Nedrustning, icke-spridning och exportkontroll

Kärnvapen

Rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning av kärnvapen är en utrikes- och säkerhetspolitisk prioritering för regeringen. Det globala säkerhetsläget har på senare år allvarligt försämrats och spänningarna mellan kärnvapenstaterna har ökat. Denna utveckling är särskilt påtaglig sedan Rysslands aggression mot Ukraina och de ryska hoten om kärnvapenanvändning. Samtidigt har respekten för multilateralism och en regelbaserad världsordning minskat, vilket bidragit till ett försämrat internationellt samtalsklimat.

Regeringens arbete för att åstadkomma en kärnvapenfri värld bedrivs inte minst inom ramen för Icke-spridningsfördraget för kärnvapen (Non-Proliferation Treaty – NPT). Fördraget, som trädde i kraft 1970, utgör hörnstenen i det multilaterala ramverket för global nedrustning och icke-spridning av kärnvapen. Det är inom ramen för NPT som de erkända kärnvapenstaterna (USA, Ryssland, Kina, Storbritannien och Frankrike) har gjort rättsliga och politiska åtaganden, däribland åtaganden om nedrustning. Icke-kärnvapenstaterna har samtidigt åtagit sig att inte skaffa kärnvapen.

Genom Stockholmsinitiativet för kärnvapennedrustning verkar Sverige tillsammans med 15 andra icke-kärnvapenstater från olika delar av världen för att stärka genomförandet av NPT. Syftet med initiativet är att utifrån en pragmatisk ansats och politiskt engagemang minska polarisering mellan länder och åstadkomma konkreta steg på vägen mot det gemensamma, slutgiltiga målet om en värld fri från kärnvapen. Som en del av arbetet tog initiativets länder inför översynskonferensen av NPT i augusti 2022 fram 22 förslag om konkreta åtgärder för kärnvapennedrustning inom ramen för fördraget, samt ett paket med åtgärder för att minska risken för kärnvapenanvändning. Arbetet i initiativet fortgår, inklusive inför kommande förberedande möte av NPT:s nästa översynskonferens.

Det internationella atomenergiorganet, IAEA, bedriver ett viktigt arbete för att motverka att kärnämne och kärnteknik sprids för annat än helt fredliga syften, vilket Sverige stödjer. Sverige är särskilt engagerat i IAEA:s arbete med att höja säkerheten kring kärnteknologi och kärnämnen (kärnsäkerhet) och förhindra spridning till, exempelvis, icke-statliga aktörer (nukleärt säkerhetsskydd). Sverige har även ratificerat avtalet om ett fullständigt kärnvapenprovstopp, CTBT, som förbjuder alla provsprängningar av kärnvapen. Sverige verkar för att CTBT ska kunna träda i kraft vilket kräver att ytterligare åtta stater ansluter sig. Sverige stödjer provstoppsavtalets organisation CTBTO och dess internationella övervakningssystem mot kärnvapenprov, IMS, som redan är i drift. Dessutom bidrar Sverige även till olika ansträngningar för att stärka det internationella samfundets möjligheter att verifiera olika former av kärnvapennedrustning.

Konventionen om förbud mot kärnvapen,TPNW, är ett separat nedrustningsinstrument som trädde ikraft i januari 2021. Endast de stater som är parter till konventionen är bundna av densamma. Regeringen ställningstagande att inte underteckna eller ratificera konventionen står fast. Regeringen anser att TPNW har ett flertal brister och inte erbjuder en trovärdig eller effektiv väg mot vare sig kärnvapennedrustning, ickespridning eller ett främjande av fredlig användning av kärnteknik. Sverige deltog som observatör vid TPNW:s första statspartsmöte som ägde rum i Wien i juni 2022.

Kemiska och biologiska vapen och vapenbärare

Användning av kemiska vapen – under senare år både storskaligt i Syrien och riktat mot enskilda individer i Malaysia, Storbritannien och Ryssland – utgör tydliga brott mot folkrätten. Som statspart till den internationella förbudskonventionen mot kemiska vapen, CWC,arbetar Sverige för att normen mot användning mot kemiska vapen ska bevaras och stärkas. Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW, tillser att CWC efterlevs. Sverige stödjer OPCW i dess arbete för att eliminera kemiska vapen och förhindra deras spridning och användning.

Ett viktigt arbete pågår även för att identifiera de ansvariga för användning av kemiska vapen i Syrien sedan 2013.

Sverige, liksom EU, är engagerat i det Internationella Partnerskapet mot straffrihet för användning av kemiska vapen, som strävar efter att ställa dem som är skyldiga till användning av kemiska vapen till svars.

Det är också viktigt att förebygga att biologiska ämnen används som vapen. Sverige strävar efter att stärka konventionen om förbud mot biologiska vapen och toxinvapen, BTWC, och att alla världens länder ska ansluta sig till konventionen. Sverige deltar även i kompletterande initiativ som Globala partnerskapet mot spridning av massförstörelsevapen och Global Health Security Agenda, som är ett internationellt samarbete mot spridning av smittsamma sjukdomar.

Sverige stödjer även FN:s generalsekreterarmekanism för undersökning av påstådd användning av biologiska och kemiska vapen, UNSGM, genom att bistå med teknisk expertis och bidra till utbildning och övningar.

Det är viktigt att även hindra spridning av vapenbärare som kan användas för massförstörelsevapen. Därför är Sverige medlem i Haagkoden mot spridning av ballistiska robotar, liksom i Missilteknologikontrollregimen, MTCR, för exportkontroll.

Konventionella vapen

Vissa typer av konventionella vapen som har setts som särskilt inhumana regleras eller förbjuds genom 1980 års konvention om vissa konventionella vapen, CCW, däribland brandvapen och permanent förblindande laservapen. En fråga som nu diskuteras inom ramen för denna konvention är eventuell reglering av så kallade dödliga autonoma vapensystem, LAWS. Regeringen anser att användning av alla slags vapen, inklusive LAWS, i väpnad konflikt måste ske med full respekt för den internationella humanitära rätten (IHL). Vidare anser regeringen att människor måste fatta beslut vad gäller dödligt våld, ha kontroll över de vapensystem som används och förbli ansvariga för beslut om våldsanvändning. Fortsatta internationella diskussioner om sådana framtida vapen är därför nödvändiga, och Sverige deltar aktivt i dem.

I syfte att främja respekten för folkrätten och stärka skyddet av civila och civila objekt i väpnad konflikt har regeringen anslutit sig till den internationella politiska deklarationen om explosiva vapen i befolkade områden, EWIPA.

Konventionen om förbud mot antipersonella minor, även känd som Ottawakonventionen, förbjuder truppminor som kan detoneras av en människa. Sverige bidrar aktivt med finansiering och kompetens kring minröjning, riskutbildning och stöd till minöverlevare i flera hårt drabbade utvecklingsländer. År 2012 ratificerade Sverige också konventionen om förbud mot klusterammunition och har sedan dess förstört de svenska lagren av klusterammunition.

FN:s generalförsamling antog 2013 ett fördrag för att förbättra staternas nationella kontroll av den internationella vapenhandeln, Arms Trade Treaty. Avtalet ställer minimikrav på stater att kontrollera legal handel med såväl tunga militära vapen som små och lätta vapen. Det är ett centralt verktyg för att bekämpa illegal och oansvarig vapenhandel, som orsakar stort humanitärt lidande världen över. Sverige är engagerat i arbetet att få ännu fler länder att ansluta sig till fördraget och i att bistå de som ansluter sig i att uppfylla sina åtaganden.

Små och lätta vapen förekommer i de flesta sammanhang där våld används, från terrorism och väpnad konflikt till brottslighet och våld i hemmet. Runt en halv miljon människor världen över dör varje år till följd av detta väpnade våld. Sverige deltar aktivt i FN:s och EU:s arbete för att förhindra illegal handel med dessa vapen, och är pådrivande för att genderaspekter inkluderas i arbetet.

Rymd och rustningskontroll

Rymdverksamheten ökar snabbt och moderna samhällen blir alltmer beroende av rymden. Det har därför blivit allt viktigare att skydda rymdmiljön och att rymdverksamhet bedrivs på ett sätt som är långsiktigt hållbart. Det är också viktigt att förhindra kapprustning och konflikt i rymden och att främja öppenhet, transparens och internationellt samarbete.

Sverige deltar i arbetet i FN:s första utskott och nedrustningskonferensen, CD, för att förhindra kapprustning och konflikt och öka säkerheten i rymden.

Sverige deltar även i arbetet i FN:s rymdkommitté, COPUOS, med att bland annat ta fram och implementera riktlinjer för långsiktig hållbarhet i rymdverksamhet. Vidare har en arbetsgrupp för ansvarsfullt agerande i rymden bildats, och det första mötet hålls 2022.

Regeringen presenterade 2018 en nationell rymdstrategi med ett helhetsperspektiv på rymdfrågorna.

Exportkontroll

Exportkontroll sätter upp regler för export av vapen och av produkter som kan användas för både civila och militära syften. Inspektionen för strategiska produkter, ISP, är den myndighet i Sverige som utövar tillsyn och prövar frågor om tillstånd för export av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. På ISP:s webbplats finns mer fakta om regelverket för exportkontroll liksom aktuell information och statistik.

För att förstärka det internationella samarbetet för icke-spridning deltar flera länder i fem internationella exportkontrollregimer: Australiengruppen, Missilteknologikontrollregimen, Nuclear Suppliers Group, Wassenaar-arrangemanget och Zanggerkommittén. Antalet deltagande länder i de olika regimerna varierar mellan 35–50. Sverige ingår i samtliga.