Åtgärder för att bekämpa arbetslösheten
Publicerad
Läget på svensk arbetsmarknad präglas av den utdragna lågkonjunkturen och flera strukturella utmaningar. För att möta den höga arbetslösheten genomför regeringen kraftfulla åtgärder för att fler ska komma i arbete. Det handlar om att bryta lågkonjunkturen genom att stärka hushållens ekonomi, öka drivkrafterna att arbeta, skapa fler möjligheter till utbildning och satsa på företagen.
Arbetslösheten i Sverige är hög. Det har både konjunkturella och strukturella orsaker. Den konjunkturella arbetslösheten bekämpas genom regeringens åtgärder för att stötta den inhemska efterfrågan, som att stärka hushållen och skapa bättre förutsättningar för företagen, till exempel genom sänkta kostnader för att anställa. De strukturella utmaningarna på arbetsmarknaden kan främst kopplas till att många arbetslösa inte har de kvalifikationer som efterfrågas av arbetsgivare, till exempel genom bristande språkkunskaper eller en för kort utbildning. Utformningen av dagens bidragssystem ger också låga drivkrafter till arbete. Dessa utmaningar bekämpas främst genom förstärkta drivkrafter till arbete och utbildningsinsatser.
Alla som kan arbeta ska arbeta. Regeringen arbetar för att återupprätta arbetslinjen för att fler barn ska kunna se sina föräldrar gå till jobbet. Här kan du ta del av regeringens åtgärder för att bekämpa arbetslösheten.
Stärka hushållens ekonomi
Regeringen har genomgående under mandatperioden stöttat hushåll som har fått sin köpkraft kraftigt minskad av den höga inflationen. Det har handlat om reformer som sänkt skatt på arbete och pension, tilläggsbidrag i bostadsbidraget, åtgärder för lägre drivmedelspriser, höjda ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen och elstöd. Regeringen fortsätter att stärka hushållens ekonomi för att bryta den utdragna lågkonjunkturen och för att fler människor ska komma i arbete.
Många hushåll i Sverige har under de senaste åren haft svårt att få ekonomin att gå ihop. I budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen flera åtgärder för att stärka människors ekonomi. Det handlar bland annat om ytterligare sänkt skatt på arbete, sänkt elskatt och sänkt förskoleavgift. Sammantaget innebär regeringens budgetar att en familj med en polis och en sjuksköterska och två barn kommer ha fått 5 000 kronor mer per månad i plånboken 2026 jämfört med 2022.
I budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen ett matprispaket för billigare matkassar som består av tillfälligt sänkt moms på livsmedel, en matpriskommission som ska följa matprisernas utveckling och ett uppdrag om regelförenkling inom dagligvaruhandeln till Tillväxtverket.
Stärkta drivkrafter till arbete
Ett arbete är inte enbart av betydelse för varje människas ekonomi. För de flesta människor har ett arbete också andra värden, såsom känslan att bidra till samhället samt tillgången till socialt umgänge och sammanhang. Att gå arbetslös eller utan meningsfull sysselsättning under en längre period riskerar att få negativa effekter på individen ur både ett ekonomiskt och socialt perspektiv. För att bryta passiviteten för regeringen en politik som aktiverar arbetslösa och prioriterar kostnadseffektiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Därtill genomför regeringen reformer för att stärka incitamenten att gå från bidrag till jobb.
För många människor lönar det sig inte att arbeta samtidigt som det finns ett omfattande utanförskap som måste brytas. I budgetpropositionen för 2026 avser regeringen att skjuta till cirka 1,5 miljarder kronor för att genomföra en bidragsreform. Bidragsreformen består av ett bidragstak som gör det mer lönsamt att arbeta än att leva på bidrag, en kvalificering till vissa socialförsäkringsförmåner för personer som bosätter sig i Sverige, och ett aktivitetskrav för personer som tar emot försörjningsstöd men kan jobba. En tillfällig jobbpremie föreslås också för dem som lämnar försörjningsstödet för jobb.
Regeringen har genomfört den största reformen av a-kassan på många år. Arbetslöshetsförsäkringen är nu en tydligare omställningsförsäkring som stärker arbetslinjen och minskar risken för felaktiga utbetalningar samtidigt som den administrativa bördan minskar. Därtill kommer fler att omfattas av den nya försäkringen. Reformen gäller sedan den 1 oktober 2025.
Mot bakgrund av den höga arbetslösheten finns det stora behov av att förbättra matchningen av arbetssökande i syfte att korta tiden i arbetslöshet. Det är också viktigt att förbättra kontrollen och uppföljningen av att de arbetssökande aktivt söker lämpliga arbeten. Regeringen föreslår medel till Arbetsförmedlingen för förbättrad matchning och kontroll av arbetssökande. Myndigheten ska också öka arbetet med arbetssökande som får kompletterande ekonomiskt bistånd, i linje med bidragsreformen. Regeringen föreslår därför att Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader ökas med 100 miljoner kronor för 2026, 200 miljoner kronor 2027 och 300 miljoner kronor från och med 2028.
För att underlätta för långtidsarbetslösa och nyanlända att få en anställning föreslår regeringen att medel tillförs för att möjliggöra en förlängning av etableringsjobben efter 2027. En förutsättning för förlängning är att arbetsmarknadens parter förlänger sitt centrala kollektivavtal om etableringsjobb och att en förlängning av etableringsjobben godkänns av Europeiska kommissionen. Regeringen föreslår 11 miljoner kronor för 2026, 84 miljoner kronor för 2027 och 196 miljoner kronor för 2028.
Regeringen föreslår att ersättningarna inom etableringsprogrammet förändras för att ge tillräckligt starka incitament för att nyanlända ska börja arbeta eller utöka sitt arbetsutbud. Förslaget innebär att etableringstillägg och bostadsersättning till nyanlända avskaffas och ersätts med höjd etableringsersättning och individualiserat barntillägg. Dessa förändringar bedöms särskilt stärka incitamenten för kvinnor som har barn att delta i etableringsinsatser och att börja arbeta.
Utbildningsinsatser
En del av regeringens strategi för att varaktigt sänka arbetslösheten handlar om att stärka de arbetslösas färdigheter. Utbildningsinsatser förbättrar matchningen på arbetsmarknaden och minskar den strukturella arbetslösheten genom att fler arbetstagare får de kvalifikationer som efterfrågas när ekonomin återhämtar sig. Särskilt effektiva är korta, yrkesinriktade utbildningar som är anpassade efter arbetsmarknadens behov, såsom arbetsmarknadsutbildningar och yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå. Regeringen har under mandatperioden tillfört medel för att utöka antalet platser i yrkeshögskolan och yrkesvux. Goda kunskaper i svenska språket har vidare visat sig vara viktiga för att få ett jobb, även inom lågkvalificerade yrken. Åtgärder som stärker språkkunskaperna bland de arbetslösa är därför viktiga. Regeringen fortsätter med satsningar i linje med detta.
Yrkeshögskolan har en viktig roll när det gäller att möta de stora kompetensbehoven i hela Sverige, möjliggöra omställning och förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Regeringen bedömer att det finns en fortsatt stor efterfrågan på yrkeshögskoleutbildning och föreslår därför satsningar på 180 miljoner kronor för 2026, inklusive studiemedel, för en fortsatt utbyggnad av yrkeshögskolan. Regeringen beräknar att satsningarna kommer att uppgå till 360 miljoner kronor för 2027 och 590 miljoner kronor årligen från och med 2028, inklusive studiemedel.
Det finns ett stort behov av att minska kompetensbristen inom vissa sektorer och att stärka omställningsförmågan. Därför har regeringen infört en pilotverksamhet med en ny form av nationell yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå, med yrkeshögskolan som modell. Ursprungligen planerades att piloten skulle pågå till och med 2026 och 100 miljoner kronor avsattes per år. Nu förlängs piloten till 2028. Intresset för piloten har varit stort, därför föreslår regeringen att satsningen utökas med 50 miljoner kronor per år från och med 2026. Förstärkningen innebär att fler kommer att kunna utbilda sig, att fler utbildningar kan starta inom olika branscher och att förutsättningarna för utvärdering av utbildningsformen förbättras.
Det finns en stor efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkeskompetens samtidigt som det saknas personer med rätt utbildning för att kunna ta de jobb som finns. Regeringen har under de senaste åren skjutit till medel till yrkesutbildning inom komvux för att fler ska kunna gå en yrkesutbildning. Trots de stora behoven på arbetsmarknaden har statsbidraget för regionalt yrkesvux varit underutnyttjat. Det genomsnittliga nyttjandet de senaste tre åren har legat runt 57 procent. Därför planerar regeringen även en rad förändringar som bland annat syftar till att öka antalet faktiskt genomförda utbildningar, få till stånd fler utbildningar inom de områden där utbildningarna kostar mer att arrangera och att utbildningar ska kunna genomföras med bibehållen kvalitet. Förändringarna innebär bland annat höjda ersättningsnivåer, justerade ersättningsnivåer så att de bättre speglar kostnaderna för särskilt dyra utbildningar och bättre planeringsförutsättningar för kommunerna genom att beslut om statsbidrag kan fattas för tre år framåt i tiden i stället för två.
Bristen på rätt utbildad arbetskraft är tydlig i många branscher, särskilt inom vården. Regeringen vill därför öka antalet arbetsmarknadsutbildningar inom vård för att fler arbetslösa ska kunna ta steget in i jobb. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2026 en satsning på 30 miljoner kronor per år 2026–2028.
Personer med kort utbildningsbakgrund och bristande kunskaper i svenska riskerar att hamna ännu längre ifrån arbetsmarknaden i den rådande lågkonjunkturen. Arbetslivsinriktade språkinsatser kan bidra till att främja integration och minska utanförskap. Regeringen föreslår därför en treårig förstärkning på 40 miljoner kronor per år från och med 2026 för att folkhögskolor ska kunna genomföra språkstärkande insatser. Satsningen ska bland annat erbjudas personer som har en yrkesutbildning men är arbetslösa eller har en svag ställning på arbetsmarknaden.
Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) har länge haft problem med genomströmningen, och många elever fullföljer aldrig utbildningen. Därför har regeringen nu beslutat om en proposition med förslag som ska leda till effektivare studier i sfi.
Företagande
Fler företag är nyckeln för att bryta lågkonjunkturen. Med fler företag skapas fler innovationer, arbetstillfällen och ett ökat välstånd. Ett gott företagsklimat är en grundförutsättning för fler svenska jobb och ekonomisk tillväxt. Genom enklare regler, snabbare tillståndsprocesser och bättre kompetensförsörjning rivs hinder för tillväxt och företagens möjligheter att fokusera på sin kärnverksamhet stärks.
I budgetpropositionen för 2026 har regeringen lagt fram ett företagarpaket som sänker kostnaderna för att anställa personer i åldern 19–23 år, sänker skatten för småföretag och gör stora satsningar på att minska företagens administrativa kostnader. Det handlar bland annat om stora förenklingar och förbättringar av 3:12-regelverket. Förslagen innebär att över 60 000 företagare får sänkt skatt och att den administrativa bördan minskar med en tredjedel.
Svenska och europeiska företag behöver ett ändamålsenligt, proportionerligt och enkelt regelverk för att inte hamna efter i konkurrensen med företag utanför EU. För att ytterligare bidra till kommissionens arbete med att förenkla EU-lagstiftningen har regeringen överlämnat 63 förslag på förenkling kopplat till områden som är nödvändiga för att öka europeiska företags konkurrenskraft.
Det ska vara enkelt att starta, driva och utveckla företag. Regelbördan och de administrativa kostnaderna behöver minska och regeringen driver därför en offensiv förenklingsagenda. Genom att förenkla regelverk och processer bidrar regeringen till att stärka konkurrenskraften och skapa fler jobb i växande företag.
Genväg
Arbetsmarknadsläget
Med regelbundenhet håller regeringen pressbriefingar som handlar om arbetsmarknadsläget. Där redovisas den senaste statistiken och regeringens åtgärder.
