Stockholmsinitiativet för kärnvapennedrustning
Publicerad
Stockholmsinitiativet för kärnvapennedrustning lanserades i juni 2019 av ministrar från 16 kärnvapenfria länder som ligger i olika delar av världen och har olika säkerhetspolitiska kontexter. Syftet med initiativet är att minska polarisering mellan länder och åstadkomma konkreta steg på vägen mot det gemensamma, slutgiltiga målet om en värld fri från kärnvapen.
Fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen (icke-spridningsfördraget, NPT) är ett historiskt internationellt avtal som utgör hörnstenen i det multilaterala ramverket för global nedrustning och icke-spridning av kärnvapen. Arbetet inom ramen för NPT har tre mål: kärntekniskt samarbete för civil användning, förhindrad spridning av kärnvapen och nedrustning av kärnvapen. Arbetet upprätthålls genom återkommande översynskonferenser för att utvärdera arbetet och formulera riktlinjer för hur det ska fortsätta.
Stockholmsinitiativet för kärnvapennedrustning ska verka för ett lyckat resultat vid den 11:e översynskonferensen för icke-spridningsfördraget, som ska äga rum 2026. Det ska göras genom att skapa politiskt stöd för en pragmatisk och resultatinriktad agenda för kärnvapennedrustning som bygger vidare på arbetet under förra översynscykeln.
Vad har gjorts inom ramen för Stockholmsinitiativet?
Inom ramen för Stockholmsinitiativet för kärnvapennedrustning har ett antal deklarationer och konkreta förslag tagits fram.
2019
Stockholmsinitiativet för kärnvapennedrustning lanserades i juni 2019 av ministrar från 16 kärnvapenfria länder som ligger i olika delar av världen och har olika säkerhetspolitiska kontexter. Ministrarna kom överens om att främja en ambitiös men samtidigt realistisk agenda för kärnvapennedrustning som skulle bekräfta icke-spridningsfördragets roll som hörnstenen i det globala systemet för nedrustning och icke-spridning. För att ge en verklig innebörd åt detta skulle man ange konkreta åtgärder för tillämpning av artikel VI – om nedrustning – i fördraget, med utgångspunkt i de åtaganden som gjorts under en rad översynskonferenser, framför allt 1995, 2000 och 2010.
2020
Vid sitt möte i Berlin i Tyskland den 25 februari 2020 antog ministrarna i initiativet en deklaration och ett antal konkreta förslag – ”steg på vägen” – för kärnvapennedrustning. Det rör sig om praktiska och genomförbara åtgärder som kan och bör vidtas nu för att främja kärnvapennedrustning och skapa drivkraft för ytterligare framsteg framöver. De föreslagna åtgärderna syftar bland annat till att minimera risken för konflikter och oavsiktlig användning av kärnvapen, minska kärnvapnens roll i utformningen av säkerhetspolitik och doktriner samt stärka verifieringen av kärnvapennedrustning. Främjande av nedrustningsutbildning och kvinnors fullständiga och praktiska deltagande i frågor som rör kärnvapennedrustning är andra aspekter som ingår.
2021
År 2021 bekräftades Berlindeklarationen och dess steg på vägen vid ministermötena i Amman i Jordanien i januari, i Madrid i Spanien i juli och i Stockholm i december, tillsammans med en uppmaning om att främja kärnvapennedrustning genom att vidta meningsfulla åtgärder för att genomföra åtagandena enligt icke-spridningsfördraget. Förslagen till steg på vägen lämnades formellt in som ett gemensamt arbetsdokument till den 10:e översynskonferensen för icke-spridningsfördraget. Ett arbetsdokument om att minska riskerna med kärnvapen (”A Nuclear Risk Reduction Package”) antogs också.
2022
Länder som deltar i Stockholmsinitiativet för kärnvapennedrustning
Stockholmsinitiativet för kärnvapennedrustning samlar för närvarande 14 kärnvapenfria länder som ligger i olika delar av världen och har olika säkerhetspolitiska kontexter:
Sverige, Argentina, Etiopien, Finland, Japan, Jordanien, Kanada, Kazakstan, Nederländerna, Norge, Republiken Korea, Schweiz, Spanien och Tyskland.
Andra stater som är parter i icke-spridningsfördraget – såväl kärnvapenfria stater som kärnvapenstater – uppmanas att stödja förslagen i initiativet.
X