Ordning i skolsystemet

Regeringen och Sverigedemokraterna fortsätter översynen av friskolesystemet. Det behövs ett system med fler och skarpare verktyg för tillsynsmyndigheterna. Därför får nu Utredningen om vinst i skolan tilläggsdirektiv.

Många skolor är i en tuff situation med ökade kostnader. Regeringen förstärkte därför statsbidraget för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling till 7,5 miljarder kronor för 2024. Skolverket har beslutat hur mycket varje skolhuvudman har möjlighet att ansöka om.

Dagens elevhälsa räcker inte till. Relevanta stödinsatser sätts ofta in alldeles för sent och tillgången till dagens elevhälsa är ofta bristfällig och varierar stort mellan skolor. Därför tillsätter nu regeringen en ny utredning som får i uppdrag att ta fram förslag som ska stärka elevhälsan och skolans stödinsatser.

Den organiserade brottsligheten är systemhotande och hotar det fria och öppna samhället. För att motverka välfärdsbrott vidtar regeringen åtgärder inom flera olika områden, bland annat inom skolväsendet. Tre skolmyndigheter får i uppdrag att motverka felaktiga utbetalningar och att motverka att kriminella eller olämpliga aktörer verkar i skolväsendet.

I dag finns det tydliga brister i hur resurser fördelas till fristående skolor samtidigt som det är för stora skillnader i hur mycket olika kommuner satsar på skolan. Det menar regeringen som nu tillsätter en utredning för att ta fram ett helt nytt finansieringssystem för skolan.

Fredag den 3 november håller skolminister Lotta Edholm en pressträff för att presentera direktiven till en utredning om skolans finansieringssystem. På pressträffen medverkar även utredaren.

Regeringen vill förbättra de ekonomiska förutsättningarna för kommuner och regioner. I den kommande höstbudgeten föreslår regeringen att de generella statsbidragen förstärks med 10 miljarder kronor från och med nästa år. Förstärkningen behövs för att stötta kommuner och regioner i spåren av den höga inflationen. Förutom de generella statsbidragen föreslår regeringen även nära 6 miljarder i riktade statsbidrag till kommunsektorn för 2024, sammantaget ett tillskott på nära 16 miljarder kronor.

Det behövs bättre insyn i både kommunala och fristående skolor, både när det gäller juridiska, pedagogiska och ekonomiska frågor. I budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen därför att 56,5 miljoner avsätts, bland annat för att göra det möjligt att genomföra förslag om statistik om fristående skolor och ekonomisk information på skolenhetsnivå.

Det finns i dag stora skillnader i hur olika lärare bedömer de nationella proven. Därför vill regeringen göra det möjligt att införa centralt rättade nationella prov tidigare än planerat. Regeringen föreslår att 133 miljoner kronor avsätts för 2024 för arbetet med att införa digitala och centralt rättade nationella prov.

Regeringen föreslår en förstärkning av statsbidraget för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling med 850 miljoner kronor. Pengar som skolorna kan använda för att bland annat sätta in tidiga stödinsatser, fler särskilda undervisningsgrupper och anställa fler speciallärare.

Det finns i dag fristående skolor med många obehöriga lärare och problem med betygsinflation. Det finns även exempel där skolpengen har använts till verksamhet som inte har med utbildning att göra. Regeringen vill nu skärpa kraven på fristående skolor och göra det enklare att besluta om vinststopp, återkrav av skolpengen eller att kunna stänga ner skolor med omfattande brister.

Det finns i dag stora problem med olikvärdig betygssättning i svensk skola. Regeringen tillsätter därför en utredning som ska titta på hur betygssystemet kan förändras så att betygssättningen blir mer likvärdig och rättssäker.

Regeringen har gett Skolverket ett uppdrag kopplat till myndighetens pågående arbete med att ta fram föreskrifter om hur det systematiska kvalitetsarbetet i skolväsendet ska bedrivas. Syftet är att stärka skolornas arbete med att sätta rättvisande betyg som återspeglar elevernas kunskaper, vilket bland annat kan motverka betygsinflation.

Regeringen ger den sittande Skolinformationsutredningen i uppdrag att utreda hur en insynsprincip kan införas samtidigt som utredningen fortsatt ska analysera för- och nackdelar med att införa offentlighetsprincipen i fristående förskolor, skolor och fritidshem.

Regeringen vill öka likvärdigheten vid bedömning av nationella prov, motverka betygsinflation och minska lärares arbetsbörda. Därför ger regeringen Skolverket i uppdrag att förbereda införandet av central rättning av uppsatsdelarna i digitala nationella prov i svenska, svenska som andraspråk och engelska.

Regeringen ger Skolinspektionen i uppdrag att förstärka sin tillsyn av skolor med konfessionell inriktning och andra skolor där myndigheten bedömer att det finns en riskbild för extremism och islamism eller avseende att elever annars utsätts för påverkan som syftar till att motarbeta grundläggande fri- och rättigheter eller det demokratiska styrelseskicket.