygger på kollektiva försvarsgarantier, vilket innebär att svensk personal kan komma att delta i försvarsinsatser utanför Sveriges gränser, på samma sätt som andra länders personal kan behöva delta i insatser för att försvara Sverige.

Om Sverige hamnar i krig eller krigsfara kan svenska medborgare, som har genomgått grundutbildning med värnplikt och är krigsplacerade, att kallas in till tjänstgöring med stöd av lagen om totalförsvarsplikt. Det gäller oavsett Sveriges Natomedlemskap.

I vilken utsträckning värnpliktiga är skyldiga att tjänstgöra även utanför Sveriges gränser är en fråga som analyseras närmare med anledning av Sveriges Natomedlemskap. 

Nato som organisation har ett uttalat mål att arbeta för att skapa förutsättningar för en värld fri från kärnvapen, och har ett starkt engagemang för rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning. Samtliga allierade är parter till icke-spridningsfördraget för kärnvapen (NPT). Sverige kommer att som Natomedlem fortsätta arbeta för nedrustning och icke-spridning av kärnvapen inom ramen för NPT, däribland genom att aktivt delta i Stockholmsinitiativet för kärnvapennedrustning.

• NATO’s nuclear deterrence policy and forces – på Natos webbplats (på engelska)
• Nedrustning, icke-spridning och exportkontroll
• Stockholmsinitiativet för kärnvapennedrustning

Sverige har sedan decennier tillbaka ett samarbete med Nato och har under åren deltagit i flera av Natos övningar, Natoledda insatser och kapacitetsbyggande uppdrag utanför Natos territorium.

Sverige har bland annat deltagit med fredsbevarande styrkor inom ramen för Natoledda Kosovo Force (KFOR), Implementation Force (IFOR) i Bosnien och Hercegovina, Resolute Support Mission (RSM) i Afghanistan och Operation Unified Protector i Libyen.

Sverige bidrar även till Natos kapacitetsbyggande insats i Irak, som ska stärka irakiska säkerhetsinstitutioner och de irakiska försvarsstyrkornas möjligheter att stabilisera landet, bekämpa terrorism och förhindra återkomsten av Islamiska staten (IS). Sverige bidrar också till Natos Comprehensive Assistance Package (CAP) till Ukraina, som syftar till att stärka motståndskraften hos Ukrainas väpnade styrkor, underlätta försvarsreformprocessen och föra Ukraina närmare Natos standarder.

Natos medlemsländer förbinder sig att bidra till varandras säkerhet. Detta påverkar de allierade ländernas försvars- och säkerhetspolitiska relationer även inom samarbetsformat utanför Nato, som det nordiska försvarssamarbetet Nordefco.

Nu när Sverige och Finland blivit allierade är alla nordiska länder medlemmar i Nato. Att svenskt och finskt territorium är en del av Nato samlade geografi och ingår i Natos operationsplanering förändrar den militärstrategiska situationen i norra Europa.

Bilaterala och multilaterala överenskommelser och förberedelser mellan allierade kompletterar åtaganden till Nato och är ofta en förutsättning för att ett enskilt medlemsland, liksom Nato som allians, ska kunna nyttja sina förmågor och genomföra operationer i fred, kris och krig. 

Särskilt tidigt i en kris eller konflikt kan etablerade bi- och multilaterala försvarssamarbeten fungera som ett komplement till Nato. Det nordiska försvarssamarbetet Nordefco och den brittiskledda snabbinsatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) är exempel på regionala samarbeten som är viktiga.

Det nordiska försvarssamarbetet Nordefco

Inom Nato är arbetet med att stärka samhällets resiliens och civila beredskap både ett nationellt ansvar och ett kollektivt åtagande. Att stärka samhällets resiliens syftar till att stärka alliansens samlade förmåga att kunna motstå och återhämta sig från större störningar och kriser som exempelvis hybridattacker, väpnat angrepp, avbrott i kritisk infrastruktur eller naturkatastrofer. 

Nato har identifierat sju områden som särskilt viktiga för att stärka alliansens resiliens; de sju så kallade grundläggande civila förmågekraven (seven baseline requirements for national resilience). Sverige deltog redan som partnerland i Natos arbete med civil beredskap och resiliens. Som medlem har Sverige ännu större möjligheter till internationell samverkan i arbetet med att utveckla det civila försvaret och den nationella krisberedskapen. 

Flera svenska myndigheter deltar i arbetet som samordnas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Som medlem i Nato är Sverige part till nordatlantiska fördraget. Sverige har även anslutit sig till ytterligare avtal inom Nato som berör olika aspekter av försvarssamarbetet. Det handlar till exempel om rättslig status för vissa personalkategorier och säkerhetsskydd. 

Inför Natomedlemskapet fick en utredare i uppdrag att analysera avtalen rättsligt. Utredningen gjordes internt inom Försvarsdepartementet, en så kallad bokstavsutredning. Utredaren analyserade bland annat vilka eventuella författningsändringar som skulle krävas vid en svensk anslutning till de olika avtalen (se promemorian Sveriges tillträde till vissa Natoavtal, Ds 2023:22). 

Den 18 april 2024 lämnade regeringen propositionen Sveriges tillträde till vissa Natoavtal (prop. 2023/24:133) till riksdagen. I propositionen behandlades fyra centrala avtal som förutsatte vissa författningsändringar för att Sverige skulle uppfylla sina förpliktelser enligt avtalen. Riksdagen antog regeringens förslag i propositionen den 29 maj 2024 och den 5 juni 2024 utfärdade regeringen de föreslagna lagändringarna i enlighet med riksdagens beslut. Lagändringarna och vissa förordningsändringar trädde i kraft den 1 augusti 2024 och de fyra avtalen som behandlades i propositionen, samt ytterligare ett avtal som behandlar frågor om informationssäkerhet inom Nato, trädde i kraft gentemot Sverige den 2 augusti 2024.

• Sveriges tillträde till vissa Natoavtal, Ds 2023:22
• Sveriges tillträde till vissa Natoavtal, Prop. 2023/24:133

Regeringen reglerar myndigheters verksamhet i Nato genom bland annat en raminstruktion. Raminstruktionen gäller för berörda myndigheters arbete i Natos kommittéer och arbetsgrupper samt vid myndigheternas tillsättningar av vissa befattningar inom Natos strukturer.

I raminstruktionen ingår även ett särskilt uppdrag till Försvarsmakten att löpande förhandla och ingå nödvändiga avtal samt bemanna militära befattningar inom Natos strategiska högkvarter, staber och myndigheter.

Instruktion för myndigheters verksamhet i Nato