Sveriges ställningstaganden i konflikten mellan Israel och Hamas

Uppdaterad

Stridigheterna mellan Israel och Hamas har nu pågått sedan terroristgruppen Hamas fruktansvärda attacker den 7 oktober på civila män, kvinnor och barn i Israel, där fler än 1200 människor dödades och över 200 civila, inklusive barn och äldre, togs som gisslan och fördes till Gaza.

I denna våldsamma konflikt vilar den svenska regeringens ställningstaganden på följande utgångspunkter:

  1. Israel har en självklar rätt att försvara sig mot terrorism och urskillningslös raketbeskjutning. Regeringen fördömer reservationslöst terroristgruppen Hamas attacker. Sverige kräver att alla kvarvarande personer i gisslan omedelbart och villkorslöst släpps och stödjer de ansträngningar som görs av bland annat USA, Egypten, Qatar och Internationella Rödakorskommittén (ICRC).

    Hamas är listad som en terroristorganisation av EU sedan drygt 20 år. Sverige stödjer det arbete som nu pågår inom EU om ytterligare åtgärder mot Hamas för att förhindra till exempel dess finansiering.

    Israels rätt att försvara sig är inte absolut. Israels legitima rätt att försvara sig måste ske i enlighet med folkrätten, inklusive den internationella humanitära rätten. Folkrätten gäller alla och alltid, oavsett geografisk kontext.

  2. Civila måste skyddas. Civila och civil infrastruktur får inte göras till måltavlor. Hamas och andra terroristgrupper i Gaza får inte gömma sig bakom civila och använda dessa som mänskliga sköldar.

    Israel ska så långt som möjligt undvika att skada civila när de utövar sin rätt att försvara sig. Direkta attacker mot civila och civil egendom är inte tillåtna. Principer om åtskillnad mellan militära mål och civila objekt, proportionalitet och försiktighet måste alltid tillämpas.

  3. Humanitärt tillträde är fundamentalt. Ett stort ansvar för den humanitära katastrofen i Gaza vilar på Hamas som styrt Gaza sedan 2007. Men vi måste skilja på terroristgruppen Hamas, den Palestinska myndigheten som ska företräda det palestinska folket på de ockuperade områdena och den palestinska civilbefolkningen. Det palestinska folket bär inte ansvar för Hamas terrorism.

    Den palestinska civilbefolkningen genomgår ett mycket svårt lidande. Bilderna från Gaza är förfärande. Alla parter i konflikten har enligt den humanitära rätten ett ansvar att se till att civilbefolkningens humanitära behov tillgodoses. Regeringen är djupt oroad över de humanitära konsekvenserna av den israeliska blockaden. Det är av yttersta vikt att skyndsamt, säkert, fullt och obehindrat humanitärt tillträde säkerställs och att humanitärt stöd når människor i behov.

    Sverige är en stor kärnstödsgivare till flera av de humanitära aktörerna på plats. Därtill har Sverige sedan den 7 oktober bidragit med 250 miljoner kronor i ytterligare humanitärt stöd till Gaza. Stödet går till de mest utsatta grupperna, med kvinnors och barns behov i fokus, och bidrar bland annat till akut sjukvård, socialt skydd, tillgång till mat, hälsa, psykosocialt stöd, mödravård, vatten och sanitet.

    Sverige och EU understryker vikten av att humanitärt bistånd kan komma in i Gaza, inklusive genom humanitära korridorer. Regeringen välkomnar att en del humanitär hjälp nu kommer fram, men mycket mer behövs. Den 12 december röstade därför Sverige, tillsammans med 152 andra stater, ja till en resolution i FN:s generalförsamling om ett eldupphör av humanitära skäl. Resolutionen kräver omedelbart humanitärt eldupphör och understryker alla parters ansvar att skydda civila och möjliggöra att humanitär hjälp når civilbefolkningen. Resolutionen uppmanar även till omedelbar och villkorslös frigivning av alla de personer som hålls som gisslan av Hamas och andra grupper i Gaza.

    Utrikesdepartementet har sedan cirka 10 år tillbaka avrått från alla resor till Gaza, bland annat eftersom det är mycket svårt eller omöjligt för Sverige att agera konsulärt för de som vistas i Gaza. UD och berörda myndigheter har mot denna bakgrund gjort vad som har varit möjligt för att svenskar ska få lämna Gaza. Det är samtidigt viktigt att vara uppmärksam på UD:s reseråd.

  4. Regional eskalering måste undvikas. Riskerna för en regional upptrappning är betydande och skulle få än mer förödande konsekvenser. Det är viktigt med gemensamma diplomatiska ansträngningar, inklusive av regionala aktörer och FN, för att undvika ytterligare upptrappning med risk för ett fullskaligt regionalt krig och andra spridningseffekter i regionen. I detta har även EU en viktig roll.

    En regional eskalering skulle förvärra ett redan svårt läge i en konfliktdrabbad region. Det skulle leda till ett stort mänskligt lidande, stärka extremister och kunna orsaka än större flyktingströmmar. Därför är det angeläget med kontinuerlig diplomatisk kraftsamling för att förhindra mer våld.

    Det ökade bosättarvåldet på Västbanken är mycket oroande. Israel måste på allvar ta itu med det oacceptabla bosättarvåldet och upphöra med expansionen av bosättningar. Regeringen välkomnar därför att vi inom EU närmare diskuterar möjligheten att agera mot extrema bosättare som utför våldsdåd mot civila.

  5. En hållbar fred bygger på en tvåstatslösning. Vi får inte tappa fokus på en förhandlad tvåstatslösning där Israel och Palestina kan samexistera sida vid sida. Här ingår att stoppa återkommande våldscykler, hantera underliggande orsaker till konflikten och bidra till att öka förtroendet mellan israeler och palestinier. En förhandlad tvåstatslösning är och förblir den enda hållbara vägen mot fred.

Sverige står fullt bakom följande gemensamma EU-uttalanden:

 

-

Denna text publicerades ursprungligen den 2 november 2023 men har uppdaterats.